Gömmer sig och vill inte lyssna :(

jerseyko

Trådstartare
Sonen är 3½ år och har alltid varit snäll och lydig.

Men nu har det hänt något, trots?

Han vägrar att lyssna, Nej är någonting som inte verkar registreras just nu. Vi sätter oss ner, tar ögonkontakt med honom i hans höjd och berättar att han måste lyssna när vi säger nej, för det betyder att någonting kan vara farligt.

Jag ser framför mig hur han t.ex. skjuter stolen till diskbänken och jag säger nej-nej-nej-nej han är bestämd på att göra det han bestämt sig för och slutar inte, klättrar upp och där kanske det ligger en kniv eller är en varm stekpanna!

Ännu värre utomhus, om han inte skulle lyssna och det kanske kommer en bil :eek:



Han har även börjat gömma sig, oftast när vi ska gå ut och jag ber honom ta på sig overallen så klättrar han in i linneskåpet, ställer sig bakom någon dörr eller kryper in under sängen.
När han är med till stallet så går han också och gömmer sig om det finns någon öppnad box, tänk om någon kommer till stallet och inte stänger dörren så han går ut :eek:

Fick även höra att här i veckan hade han gömt sig när de var i lekparken. Ena dagmamman fick klättra upp på största snöhögen och hålla span medans den andra, hans farmor, fick kolla runt. Han hade gått ner bakom en stor snöhög där de lekte. Så när hon kom runt så stod han på andra sidan.
Han sitter nämligen tyst som en liten mus och svarar inte när man ropar.



Vi har en specialpedagog i kommunen men henne har jag inte fått tag på, men det kanske är fler som inte lyssnar, det kanske går över?

Han driver mig till vansinne här hemma med alla sina hyss och att han (aldrig) lyssnar!

Här om dagen körde han på min kompis 9 månaders som kom krypandes på golvet. Och det var med flit, stannade bredvid henne först och kollade om något hände, sen buffade han in bilen på henne.
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Sådär har min alltid varit så det är nog helt normalt. Jag kör på Nej, Nej, NEJ och sen fysiskt ta bort, allt inom fem sekunder. Ofta svarar han med att bli apsur och arg och skriker i en halvtimme.
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Att ta till specialpedagog kanns kanske lite mastigt ;)

De flesta barn hamnar i trotsaldern forr eller senare, under en langre eller kortare period. Det gar over, och under tiden far man punktmarkera, halla uppsikt, upprepa sig till vansinne och rakna till 10 manga ganger...
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Jo visst kanske det är så men det har verkligen kommit över bara en natt, jag är helt slut, min man är helt slut och hur trevlig är man som förälder då och det är så trist att känna att han bara kommer göra nått bus hela tiden. Han vet verkligen hur han ska driva mig till vansinne och jag som knappt har energi för en lugn och trevlig dag!
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Sonen är 3½ år och har alltid varit snäll och lydig.

Men nu har det hänt något, trots?

Han vägrar att lyssna, Nej är någonting som inte verkar registreras just nu. Vi sätter oss ner, tar ögonkontakt med honom i hans höjd och berättar att han måste lyssna när vi säger nej, för det betyder att någonting kan vara farligt.

Jag ser framför mig hur han t.ex. skjuter stolen till diskbänken och jag säger nej-nej-nej-nej han är bestämd på att göra det han bestämt sig för och slutar inte, klättrar upp och där kanske det ligger en kniv eller är en varm stekpanna!

Ännu värre utomhus, om han inte skulle lyssna och det kanske kommer en bil :eek:

Vi har alltid kört på varning (nej) och sedan handgripligen sett till att det inte kunnat ske (lyft ner barnet, jagat ifatt barnet om det är på väg ut till vägen etc.). Och sedan har vi pratat om varför man säger nej och vad som kan hända och kanske gjort lite rollspel (de är mamma och jag är barnet som slutar vid tillsägelse..) eller en lek (spring omkring och tvärstanna på "nej"). Jag tycker det är stora likheter på barn och unghästar ifråga om "dressering";):D


Han har även börjat gömma sig, oftast när vi ska gå ut och jag ber honom ta på sig overallen så klättrar han in i linneskåpet, ställer sig bakom någon dörr eller kryper in under sängen.
När han är med till stallet så går han också och gömmer sig om det finns någon öppnad box, tänk om någon kommer till stallet och inte stänger dörren så han går ut :eek:

Fick även höra att här i veckan hade han gömt sig när de var i lekparken. Ena dagmamman fick klättra upp på största snöhögen och hålla span medans den andra, hans farmor, fick kolla runt. Han hade gått ner bakom en stor snöhög där de lekte. Så när hon kom runt så stod han på andra sidan.
Han sitter nämligen tyst som en liten mus och svarar inte när man ropar.

Mina större barn gömmer sig (på skoj) varje dag när vi ska äta frukost och letar
efter varandra. Har du frågat honom varför han gömmer sig, vill han inte gå ut eller vill han leka kurragömma?
Jag skulle nog sätta mig på sängen, sucka och fråga mig själv högt att "var är barnet egentligen, vi ska ju ut och ha skoj!" Och då antar jag att våra småfior skulle krypa fram och fnissa men barn är ju olika.
I stallet får du helt enkelt hålla koll, han får vara i din närhet.

Det är ju däremot väldigt jobbigt med barn som inte röjer var de är fast man ropar. Vad säger han när ni pratar om hur oroliga ni blir när ni inte vet var han är? Kanske ni ska leka lite mer kurragömma med honom där man säger "pip" när någon inte förstår var man gömmer sig? Och hoppas att det smittar av sig?!
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Ok det som får min dag att funka är att vara ett steg före hela tiden. Att t ex åka och handla funkar toppenbra nu, men jag måste prata hela tiden och hitta på nya uppdrag hela tiden. och jag menar _hela_ tiden. Annars försvinner han någon annanstans. Att vara hemma och göra ingenting funkar inte. Att få med honom till stallet och hjälpa till funkar inte. Han följer med och rotar med annat, rider en liten stund och that's it.

Att gå i skogen är kanonbra. Isaac mammagris på ryggen i selen och så följer vi efter Sam i skog och mark och tittar på allehanda skogsting.

Sam får hjälpa till att laga mat, han får en hel squash att hacka sönder med en matkniv. Eller en paprika som han äter halva av. Han får tvätta slut på en hel flaska handtvål och han får plaska med rinnande vatten medan jag lagar mat.

Om jag halkar efter blir han en tyrann. Halvt hysterisk och uppskruvad, gör enbart sånt han vet att han inte får och är ofta elak mot lillebror. Mitt enda överlevnadshopp är att ligga steget före.

Vad ska ni göra imorgon?
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Låter som en tämligen normal unge på 3½ år, så att ta honom till en specialpedagog känns som lite overkill..

Jobbig period, men det brukar gå över helt av sig själv för de allra flesta. Det är ju lite individuellt hur lång denna period är, men den ingår i att växa upp så det är bara att bita ihop, stå ut och göra det bästa av situationen.
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Isak blir 3 nästa månad (hjälp vad fort det går) och vissa dagar lyssnar han inte alls. Får han inte som han vill så kan han ställa sig och bara råskrika, kasta saker och slå i dörrar (handduk på dörren är välanvänt här :P )

Eller så säger han bara emot om och om igen.
Just nu står han här och skriker för att han inte får hålla på med utdragsskenorna på bordet. Suck.

Jag säger låt bli och han säger "jag får visst" och gör det ändå.
När jag tar bort honom blir det illvrål och ett "jag fååååår!" :cool:
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Hoppas inte du tar det här som att jag försöker förminska dina problem, men det låter verkligen "bara" som helt vanlig trots.
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Hade aldrig förväntat mig att det skulle bli såhär hemskt av en unge som är så snäll :eek:

Var iväg till stallet 30 min, kom hem då var lillasyster nyduschad.
Under tiden min man diskade så lyckas storebror öppna luckan till öppna spisen och tömma ut alla aska på lillasyster :eek:
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Visst är det kul?

Man får andas, bita ihop och tänka att det är inte för evigt.

Just nu försöker jag få Isak att låta bli datorsladden (sladdbarn haha:p)
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Ja du har haft det lugnt och skönt fram till nu :D

Vårt hem är ganska kalt och alla dörrar är låsta till rum vi inte behöver.
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Hehe vi har grindar istället :D

Jerseyko: Det sägs ju att barn som härjar och trotsar som små
blir lugna som tonåringar. Får väl se om det stämmer. På mig gjorde det inte det :p
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Han vägrar att lyssna, Nej är någonting som inte verkar registreras just nu.
det där har mina tre äldsta gått igenom och det förekommer till och från fortfarande...
jag kallar det för selektiv hörsel... :P

jag har haft några kommandon som jag tränat in så de funkar benhårt, ett av dem är "STOPP!!", som jag kunnat ropa med häg röst om de varit på väg mot vägen utan att se sig för, eller något annat som de inte får gå till...
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Just nu har jag lust att ta allt och bara elda upp det. Kan han inte vara försiktig med grejjerna och göra som man ska vad ska han då med dem till?

Det värsta är ju alla fina "målningar" på väggarna, jag mår verkligen skit av att se dem, och de går inte att tvätta bort. Han har rivit sönder sina jättefina emli tapeter i sitt rum som var relativt nyrenoverat när vi köpte huset.

En anledning till att vi köpte var ju för det var så juste invändigt. Nu är det bara fult och äckligt.
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Han säger emot allt, även om man inte skället på honom. Spänner ansiktet i någon tokig grimash, viftar med armarna och typ "Gah-Gah-Gah-Gah-Gah-Gah-Gah-Gah-Gah-Gah" med någon form av monsterimitationsröst.

Säger man till honom att kliva ur min säng och man hoppar inte där kliver han ur, efter han kastat alla sängkläder på golvet.

Allt som fungerar som förlängning av armen slår man med, helst på lillasyster men också gärna på hunden.

För någon vecka sen öppnade jag dörren till trappen då blir det som stängt in till köket från hallen, böjjer mig ner för att ta upp potatissäcken ett trappsteg ner då kommer han springandes och hoppsparkar på dörren så det bara är mm från att jag far ner med huvudet före ner för trappen, en riktigt brant livsfarlig hal källartrapp.

Är vi ute för att han ska göra av med energin där, så släpar han fötterna efter sig "kan vi gå hem? Jag orkar inte mera...."
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Hur gammal är lillasyster?

Försök uppmärksamma honom positivt när han inte gör bus! Det att gömma sig och få folk att leta är ju också ett sätt att få bekräftat att man inte är glömd, flera letar efter en och ropar på en!

Han är faktiskt snäll även om han inte är lydig! Släpp hur han påverkar dig, släpp hur huset förfaller, sedan finns det tid och det är inte viktigt just nu att ha det vackrast.
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Det låter precis som Sam...

Jag förstår att du är trött. Skicka hit honom ett par veckor, det kan väl inte vara värre att ha en hel drös med odrägliga ungar än bara en.

Hittills har jag aldrig köpt någon dyr leksak till honom, de åker i golvet i 190 ändå. För att han vill se vad som finns inuti. Eller ta av taket till traktorn, eller dra av hjulen.

Tråkigt med alla tapeter och ritningar. Ta bort alla kritor, pennor och annat man kan färglägga med så får ni göra det när ni är tillsammans.

Tror du jag tycker det är skönt när Sam tittar på teve en stund? :)
 
Sv: Gömmer sig och vill inte lyssna :(

Ahhh.
Vi har med nya "vackra" målningar på väggarna. :grin:
Hoppa i sängen, vadå, är det SÅ HÄR du menar att man inte får göra säger Jonas blick mig medans han studsar 20 ggr och slänger sig handlöst i valfri riktning :eek:

Och det där med att SKRIKA till svar. Yes, vi har det här med.
I morse visste jag inte vad jag skulle tro.
Jag låg i ena soffan och hade somnat till medans J och M satt framför tvn och käka frukost. Plötsligt hör jag illvrål från Jonas och tänker naturligtvis "va :devil: nu då, vad hände????"
Tittar upp och lilleman sitter helt lugnt med mackan i handen, ser på tvn och illvrålar! Han härmar/svarar någon på barnprogrammet.

Han har även börjat ta vissa saker ordagrant.
Som idag, vi sa till att dom (Moa 8 år, Jonas 3½ år) kunde gå upp på sitt rum och leka en stund.
Visst dom går upp, ½ minut går, sedan hör man missnöjda vrål får J till M.
VI skulle faktiskt leka, det sa mamma och pappa. Och när M kanske inte vill leka MED J så blir det inte bra för så hade inte han tolkat ordern.

Jaja, fick lugnt flera ggr idag ändå när jag till slut fick rotat fram det där bollhavet igen.. Något BÅDA ville leka med. Visst dom kom sedan ner igen i bara underkläderna. IGEN.. Hade precis lyckats få dem att klä på sig :angel::D
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad... 3 4 5
Svar
88
· Visningar
16 381
Senast: Johanna1988
·
Övr. Barn Jag är så så trött. Varje dag med min 8 åring är en kamp och har varit för jämnan känns det som. Varje samtal består till 90% av att få...
Svar
18
· Visningar
3 805
Senast: Diana
·
Övr. Katt I början av juli lämnade vi våra båda katter till en vän på en skärgårdsö när vi åkte på semester. När vi kom tillbaka efter tre veckor...
Svar
12
· Visningar
3 687
Senast: MJLee
·
Småbarn De här skrev jag för flera år sedan för att sammanfatta en vanlig dag på jobbet. Mellis är över och 9-10 barn i åldrarna 3-5 år ska ut... 2 3 4
Svar
78
· Visningar
8 123
Senast: ako
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp