milly
Trådstartare
Jag ska nu berätta hur det har gått med MIN häst. Det var het diskussion om ämnet i tråden "Varför skor ni?" för 1-2 veckor sen, vilken jag var med i. Jag försvarade barfota-metoden och gör det ännu MEN samtidigt var/är INTE JAG en av de som sade att "ALLA hästar kan vara barfota". Det finns undantag och situationer då man MÅSTE sko!
Jag har nog läst lika mycket om vanlig, traditionell hovvård som om barfotametoder. Är enormt intresserad!
NU vill alla höra hur det gick med MIN HÄST?
Jag har tyvärr fått sko henne i fram! Läs historien nedan:
Såhär är det... Tog av skorna för drygt 7 veckor sedan och hon verkades enligt "vildhästmetoden". Då gick de kvar på betet dygnet runt (stooora fina hagar med perfekt underlag och mycket rörelse för hästarna). Hästen var okej barfota trots att hon varit skodd minst 6 år i rad utan uppehåll. Givetvis ömmade hon om vi gick på grus elelr asfalt men annars gick det bra! Hon gick helt vanligt i sin hage.
Två veckor efter det togs de in på nätterna men var kvar på betet på dagarna. Fortfarande gick allt bra. Hon ömmade bara om vi gick på obekvämt underlag. Hon både reds och leddes, nästan dagligen. fast vi undvek så klart obekväma underlag så gott vi kunde och vid ridning blev det nästan bara ett mjukt gärde...
På morgorna kunde hon dock vara lite seg att få ut, förmodligen pga stillastående hela natten i boxen och därmed minskad cirkulation i hovarna och det var jobbigt för henne att komma igång. (därför ska de helst vara UTE dygnet runt)
Efter fyra veckor kom hovverkaren tillbaka, (hon rekommenderade 4 veckor mellan gångerna om man inte kunde underhållsverka själv). Jag ville va på den säkra sidan och ville att hon skulle komma och titta på dom för säkerhets skull och ev. verka om det behövdes. Hon verkade dom litegrann.
Nästa dag var hästen lite ömmare än tidigare... "nyverkad", tänkte jag. Okej, får ta lite lugnare. Men i hagen var hon okej fortfarande.
Efter bara ett par dagar fick inte hästarna längre gå på betet ens på dagtid utan nu fick de hålla sig till vinterhagen som består av SKOG och därmed mer eller mindre stora stenar och stockar, trädrötter och annat "ojämnt". Hagen är väldigt KNÖLIG! Min häst tyckte det var jobbigt att röra sig där och började röra sig mindre och mindre... Och varje gång då hon ändå rörde sig slog hon väl i hoven/sulan i hårda stenar/rötter och fick så småningom ONT...
MEN drygt en vecka senare var hon mindre öm igen och efter en heldags utevistelse gick hon nästan obehindrat på gruset mellan hagen och stallet. "Åh, vad skönt" tänkte jag. Hade precis fått mina nya Boa Boots också! Provade bootsen första dagen med att bara leda henne i dom i en kvart... Hon gick hur bra som helst i dom! Som om hon var skodd. "Härligt", tänkte jag. Nu kan vi snart börja rida ut igen då!
Dagen efter det hade jag bestämt med en kompis att visa henne lite ridvägar (hon var ny i området) och vi gav oss iväg. Min häst gick fin fint i sina boots och vi tog en timmes runda, enbart skritt, några få steg i trav bara på prov. Red mestadels på mjukt underlag men en liten bit på hårdare grusväg. Allt gick bra! Hästan gick så rent o fint hela tiden...
Dagen efter raspade jag litegrann på hovarna för att hon sliter snett och det var viktigt att rätta till sånt enligt hovverkaren. Tänkte att det går nog bra eftersom jag har bootsen nu så nu raspar jag lite då...
Sedan när jag skulle iväg en liten sväng med henne var hon seg och verkade ÖM trots att hon gick i bootsen och vi red på mjukt underlag... Jag satt av och ledde henne. Hon verkade SEG, kanske "träningsvärk sen igår" tänkte jag. Det blev bara 20 minuters sväng.
Dagen efter det gick vi en liten promenad, ledde henne bara. Hon var lite bättre! Men fortfarande gick hon lite konstigt/ömmade...
Dagen efter DET stod hästen i hagen på en fläck och hängde... Jag såg på henne att hon inte mådde bra och gick och kollade till henne. Då var framhovarna varma (det hade de inte vart tidigare) och högerbenet lite svullet. Hon hade svårt att gå! Fick in henne och där fick hon stanna!
Nästa dag ringde jag veterinären men vi bestämde oss för att avvakta till dagen efter det (hästen var okej annars och åt glatt osv). Dagen efter var det samma sak så veterinären kom ut. Han trodde precis som jag på någon slags inflammation och hästen fick antiinflammatoriskt...
Provade att ta ut hästen under boxvilan och då gick hon bra på GRÄS men kunde knappt röra sig alls på annat, hårdare underlag. Men tyvärr kan vi inte släppa dom i gräshagarna nu (stallägaran vill spara på dom till nästa sommar) så hon MÅSTE fortsätta att gå i den knöliga vinterhagen! Alltså har jag inget VAL än att sätta på skor på henne så att hon kan vara ute i hagen... (ridningen var jag villig att avstå ifrån om det behövdes under övergången).
Därför är hon nu SKODD i fram! Det blir ju inte BÄTTRE heller i och med att vintern kommer och därmed FRYSER marken och blir ännu knöligare!! Och nu mår hon bra, men hoven var fortf. lite varm dagen efter skoningen.
Jag är övertygad om att detta (att hon fick inflammation) beror på att efter ett tag fick börja stå INNE/stilla halva dygnet och att de senare dessutom började gå i vinterhagen vilket ledde till mycket mindre rörelse. Slutsignalen blev överbelastning i ovana barfotahovar som kanske var NÅGOT för hårt verkade och kanske var jag lite väl snabb med att börja rida med bootsen... De gav säkert sultryck och/eller ökade hovmekanismen FÖR MKT i en ovan barfotahov.
Jag tror att om min häst får börja sina första månader barfota på våren/sommaren istället och därmed har bättre förutsättningar (dygnet runt-bete) så kan hon bli en barfotahäst.
Har planer på att sko henne med Hippogrips efter denna eller nästa skoperiod. Prova med dom först! Klarar hon DET bra så provar jag barfota till sommaren igen... och vänjer henne LÅNGSAAAMT vid bootsen och är försiktig så hon inte blir överbelastad...
Kan tilläggas, förresten, att hovslagaren som jag hade ute hos hästen tyckte att hovarna såg BRA ut, bra vinklar och allt, MEN något för hårt verkade för en barfotahäst. (kanske blev den andra verkningen av hovverkaren en aning för mkt plus att JAG raspade till dom litegrann)
Han gjorde inte så mycket mer än satte på skorna i fram! Bakhovarna behövde han inte röra alls.
Vill också tillägga att JAG tycker att det är okej med övergången till barfota om hästen har ont bara "då och då" under dygnet, till exempel vid obekvämt underlag som KAN undvikas och/eller på morgonen då den stått still och inte fått igång cirkulationen ännu, MEN INTE att de ska ha ONT hela tiden och knappt kunna röra sig i hagen ens en gång!
Det är liksom inte VÄRT vadsomhelst!! Då måste man göra något för hästens bästa, den kan inte gå och ha smärta dygnet runt och/eller inte kunna röra sig i hagen på dagarna.
Jag ska också tillägga att de fyra andra hästarna i stallet går jättebra barfota! Trots att de vart skodda i flera år och bara barfota några veckor. De ömmar knappt på grus ens en gång! De är lite lättare/mindre och har en konkav sula... min häst är tung och har en ganska platt sula i framhovarna... (men stenhård, inte tunn!)
Det är MYCKET som påverkar om de kan gå barfota eller inte! Oftast är det miljön/vardagen de lever i (inne halva dygnet? Hurdana hagar de har? Hur rids de? Behöver de kunna broddas året runt?) men ibland kanske det inte går pga hästen nedärvda hovkvalitè TROTS att den får den perfekta barfotamiljön...
Det är vad jag tror.
Nu orkar jag inte skriva mer... Kommentarer??
Jag har nog läst lika mycket om vanlig, traditionell hovvård som om barfotametoder. Är enormt intresserad!
NU vill alla höra hur det gick med MIN HÄST?
Jag har tyvärr fått sko henne i fram!
Läs historien nedan:Såhär är det... Tog av skorna för drygt 7 veckor sedan och hon verkades enligt "vildhästmetoden". Då gick de kvar på betet dygnet runt (stooora fina hagar med perfekt underlag och mycket rörelse för hästarna). Hästen var okej barfota trots att hon varit skodd minst 6 år i rad utan uppehåll. Givetvis ömmade hon om vi gick på grus elelr asfalt men annars gick det bra! Hon gick helt vanligt i sin hage.
Två veckor efter det togs de in på nätterna men var kvar på betet på dagarna. Fortfarande gick allt bra. Hon ömmade bara om vi gick på obekvämt underlag. Hon både reds och leddes, nästan dagligen. fast vi undvek så klart obekväma underlag så gott vi kunde och vid ridning blev det nästan bara ett mjukt gärde...
På morgorna kunde hon dock vara lite seg att få ut, förmodligen pga stillastående hela natten i boxen och därmed minskad cirkulation i hovarna och det var jobbigt för henne att komma igång. (därför ska de helst vara UTE dygnet runt)
Efter fyra veckor kom hovverkaren tillbaka, (hon rekommenderade 4 veckor mellan gångerna om man inte kunde underhållsverka själv). Jag ville va på den säkra sidan och ville att hon skulle komma och titta på dom för säkerhets skull och ev. verka om det behövdes. Hon verkade dom litegrann.
Nästa dag var hästen lite ömmare än tidigare... "nyverkad", tänkte jag. Okej, får ta lite lugnare. Men i hagen var hon okej fortfarande.
Efter bara ett par dagar fick inte hästarna längre gå på betet ens på dagtid utan nu fick de hålla sig till vinterhagen som består av SKOG och därmed mer eller mindre stora stenar och stockar, trädrötter och annat "ojämnt".
Hagen är väldigt KNÖLIG! Min häst tyckte det var jobbigt att röra sig där och började röra sig mindre och mindre... Och varje gång då hon ändå rörde sig slog hon väl i hoven/sulan i hårda stenar/rötter och fick så småningom ONT... MEN drygt en vecka senare var hon mindre öm igen och efter en heldags utevistelse gick hon nästan obehindrat på gruset mellan hagen och stallet. "Åh, vad skönt" tänkte jag. Hade precis fått mina nya Boa Boots också! Provade bootsen första dagen med att bara leda henne i dom i en kvart... Hon gick hur bra som helst i dom! Som om hon var skodd. "Härligt", tänkte jag. Nu kan vi snart börja rida ut igen då!
Dagen efter det hade jag bestämt med en kompis att visa henne lite ridvägar (hon var ny i området) och vi gav oss iväg. Min häst gick fin fint i sina boots och vi tog en timmes runda, enbart skritt, några få steg i trav bara på prov. Red mestadels på mjukt underlag men en liten bit på hårdare grusväg. Allt gick bra! Hästan gick så rent o fint hela tiden...
Dagen efter raspade jag litegrann på hovarna för att hon sliter snett och det var viktigt att rätta till sånt enligt hovverkaren. Tänkte att det går nog bra eftersom jag har bootsen nu så nu raspar jag lite då...
Sedan när jag skulle iväg en liten sväng med henne var hon seg och verkade ÖM trots att hon gick i bootsen och vi red på mjukt underlag... Jag satt av och ledde henne. Hon verkade SEG, kanske "träningsvärk sen igår" tänkte jag. Det blev bara 20 minuters sväng.
Dagen efter det gick vi en liten promenad, ledde henne bara. Hon var lite bättre! Men fortfarande gick hon lite konstigt/ömmade...
Dagen efter DET stod hästen i hagen på en fläck och hängde... Jag såg på henne att hon inte mådde bra och gick och kollade till henne. Då var framhovarna varma (det hade de inte vart tidigare) och högerbenet lite svullet. Hon hade svårt att gå! Fick in henne och där fick hon stanna!
Nästa dag ringde jag veterinären men vi bestämde oss för att avvakta till dagen efter det (hästen var okej annars och åt glatt osv). Dagen efter var det samma sak så veterinären kom ut. Han trodde precis som jag på någon slags inflammation och hästen fick antiinflammatoriskt...
Provade att ta ut hästen under boxvilan och då gick hon bra på GRÄS men kunde knappt röra sig alls på annat, hårdare underlag. Men tyvärr kan vi inte släppa dom i gräshagarna nu (stallägaran vill spara på dom till nästa sommar) så hon MÅSTE fortsätta att gå i den knöliga vinterhagen! Alltså har jag inget VAL än att sätta på skor på henne så att hon kan vara ute i hagen... (ridningen var jag villig att avstå ifrån om det behövdes under övergången).
Därför är hon nu SKODD i fram! Det blir ju inte BÄTTRE heller i och med att vintern kommer och därmed FRYSER marken och blir ännu knöligare!! Och nu mår hon bra, men hoven var fortf. lite varm dagen efter skoningen.
Jag är övertygad om att detta (att hon fick inflammation) beror på att efter ett tag fick börja stå INNE/stilla halva dygnet och att de senare dessutom började gå i vinterhagen vilket ledde till mycket mindre rörelse. Slutsignalen blev överbelastning i ovana barfotahovar som kanske var NÅGOT för hårt verkade och kanske var jag lite väl snabb med att börja rida med bootsen... De gav säkert sultryck och/eller ökade hovmekanismen FÖR MKT i en ovan barfotahov.
Jag tror att om min häst får börja sina första månader barfota på våren/sommaren istället och därmed har bättre förutsättningar (dygnet runt-bete) så kan hon bli en barfotahäst.
Har planer på att sko henne med Hippogrips efter denna eller nästa skoperiod. Prova med dom först! Klarar hon DET bra så provar jag barfota till sommaren igen... och vänjer henne LÅNGSAAAMT vid bootsen och är försiktig så hon inte blir överbelastad...
Kan tilläggas, förresten, att hovslagaren som jag hade ute hos hästen tyckte att hovarna såg BRA ut, bra vinklar och allt, MEN något för hårt verkade för en barfotahäst. (kanske blev den andra verkningen av hovverkaren en aning för mkt plus att JAG raspade till dom litegrann)
Han gjorde inte så mycket mer än satte på skorna i fram! Bakhovarna behövde han inte röra alls.
Vill också tillägga att JAG tycker att det är okej med övergången till barfota om hästen har ont bara "då och då" under dygnet, till exempel vid obekvämt underlag som KAN undvikas och/eller på morgonen då den stått still och inte fått igång cirkulationen ännu, MEN INTE att de ska ha ONT hela tiden och knappt kunna röra sig i hagen ens en gång!
Det är liksom inte VÄRT vadsomhelst!! Då måste man göra något för hästens bästa, den kan inte gå och ha smärta dygnet runt och/eller inte kunna röra sig i hagen på dagarna.
Jag ska också tillägga att de fyra andra hästarna i stallet går jättebra barfota! Trots att de vart skodda i flera år och bara barfota några veckor. De ömmar knappt på grus ens en gång! De är lite lättare/mindre och har en konkav sula... min häst är tung och har en ganska platt sula i framhovarna... (men stenhård, inte tunn!)
Det är MYCKET som påverkar om de kan gå barfota eller inte! Oftast är det miljön/vardagen de lever i (inne halva dygnet? Hurdana hagar de har? Hur rids de? Behöver de kunna broddas året runt?) men ibland kanske det inte går pga hästen nedärvda hovkvalitè TROTS att den får den perfekta barfotamiljön...
Det är vad jag tror.
Nu orkar jag inte skriva mer...
Kommentarer?? 
