Grinig! Hjälp?!

C

Challan

Jag har ganska nyligem köpt ett sto, ett varmblod (det var ca ett halvår sedan) och hon är så fruktansvärt sur av sej. tex. kickar mot en så fort man kommer nära bakdelen, och hugger efter en när man ska salda, och till exempelt kickar till med benet när man ska kratsa bakhovarna.
Jag har kollat utrustningen flera gånger och testat rida med gelpad och liknanade men det gör ingen skillnad, så det där med sadlingen har inte med att göra att hon har ont, och så fort jag kommer in i boxen så kickar hon efter en. Det är inte kul att inte ens kunna rykta sin egen häst utan att behöva vara rädd för att få en hov mitt i nyllet.
Har redan blivit träffade en gång, det tog på knäet men gick bra...
Hjälp mej vad ska jag göra?!!! depserat, för jag tycker verkligen om henne och vill att det ska funka.
Annars när man rider går hon hur fint och snällt som helst.
Jag har testat att binda upp henne i gången och till och med utanför stallet men fortfarande lika sur. Annars hade det juh kunnat bero på att hon bara vill vara i fred i boxen, men hon är sån överallt.
Tacksam för svar! :bow:

-----------
 
Jag hade liknande problem med min häst när han flyttade hem till mig. Kunde tex inte leda honom till ridhuset för då sparkade han mig med frambenen, borsta kändes som förenat med livsfara och skulle man leda honom i hagen gjorde man bäst i att gå på andra sidan staketet (oftast släppte jag bara in honom) Han beteende berodde ju givetvis på rädslan och bristen på respekt för människor (hade säkert gått bra med den tidigare ägaren eftersom han kände och litade på henne) Hur gjorde jag då för att få den alldeles underbara häst jag har idag, jo tvärt om mot vad man ska göra (enl alla hästkunniga människor) Varje gång jag gick förbi honom i stallet (på betryggande avstånd) och han mot förmodan inte gjorde utfall mot mig så berömde jag honom, lika dant de gånger som jag var tvungen att leda honom så berömde jag det bra han gjorde och struntade i om han höll på att bråka, det här har resulterat i att jag har nog en av världens i särklass bortskämdaste hästar men det är han värd. Mysigare häst får man leta efter....jag kommer aldrig glömma den dagen han kom springande mot mig i hagen med öronen frammåt och buffade på mig, inte ett blåmärke kom jag hem med den dagen :love:

Ska väl också passa på att tillägga att det här passar säkert inte alla. Mn andra häst som fullkomligt älskar människor skulle bli helt odräglig om hon blev behandlad på samma sätt. Hon var också en bortskämd tjej men henne fick man allt tillrättavisa för att det skulle fungera och idag kan jag utan problem tillrättavisa även min fd galning, han vet att jag aldrig skulle skada honom :love:
 
Vet du vilka ägare hästen har varit hos tidigare? Den kanske har blivit slagen???
Nägra som jag känner har precis köpt en unghäst, dem förra ägarna slängde på hästen sadeln och drog åt sadel gjorden så hårt som de bara gick på en gång, och förstod inte varför hästen stegrade sig när dem skulle sadla, dem nya ägarna tog de lungt med sadlingen och var försiktiga, och nu går de att salda utan problem!

De där med att hästen bits kan kanske ha att göra med att din häst inte har någon respekt för dig eller inte ser dig som sin ledare.
 
Det är många av trådarna som tar upp liknande frågor.

Mitt råd är:
Kolla tänderna - så att du med säkerhet vet att hästen kan tillgodogöra sig näringen och inte har något som plågar den.
Kolla foderstaten - så att du vet att din häst får den mat den behöver.
Kolla upp hästens kropp -så att den inte går med krämpor som gör den irriterad och förbannad.

Om dessa tre moment är avklarade och du med säkerhet kan känna dig trygg på att din häst faktiskt får den vård och omsorg den behöver så kan man ju börja fundera på hur det står till med din relation till hästen.

Detta kanske låter dumt, men var i utbildningen är din häst?
Anpassar du träningen eftrer hästen?
Vad klarar den av och vad har den problem med under ridning?
Kan du med hjälp av hästens synliga brister få fram ledtrådar på vad det är som hindrar hästen att vara vid gott humör?

Har ni överhuvudtaget något bra kommunikation?
Om inte så skulle jag ifrågasätta mitt eget beteende.
Vad gör jag? Varför gillar min häst inte mig?
Är det på grund av mig eller dom omständigheter som jag råder över? :confused:
Lycka till!
 
Jag känner en häst som är sån här oxå. Ett riktigt monster är hon. Kan anfalla utan anledning, sparkas både fram och bak, ja helt tokig, men snäll att rida.
Den här hästen var jättesnäll mot sin förra ägare, mycket väluppfostrad, välriden, snäll och pålitlig. Men så kunde den ägaren inte ha kvar hästen av någon anledning.
När hästen kom till sitt nya hem blev den som förbytt.
Möjligen kan det bero på att hästen (precis som din? ) är väldigt stark psykiskt och behöver en mycket stark och värdig ledare?
Den hästen jag känner till blev genomgådd på klinik och NOGA kollad så att hon inte hade ont. Men inget var fysiskt fel.
Efter ett tag blev hästen såld på nytt och jag vet inte vad som hände sedan.

Det tips jag kan ge dig är att vara konsekvent.
Hantera aldrig hästen i boxen, låt henne vara "fri" där. Det är hennes eget ställe. Bind upp hästen i stallgången när du gör iordning henne, då når hon ju inte att bita iallafall.
Ta kontakt med förra ägaren och fråga dem om hon var sån hos dem oxå. Vad gjorde de åt saken? Funkade det?
Ge hästen massor av beröm när hon gör rätt. Men akta dig för att ge godis. Risken finns att hon annars blir väldigt arg om hon inte får godis.
Godis kan hon få efter ridturen/pysselstunden men då i krubban, aldrig i handen.
Ta hjälp av någon duktig i ledarskapsövningar. Anmäl dig och hästen till en sån kurs eller ta ut någon privat. Du kan komma att bli väldigt överaskad på resultatet.

Lycka till!

// Anna
 
Hmm.. Det ligger nog en del i det duh säger. Jag har juh nu inte haft henne i mer än ett halvår, så hon kanske bara inte har hunnit vänja sej med mej. Men jag vet att hon var nästan likadan hos sin förra ägare. Hoppas att hon blir lugnare med tiden. Så du menar alltså att jag inte ska straffa henne för dom gånger hon försöka sparka mej och dylikt?
 
Jo jag har varit och bott hos dom förra ägarna i några dagar innan jag bestämde mej för att köpa henne, och dom var jätte snälla mot henne, dom hade dåh haft henne i ca 2-3 år. Vet inte säkert... Dom sa att hon bara var lite grinig, och dom sålde hnne för att hon vantrivdes dåh hon stod på en ridskola, och tålde inte den stressiga miljön. Jag tänkte dåh att hon skulle bli gladare och lugnare när hon fick koma ut påp landet i ett litet stall. och visst tror jag att hon trivs, men hon är endå lika sur o grinig!

Hur ska jag göra för att få henne att förstå att jag är hennes ledare. Jag brukar aldrig låte henne "trampa" på mej. Så fort hon försöker bita mej så ställer jag mej o försöker se så "stor" ut som möjligt och säger till henne på skarpen, så hon inte ska tro att jag bara är en rädd liten människa hon kan göra vad hon vill med, brukar vanligtvis inte gå undan när hon hotar mej utan visar att jag inte är rädd för hnne och att hon inte kan skrämma mej, men det hjälper inte.... några tips?
 
Kolla tänderna - så att du med säkerhet vet att hästen kan tillgodogöra sig näringen och inte har något som plågar den.
Jag har aldrig kollat hennes tänder, kanske skulle kolla med en veterinär. Annars så reagerar hon inget på varken bettet eller nått annat.

Kolla foderstaten - så att du vet att din häst får den mat den behöver.
´

Hon har samma foderstat som hon hade under hela tiden hon var hos sin förra ägare, och jag rider henne praktiskt tagte lika mycket och lika hårt. Det vill säga ca 5-6 dar i veckan, tränar mest dressyr och är mycket ute i skog och mark, ingte överansträngande. ¨
Hon får dåh på morgonen: 9 dl krosskorn & 1/2 dl mineraler
På kvällen : 9 dl krosskorn, 1/2 dl miner & 4 dl betfor.
Låter det vettigt??
Har inte vågat ändra hennes foderstat för hon har en väldigt känslig mage.

Kolla upp hästens kropp -så att den inte går med krämpor som gör den irriterad och förbannad.

Jag har kollat hennes kropp flera gånger och hon har aldrig reagerat över smärta överhucudtaget eller på nånting annat heller.

För övrigt så fungerar det ganska så bra med henne, hon brukar komma fram til mej i hagen och stå och gosa med sänkt huvud och ibland så kan hon följa efter mej när jag går i hagen och är hur snäll som helst, men sen i boxen eller stallgången och när jag ska sadla blir hon :devil:
 
. Annars så reagerar hon inget på varken bettet eller nått annat.
Hur ser hon ut i hullet? Hur är hennes humör före/efter utfodring?
En häst bör kollas minst 1 gång per år -däremed inte sagt att man _måste_ raspa varje gång man kollar.
Det är viktigt att dom inte blir för vassa, för då kan dom inte tillgodogöra sig näringen och då är det lätt hänt att dom blir "jobbiga" i humöret. Dom behöver inte reagera på bettet för att vara vassa i mun. Vissa visar inget, sen är endel människor inte lika bra på att tolka sånna signaler utan skyller istället på andra saker... ;)

Har inte vågat ändra hennes foderstat för hon har en väldigt känslig mage.
Se där. Du vet redan att hon har känslig mage. Då har du iallafall 1 ledtråd.

Angående foderstaten så vill jag inte säga något, det vore dumt av mig.
Det bästa är att veta vad höet hon äter innehåller och sedan anpassa kraftfodret efter energi/protein/mineraler.
Det blir både billigare och enklare i längden att analycera höet/ensilaget. Att gissa närlingsvärden är svårt, faktiskt omöjligt. ;)
Personligen ger jag inte korn överhuvudtaget, men det är ngt helt annat.

Vore jag dig så skulle jag börja med att få ordning på foderstat, mage och tänderna och se vad som händer... :)
 
Är det en varmblodstravare och hon alltid varit grinig så kan det bero på att hon är just travare! De avlas endast för att springa så fort som möjligt, oavsett hur de är i lynnet och det finns många travhästar som är mer eller mindre farliga utan att de har ont någonstans. Nevelle Pride är ett känt exempel på en "supertravare" som var rent utsagt livsfarlig! Kosar är också en "surgubbe". Finns säkert många,många fler....
 
Grattis, Harmonia! Du tycks ha funnit nyckeln till travarens beteende problem. :angel:
Ditt resonemang fritar dig från ansvar att reda ut din egen hästs betenderubbning. Det är ett effektivt sätt att kategorisera, men det löser väl inte dom vardagsliga bryderierna?

Visst avlas det på hårda och tuffa hästar, men dom flesta är för den delen sällan "blåsta" i skallen utan anledning. Många av dom som är "otrevliga" mot människor har en god grund att vara det.

Om hästarna inte pressade "över" alla gränser så skulle dom inte bete sig som dom gör, tror jag (och det är jag inte ensam om att tro).

Sen så undrar jag om du hört begreppet att det faktiskt inte finns en travare som inte har lite ont någonstans...för det är ett allmänt begrepp innom sporten. Att tro att dom ska vara helt smärtfria och samtidigt tävla är lite naivt enligt många i branchen.


Varför inte köpa en kallblodstravare istället?
Dom är smartare, personligare och ofta mycket mer harmoniska att hålla på med.
Där kan man se en ras som inte avlats för att förstöra människosläktet utan för att berika det.... :angel: :banana: :D :bow:
 
Det kan ligga en hel del i det du säger. Hennes farfar är just nevelle pride. Jag har bestämmt mej för att fröska med att ha kvar henne ett tag kvar och göra mitt bästa för att hon ska sluta vara så sur, men blir det inte bättre och hon fortsätter så här så tror jag inte att jag vill ha kvar henne, för faktum är att jag nästan börjat bli rädd för henne, och jag tycker inte man ska behöva känna rädsla när man ska rykta sin egen häst.
Det känns verkligen jätte svårt för jag tycker så mycket om henne endå...
Vad ska jag göra? :confused:
 
Det känns jätte tungt att tänka så, men blir det inte bättre så verkar det nästan som en bra lösning. Jag funderad länge innan jag köpte henne på att faktiskt köpa en nordsvensk eller nått, men det blev inte så. Men tack så hemskt mycket för alla tips... ska verkligen fundera en del på det här. Men vad hade ni gjort?? :cry:
 
Nu får du fan ta och ge dig!! :mad: Är trött på dina påhopp!!Eftersom tjejen inte har några problem med hästen när hon rider den utan bara när hon sköter den så sa jag att det KAN bero på avel! Denna hästen hade just Nevelle Pride i släkten så det är ju inte helt omöjligt... Och vad det gäller min travare så har jag inte alls fritagit mig ansvaret för att lösa hennes problem och skyller på avel!!!! Du tycks tro att ingen häst i hela världen är dum mot en människa om den inte har ont någonstans!
 
Du tolkar det du läser på ditt sätt. Vill du känna dig påhoppad så är det din sak. :eek:

Jag tycker att det är konstigt att du inte ser helheten. Hälsa är helhet, som jag ser det. Ingen kan bli starkare än den svagaste länken. Har man flera svaga länkar, tex stam, foder och miljö så blir inte foder eller miljö bättre för att man bestämmer sig för att hästen är född till en elak travare, har du inte tänkt på det?

Det är så många trådar som handlar om "elaka", svåra varmblodsston att jag finner det både komiskt och märkvärdigt.


Du tycks tro att ingen häst i hela världen är dum mot en människa om den inte har ont någonstans!
Nej, inte till 100% men MÅNGA har goda anledningar till sitt beteende. :bow:
 
Seriösa uppfödare avlar för att få fram en komplett tävlingsindivid. Vi lägger alltså stor vikt vid hela individen (Exteriör, stam, temperament och släktens prestationer). Det finns ingen anledning att producera hästar som inte är sammarbetsvilliga och trivs med sina uppgifter.Vi har ett sto som är nära släkt med Nevele Pride och hon är gudasnäll så snälla du.........skyll inte på aveln. Min erfarenhet av travare är att de är mycket mjuka lättlärda och trevliga individer. Tyvärr finns det hästar som varit utsatta för stress och andra obehagliga upplevelser i sitt liv, men det är inget typiskt för travhästar utan förekommer inom alla grenar.....

mvh Suzanne "travhästuppfödare, ryttare och djurvän"

http://hem.fyristorg.com/sodra.sjoanden
 
Det är omöjligt att svara på utan att ha träffat hästen och sett "mönstret". Ibland får man lov att backa och nästan börja om från början i hanteringen. Ta ett steg i taget och ta hjälp av någon du litar på............hoppas verkligen att det löser sig för dig och hästen. Om hästen är trevlig när du rider ska du inte ge upp. Ni kommer säkert att fungera bra ihop även på "marken" när ni funnit varandra :)
 
ja jag hoppas det, Var ute och red lite i skog och mark idag, och jag trivs så himla bra med henne när jag rider. Hon är verkligen den häst jag alltid har velat ha, och jag tänker verkligen kämpa för att det ska funka.
Skam den som ger sej :devil:
´Jag testade att när jag skulle sadla att jag liksom stod och pratde lugnt med henne hela tiden och kliade henne på manken när jag skulle dra åt sadelgjorden och sen så belönade jag henne med lite godis, och det gick faktiskt lite bättre när jag tog det liksom bit för bit.
Men tack så hemskt mycket för alla tips jag fått!!! :bow:
 

Liknande trådar

Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
3 138
Senast: Mabuse
·
Hästhantering Hej, jag har en unghäst som nyligen blivit inriden och det har verkligen gått jättebra, vi har haft hjälp av en underbar tjej som...
Svar
13
· Visningar
1 341
Senast: MiniLi
·
Hästvård Hej! Jag har ett sto som jag haft i 2år och har några bekymmer jag skulle vilja diskutera. Min häst är 5år gammal som under...
2
Svar
24
· Visningar
2 195
Senast: Ridinglady
·
Hästhantering Hej! Jag behöver hjälp med lite råd och tips gällande skoning. Jag har haft min häst i fyra år. Första året gick det jättebra att sko...
Svar
11
· Visningar
1 587
Senast: tuaphua
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp