Hjälp!

[Tonto]

Det ovan. För mig låter det helt vrickat. Och jag blir uppriktigt ledsen över att du blir ledsen över det han i sömnen gör. Jag tror att de flesta älskande har varit med om sånt i sömnen.

Han tar på dig av pga den kärlek han känner och som finns där även när han sover.
Det vrickade är din reaktion. Hans ömhet möts av din vilja att klappa till honom och att han ska respektera ditt nej. HAN SOVER.

Det är inte han som ska respektera dig. Det är du som behöver arbeta vidare med dina känslor och reaktioner som fortfarande är alldeles för präglade av dina tidigare upplevelser. Ha delade sovrum tills vidare.

Fy fan för människor som beter sig som du gör just nu mot människor som varit med om övergrepp.

 

[gulakatten]

Jodå, det är jag nog, men terapin har inte lärt mig att stå ut med saker jag inte vill.

Stå fast vid den här känslan och tanken. Du ska INTE lära dig att stå ut med saker som inte känns bra, oavsett vad för knäppa grejer du läser här. Känns det inte bra är det inte okej.

Det handlar inte om att ”bli tagen på i sömnen”. Det handlar om att mitt nej inte blir respekterat när jag är fullt vaken

Ja, och det är djupt problematiskt. Jag förstår att det känns obehagligt som sagt.

 

[Nahar]

TS: Även om han gör det i sömnen är det hans ansvar att hitta en lösning så att han inte utsätter dig. Det är inte okej bara för att han sover, och du ska inte behöva känna dig otrygg i din egen säng.

 

[Milosari]

Måste man vilja bli tagen på av sin partner, hela tiden och när som helst? Du vet inte ens hur TS partner tar på henne. Om jag märker att min make, i sömnen, stoppar in ett finger i mitt underliv. Ska jag då hitta min ro och uppskatta det eller ska min make söka en lösning på sitt sömnproblem?

Man kan ju väcka partnern på ett snällt sätt? Det är för mig ett solklart alternativ 1. Alternativ 2 är väl att själv flytta på sig för att ta sig ur situationen.

Är det ett sömnproblem att röra sin partner i sömnen? Jag är själv väldigt rörlig i sömnen och konstigaste situationen är väl när jag greppade tag i partnerns skinka (hårt!) och skrek "akta dig pappa!". Är det något jag ska söka en lösning på? Har också gjort närmanden i sömnen men har aldrig haft en partner som har varit utsatt för övergrepp tidigare.

Om vi förutsätter att det är som TS säger, att han verkligen sover, då är jag nog ändå inne på @tanten s spår, att han inte är dum och att han inte kan göra något annorlunda. Det måste vara hemskt för honom också, att känna att man ofrivilligt har sårat sin partner så djupt att man måste sova på soffan i flera nätter, och att det händer då och då.

Därmed inte sagt att det är TS fel. Felet ligger hos den som begick övergreppet. Men jag tror att den enda som kan göra något åt situationen som den är nu, det är TS (med hjälp såklart).

 

[Milosari]

TS: Även om han gör det i sömnen är det hans ansvar att hitta en lösning så att han inte utsätter dig. Det är inte okej bara för att han sover, och du ska inte behöva känna dig otrygg i din egen säng.

Har du något konkret förslag på hur man upprätthåller en tillräcklig medvetandegrad för att ta genomtänkta beslut i sömnen?

 

[gulakatten]

Är det ett sömnproblem att röra sin partner i sömnen?

TS beskriver att partnern "kladdar" på henne i sömnen och trots att hon säger nej och flyttar hans händer så slutar han inte. Hur är det inte ett problem? Hur är det inte ett problem när man lever med en person som tidigare blivit utsatt för sexuella övergrepp?

Om jag i sömnen slår till min make i ansiktet och han blir rädd, men inte får ont, så anser jag mig ha ett problem. Ett stort, fett problem.

Om jag gör saker mot min make i sömnen som skrämmer honom eller utsätter honom för obehag så har jag ett problem. Ett stort, fett problem.

Det är ointressant med historier om hur du och andra tar på dem ni sover med och vad ni gör mot dem. Om de inte blir rädda för er och mår dåligt får ni väl göra vad ni vill. Men - mår de dåligt av det så måste man vara vanvettigt dum för att inte tycka att man har ett problem att lösa - tillsammans.

 

[tanten]

Nej, tanten, du kan inte backa ur det du skrev genom att låtsas som att det inte var så knäppt som det faktiskt var. För det var jätteknäppt.

TS skriver att hon tidigare blivit utsatt för sexuella övergrepp. Nu blir hon tagen på mot sin vilja, av en fin partner som inte gör det med flit. Din reaktion är att kalla hennes starka reaktion på detta VRICKAD. Du skrev det. Vem anfaller i den här tråden, om inte du? Du verkar inte förstå att har man blivit utsatt för övergrepp så kan vissa saker komma att vara obehagliga och man kommer att reagera starkt. Att bli tagen på mot sin vilja är således inte en konstig sak att reagera starkt på, alls.

Vad de kan göra? Ja, exempelvis det jag föreslog. Parterapi för att reda ut hur de kan leva tillsammans på ett sätt som båda mår bra av. Och skilda sängar för att freda TS tills de kan må bättre tillsammans. Det vi inte ska göra är att attackera TS med knäppa idéer om att man alltid måste uppskatta att ens partner tar på en, i alla lägen och situationer. För det är 2022, inte 1822.

Det är inte hon som är knäpp eller nått värre. Det är hennes reaktion som beror på ett gräsligt bagage. Skilj på sak och person. Det är väl inte ok att vilja misshandla nån för det han gör i sömnen?

Det är en situation som måste lösas. Gemensamt

 

[gulakatten]

Har du något konkret förslag på hur man upprätthåller en tillräcklig medvetandegrad för att ta genomtänkta beslut i sömnen?

Jag dejtade en man som brukade vifta ordentligt med armarna när han sov. Så pass att han ibland slog sig själv, ibland andra. Detta hände i sängen men även om han sov när han flög eller åkte buss. Han löste det genom att sova med händerna nerstuckna i pyjamsbyxorna om han sov med någon, och innanför bältet på buss och flyg. Han ville inte råka slå någon. Det såg obekvämt ut men det var enda sättet han kunde känna sig bekväm att sova nära andra människor.

Din fråga är således helt felaktigt ställd. TS partner behöver inte fatta genomtänkta beslut i sömnen. Däremot behöver hen sätta sig ned med TS och kanske någon mer och samtala om hur de kan hitta en lösning på det här problemet.

 

[Milosari]

TS beskriver att partnern "kladdar" på henne i sömnen och trots att hon säger nej och flyttar hans händer så slutar han inte. Hur är det inte ett problem? Hur är det inte ett problem när man lever med en person som tidigare blivit utsatt för sexuella övergrepp?

Om jag i sömnen slår till min make i ansiktet och han blir rädd, men inte får ont, så anser jag mig ha ett problem. Ett stort, fett problem.

Om jag gör saker mot min make i sömnen som skrämmer honom eller utsätter honom för obehag så har jag ett problem. Ett stort, fett problem.

Det är ointressant med historier om hur du och andra tar på dem ni sover med och vad ni gör mot dem. Om de inte blir rädda för er och mår dåligt får ni väl göra vad ni vill. Men - mår de dåligt av det så måste man vara vanvettigt dum för att inte tycka att man har ett problem att lösa - tillsammans.

Men igen, konkret lösning på detta? Har slår inte henne, han tar på henne. Han sover och uppfattar inte att hon inte vill.

Lösningen separata sängar eller t o m sovrum är ju något man beslutar om tillsammans. Den lösningen använder de redan då och då. Om båda vill kanske det kan bli en permanent lösning?

 

[gulakatten]

Det är inte hon som är knäpp eller nått värre. Det är hennes reaktion som beror på ett gräsligt bagage. Skilj på sak och person. Det är väl inte ok att vilja misshandla nån för det han gör i sömnen?

Återigen duckar du vidden av det du skrev. Du vill inte ta ansvar, inte kännas vid att det du skrev var jättekonstigt. Tur att många reagerat!

Jo, det är okej att känna att man vill slå till någon som tar på en mot ens vilja. Vad som inte är okej är att göra det. Däremot är det okej att knuffa bort för att freda sig.

Jag kan utmärkt skilja på sak och person. Vad jag ser när jag läser ditt inlägg är ett enormt skuldbeläggande av en person som har blivit utsatt för sexuella övergrepp och nu mår dåligt av att partnern tar på henne. Att du känner dig okej med att skuldbelägga så får stå för dig. Det hade funnits tiotusen olika sätt att uttrycka "det är ett gemensamt problem" utan att skriva som du gjorde. Ändå gjorde du det. Du kanske ska fundera över varför? Vad som får dig att skriva så elakt och skuldbeläggande till någon som mår dåligt?

 

[tanten]

Fy fan för människor som beter sig som du gör just nu mot människor som varit med om övergrepp.

Jaha. Du tycker att de ska foetsätta såhär?
Inte lösa problemet? Tillsammans. Vilken lösning de hittar är väl deras sak.

TS är i en gräslig situation. Men om partnern är så fin som hon säger så lär de väl hitta en väg framåt. Tillsammans

 

[gulakatten]

Men igen, konkret lösning på detta?

Jag har redan svarat i tråden vad jag tycker att TS bör göra. Jag föreslår att du läser tråden.

 

[Milosari]

Jag dejtade en man som brukade vifta ordentligt med armarna när han sov. Så pass att han ibland slog sig själv, ibland andra. Detta hände i sängen men även om han sov när han flög eller åkte buss. Han löste det genom att sova med händerna nerstuckna i pyjamsbyxorna om han sov med någon, och innanför bältet på buss och flyg. Han ville inte råka slå någon. Det såg obekvämt ut men det var enda sättet han kunde känna sig bekväm att sova nära andra människor.

Din fråga är således helt felaktigt ställd. TS partner behöver inte fatta genomtänkta beslut i sömnen. Däremot behöver hen sätta sig ned med TS och kanske någon mer och samtala om hur de kan hitta en lösning på det här problemet.

Du tycker att han ska sova fastbunden?

 

[gulakatten]

Jaha. Du tycker att de ska foetsätta såhär?
Inte lösa problemet? Tillsammans. Vilken lösning de hittar är väl deras sak.

TS är i en gräslig situation. Men om partnern är så fin som hon säger så lär de väl hitta en väg framåt. Tillsammans

Det är ju inte alls vad @Tonto skriver. Hon vänder sig mot hur DU betett dig, hon har inte sagt ett ord om TS och partnern. Återigen duckar du för kritiken mot dig och försöker att flytta fokus. Det är genomskinligt.

 

[tanten]

Återigen duckar du vidden av det du skrev. Du vill inte ta ansvar, inte kännas vid att det du skrev var jättekonstigt. Tur att många reagerat!

Jo, det är okej att känna att man vill slå till någon som tar på en mot ens vilja. Vad som inte är okej är att göra det. Däremot är det okej att knuffa bort för att freda sig.

Jag kan utmärkt skilja på sak och person. Vad jag ser när jag läser ditt inlägg är ett enormt skuldbeläggande av en person som har blivit utsatt för sexuella övergrepp och nu mår dåligt av att partnern tar på henne. Att du känner dig okej med att skuldbelägga så får stå för dig. Det hade funnits tiotusen olika sätt att uttrycka "det är ett gemensamt problem" utan att skriva som du gjorde. Ändå gjorde du det. Du kanske ska fundera över varför? Vad som får dig att skriva så elakt och skuldbeläggande till någon som mår dåligt?

Du läser in ett skuldbeläggande som inte finns där.
over and out.

 

[gulakatten]

Du tycker att han ska sova fastbunden?

Nej, det har jag inte skrivit. Jag har berättat hur min dejt gjorde. Sluta vantolka inlägg, det är en sån deppig hobby.

Jag har föreslagit parterapi och skilda sängar. Läs tråden.

 

[gulakatten]

Du läser in ett skuldbeläggande som inte finns där.
over and out.

tanten, vi är alla läskunniga och det du skrev står att läsa för alla.

Det ovan. För mig låter det helt vrickat. Och jag blir uppriktigt ledsen över att du blir ledsen över det han i sömnen gör. Jag tror att de flesta älskande har varit med om sånt i sömnen.

Han tar på dig av pga den kärlek han känner och som finns där även när han sover.
Det vrickade är din reaktion. Hans ömhet möts av din vilja att klappa till honom och att han ska respektera ditt nej. HAN SOVER.

Det är inte han som ska respektera dig. Det är du som behöver arbeta vidare med dina känslor och reaktioner som fortfarande är alldeles för präglade av dina tidigare upplevelser. Ha delade sovrum tills vidare.

 

[aiquen]

Är det ett sömnproblem att röra sin partner i sömnen? Jag är själv väldigt rörlig i sömnen och konstigaste situationen är väl när jag greppade tag i partnerns skinka (hårt!) och skrek "akta dig pappa!". Är det något jag ska söka en lösning på? Har också gjort närmanden i sömnen men har aldrig haft en partner som har varit utsatt för övergrepp tidigare.

Kärnan i det här är ju hur TS upplever det, d.v.s. uppenbarligen känner starkt obehag. Dessutom att det skett upprepat. Hur kan det och otryggheten TS känner anses vara hens problem att lösa ensam? Jag förstår det inte!

Att partnern åtminstone verkar bedrövad över situationen som uppkommit och vad hen gör är ju det minsta man kan begära. Även om det inte är en lätt situation för hen heller.

 

[Milosari]

Nej, det har jag inte skrivit. Jag har berättat hur min dejt gjorde. Sluta vantolka inlägg, det är en sån deppig hobby.

Jag har föreslagit parterapi och skilda sängar. Läs tråden.

Vad ska han lära sig på parterapin som hjälper henne?

Skilda sängar är bra om båda vill det. Det kan kanske också vara så att de inte ska bo ihop alls. Men det där är ju en deal som kanske inte passar alla. TS kanske vill både bo och sova ihop 99 dagar av 100. Partnern också. Då kan väl inte hans lösning vara att de inte ska göra det?

 

[Tonto]

Jaha. Du tycker att de ska foetsätta såhär?
Inte lösa problemet? Tillsammans. Vilken lösning de hittar är väl deras sak.

TS är i en gräslig situation. Men om partnern är så fin som hon säger så lär de väl hitta en väg framåt. Tillsammans

Jag uppmärksammade ditt fruktansvärda beteende. Jag har inte sagt något om att dom inte ska jobba på att lösa sitt problem.