Jag är kanske larvig nu men jag är sån som blir lite illa berörd av folk som svär och gapar åt sina djur och typ hånar sina djur"Den är så jävla dum i huvet att den inte fattar blabla .."Eller om ett gammalt djur"Den är ju slut i huvet blabla"..Eller att ens djur är fula...Jag tror inte djuren förstår våra ord men ändå känns det på ngt vis respektlöst. Dom lever bara för oss och vårt nöje.Funderar lite vad sådana msk
r har för allmän syn på omvärlden? Tar vissa ut sin ilska genom djuren?Såklart kan tålamodet rinna över ngn gång när allt krånglar men det är inte dessa situationer jag tänker på.Vet inte vad jag vill.med tråden, bara en reflektion kanske.