Har du halkat in på något mer eller mindre av misstag och småfastnat just för att det var roligare än vad du trodde?
Nyfiken!?
Japp det har jag.
Hade aldrigt tänkt bli lastbilschaufför, ville egentligen jobba med grafisk design (läste grafisk design på högskolan bland annat). Efter skolan fick jag jobb, men så kom lågkonjukturen och jag fick sluta. Hade redan tidigare varit ute på arbetsmarknaden och sökt jobb tidigare många gånger i olika skeden.
Jag ville inte utsätta mig för det igen, eller åtminstone skjuta på det. Jag letade utbildningar att läsa. Hittade en yrkesförarutbildning i Alvesta, som jag sökte och blev antagen till. Från början hade jag bara tänkt gå den för att få E-kortet till personbilen.
Men så kom första körlektionen, det var ju kul att köra lastbil!
Lektionerna rullade på, sen blev det dags för praktik. Fick en superbra handledare jag fick åka med och tack vare honom kände jag: ”det här var ju roligt, det vill jag jobba med.”
När jag åkte med honom höll jag fortfarande på att ta lastbilskortet, hade ej kört upp och än mindre börjat köra med släp.
När vi väntade på att få nya ordrar lät han mig köra lite, först utan släpet och sen när vi kopplade det trodde jag att han skulle köra, men då skulle jag testa lite (det var första gången ever som jag körde med släp). Vi var på ett industriområde och jag körde lite. Fick prova att backa intill en brygga och den var väldigt svårt, men med lite guidning av handledaren lyckades jag.
Han tyckte att det skulle vi föreviga på bild, sen minns jag när vi hade lunch ihop med hans andra kollegor och VDn som satt vid bordet också, skröt han lite om hur bra jag hade backat samt visade bilden ovan. Ödmjuk som jag är var jag väldigt generad och tyckte inte att det var tack vare mig, för hade inte han guidat mig hade det inte gått så bra.
Nåväl, jag körde upp för släp den 11/12 2012 och jakten på lastbilsjobb började 2013.
I och med att jag ej hade någon erfarenhet, så var det ingen som ville ha mig.
Jag sökte jobb på de praktikplatserna jag hade varit på, men ingen av dom behövde chaufförer just då.
Tog ett säsongsjobb så länge och tänkte att jag testar ett sommarjobb istället, så jag kan få in en fot någonstans.
Sökte runt, men det var svårt att få napp. Vet jag blev kallad till intervju för att köra brödbil (de som levererar bröd till matbutikerna), samtidigt som jag hade ringt till båda praktikplatserna. Där den bra handledaren jobbade hade de inget sommarjobb, den andra praktikplatsen (nu mitt jobb) visste inte och bad mig ringa efter en vecka.
Jag ringde en gång i veckan och kollade, samma svar och ringde igen en vecka senare.
Efter 4-5 veckors ringande hade de jobb, nattjobb 4 veckor. Jag tog det.
När de 4 veckorna var över behövde de chaufförer på dagtid, det blev att jag jobbade på timlön i en månad.
De behövde fortfarande chaufförer och det blev för dyrt att ha mig på timme, blev provanställd.
Här är jag kvar 5 år senare och vilka fantastiska år det varit. Visst det har varit utmaningar av olika sorter, väglag, pussla för att få med allt gods, lastsäkring, hålla koll på körtider och andra regler m.m, men jag ångrar inte mitt val för fem öre.
Det är frihet under ansvar, jag kan göra nästan vad jag vill så länge jobbet blir utfört. Jag ser årstiderna skifta, slipper ha en chef som står bakom ryggen och kollar vad jag gör osv.
Det är underbart.
Har lärt känna en mängd goa människor, kollegor som kunder. Kunderna blir oftast väldigt glada när jag kommer. Har fårt kommentarer som ”nämen åh va roligt kommer du”. Jag kan inte annat än att älska det.
Har några underbara kollegor som jag delat många roliga skratt och tokigheter med och de kommer alltid stå mig varmt om hjärtat. Jag är så tacksam att jag fått lära känna dom.
Jag har hittat ett jobb som jag älskar och det är något jag vill hålla på med så länge kroppen orkar.
