Rejäl bäsicsfråga som egentligen borde vara lätt som en plätt, men men 
; Tips för att lära bort eller undvika att hästen får för lång ram och tappar balansen när man rider ordentligt framåt/nedåt?
Har en häst som är lite överbyggd bak, och förmodligen brukar kompensera detta med halsen, att liksom lyfta framdelen med halsen istället för att länga överlinjen. Visar sig bl a eftersom den har underhalsmuskler trots att den går eftergivet och i normalposition med huvudet förutom i undantagsfall när den blir spänd och höjer huvudet för att kolla läget.
Vi har två problem som tyvärr är svåra att öva kombinerat. Det ena är att hästen väldigt gärna går i övertempo. Det har vi övat massor på, och det har blivit bättre även om det behöver övas mycket mer för att bli bra. Ska man rida AR t ex så är det ju knappt att det räcker med normaltempo för att man ska känna att man hänger med och att rörelserna blir väl genomförda, så DIT har vi en bra bit kvar
Det andra är att hästen har svårt att gå ordentligt framåt/nedåt och länga överlinjen. Den behöver gå rätt lågt för att få lång hals och då känns det som att den dyker istället och börjar spänna sig, tuggar som en galning på bettet även om man har långa tyglar. I det läget länger den sin ram framtill rejält och tappar balansen - ökar tempot.
Eftersom tempot också är en viktig del för mig (låter jag hästen rinna iväg vet jag av erfarenhet att den får det som en ovana och att det brukar bli värre och värre under passet) så tar jag tillbaka den genom att tänka sakta rörelser med sitsen -förhindra rörelserna framåt lite och tynga ner - och/eller snabb förhållningar med tyglarna, sen kan jag behöva krama pyttelätt i tyglarna några steg i den takt jag vill att hästen ska gå för att den ska acceptera att den ska gå kvar, annars ökar den direkt efter att man gett eftergift.
Resultat - hästen kortar upp sig igen!
Jag KAN i regel få hästen gå lång och låg rätt avslappnat om jag går rakt fram och inte bryr mig ett jota om balans/form i övrigt, men då blir ju tempot därefter och det känns inte som att jag faktiskt får någon längning i överlinjen. Kan också glimtvis få till avslappning genom att rida på volter och flytta utåt eller inåt om jag är konsekvent med tydliga men lätta hjälper och eftergifter, men där blir det lite gambling. Är hästen orolig eller stressad för dagen, eller blir spänd av kraven man ställer så kommer ingen sökning.
Så just nu känns det lite som att man måste välja. Antingen tempo i första hand och nöja sig med de korta stunder man får till avslappning dessutom men vara konsekvent med att tempot är lågt, eller gå tillbaka till ruta ett och skita i tempot men att hästen alltid ska gå lång och låg. Tror risken är att hästen blir stressad av att tappa balansen i högre tempo?
Hur skulle ni ha tränat en sån häst? Eller lagt prion snarare.
Kan tillägga att jag jobbar en del för hand, blir ca 50/50 och då gör jag ungefär likadant, varierar mellan att prioritera tempo och att prioritera framåt/nedåt.
Har ni något knep för att lära hästen behålla balansen trots att man länger överlinjen?
; Tips för att lära bort eller undvika att hästen får för lång ram och tappar balansen när man rider ordentligt framåt/nedåt?Har en häst som är lite överbyggd bak, och förmodligen brukar kompensera detta med halsen, att liksom lyfta framdelen med halsen istället för att länga överlinjen. Visar sig bl a eftersom den har underhalsmuskler trots att den går eftergivet och i normalposition med huvudet förutom i undantagsfall när den blir spänd och höjer huvudet för att kolla läget.
Vi har två problem som tyvärr är svåra att öva kombinerat. Det ena är att hästen väldigt gärna går i övertempo. Det har vi övat massor på, och det har blivit bättre även om det behöver övas mycket mer för att bli bra. Ska man rida AR t ex så är det ju knappt att det räcker med normaltempo för att man ska känna att man hänger med och att rörelserna blir väl genomförda, så DIT har vi en bra bit kvar
Det andra är att hästen har svårt att gå ordentligt framåt/nedåt och länga överlinjen. Den behöver gå rätt lågt för att få lång hals och då känns det som att den dyker istället och börjar spänna sig, tuggar som en galning på bettet även om man har långa tyglar. I det läget länger den sin ram framtill rejält och tappar balansen - ökar tempot.
Eftersom tempot också är en viktig del för mig (låter jag hästen rinna iväg vet jag av erfarenhet att den får det som en ovana och att det brukar bli värre och värre under passet) så tar jag tillbaka den genom att tänka sakta rörelser med sitsen -förhindra rörelserna framåt lite och tynga ner - och/eller snabb förhållningar med tyglarna, sen kan jag behöva krama pyttelätt i tyglarna några steg i den takt jag vill att hästen ska gå för att den ska acceptera att den ska gå kvar, annars ökar den direkt efter att man gett eftergift.
Resultat - hästen kortar upp sig igen!
Jag KAN i regel få hästen gå lång och låg rätt avslappnat om jag går rakt fram och inte bryr mig ett jota om balans/form i övrigt, men då blir ju tempot därefter och det känns inte som att jag faktiskt får någon längning i överlinjen. Kan också glimtvis få till avslappning genom att rida på volter och flytta utåt eller inåt om jag är konsekvent med tydliga men lätta hjälper och eftergifter, men där blir det lite gambling. Är hästen orolig eller stressad för dagen, eller blir spänd av kraven man ställer så kommer ingen sökning.
Så just nu känns det lite som att man måste välja. Antingen tempo i första hand och nöja sig med de korta stunder man får till avslappning dessutom men vara konsekvent med att tempot är lågt, eller gå tillbaka till ruta ett och skita i tempot men att hästen alltid ska gå lång och låg. Tror risken är att hästen blir stressad av att tappa balansen i högre tempo?
Hur skulle ni ha tränat en sån häst? Eller lagt prion snarare.
Kan tillägga att jag jobbar en del för hand, blir ca 50/50 och då gör jag ungefär likadant, varierar mellan att prioritera tempo och att prioritera framåt/nedåt.
Har ni något knep för att lära hästen behålla balansen trots att man länger överlinjen?
