Min schäfertik har utvecklat en sjuklig besatthet av mat. Hon är verkligen helt hopplös. Har man något ätbart stående på bänken sitter hon och vaktar och gnäller, springer och försöker hämta oss, gnäller lite till och är allmänt jobbig. Står man i köket och bakar/lagar mat sitter hon vid fötterna på en hela tiden. Kommer en katt i närheten jagar hon bort den. Schasar man bort henne lägger hon sig så att hon kan jaga bort alla katter som kommer i närheten och så kommer hon tillbaka efter en stund. Ska man ge henne mat kan hon knappt sitta ner, ska man ge annat än torrfoder håller man på att bli av med händerna. Ett par gånger har hon till och med vräkt i sig mat så hon kräks upp den. Oftast i samband med att hon har svalt en köttbit hel så sådant är förbjudet om man verkligen inte skär den i små små små bitar.
För en stund sedan fick det vara nog. Hon bet mig hårt i fingret när jag skulle ge henne godis. Ändå var jag beredd på att hon skulle agera på det viset. Först sprang hon mot mig, hoppade lite med öppen mun mot min hand och inbillade sig väl att jag genom ett mirakel skulle släppa ner godisen i hennes mun. Jag sa åt henne att sitta och ta fint (som hon egentligen kan). Hon försökte glufsa i sig godiset men det gick inte. Sen började hon ta fint men i sista sekunden hörde man att hon skulle ändra taktik och smack, där tog hon godiset och mitt finger kom med i hela kalaset med. Jag blev helt galen på henne och körde ut henne ur rummet där familjen satt inklusive den andra hunden och ett par katter. Jag puttade igen dörren så den stod på glänt och gissa vem som tittar in när vi började plocka bort maten? Såklart stod matvraket där. Hon hör verkligen allt och springer i full fart till köket när man plockar fram kastrullerna.
Givetvis är det ett mycket jobbigt beteende för oss. Jag vill inte riskera att bli av med händerna när jag ska ge henne godis och vill verkligen inte att något barn ska bli skrämt av henne. Jag är inte ett dugg orolig för att hon kommer att skada någon värre än lite ont i fingrarna, det kan jag slå vad om. Hon är verkligen underbart snäll i alla andra lägen och menar aldrig något ont mot varken våra andra djur eller mot oss människor. Däremot uppskattar jag inte det här beteendet och vill ha tips på hur man kan träna bort det. Hur?
För en stund sedan fick det vara nog. Hon bet mig hårt i fingret när jag skulle ge henne godis. Ändå var jag beredd på att hon skulle agera på det viset. Först sprang hon mot mig, hoppade lite med öppen mun mot min hand och inbillade sig väl att jag genom ett mirakel skulle släppa ner godisen i hennes mun. Jag sa åt henne att sitta och ta fint (som hon egentligen kan). Hon försökte glufsa i sig godiset men det gick inte. Sen började hon ta fint men i sista sekunden hörde man att hon skulle ändra taktik och smack, där tog hon godiset och mitt finger kom med i hela kalaset med. Jag blev helt galen på henne och körde ut henne ur rummet där familjen satt inklusive den andra hunden och ett par katter. Jag puttade igen dörren så den stod på glänt och gissa vem som tittar in när vi började plocka bort maten? Såklart stod matvraket där. Hon hör verkligen allt och springer i full fart till köket när man plockar fram kastrullerna.
Givetvis är det ett mycket jobbigt beteende för oss. Jag vill inte riskera att bli av med händerna när jag ska ge henne godis och vill verkligen inte att något barn ska bli skrämt av henne. Jag är inte ett dugg orolig för att hon kommer att skada någon värre än lite ont i fingrarna, det kan jag slå vad om. Hon är verkligen underbart snäll i alla andra lägen och menar aldrig något ont mot varken våra andra djur eller mot oss människor. Däremot uppskattar jag inte det här beteendet och vill ha tips på hur man kan träna bort det. Hur?