Hund som inte trivs med det liv man vill leva (utbruten från Den 22a hunduppdateringstråden!)

Fisherling

Trådstartare
Asni har nu fått några veckor med mindre aktivering. Hon får springa i skogen och träna lite småsaker på skoj, köra balansboll, Rallylydnad och godissök, ingen avancerad träning. Hennes skällande på främlingar har minskat markant, hon är lättare att bryta när det händer, mer lyhörd och verkar trivas super med att vara en aktiv sällskapshund.

Jag älskar henne så otroligt mycket, men det känns så tråkigt att vi inte vill samma saker. Hon har aldrig egentligen haft något vidare intresse att träna, tröttnar fort och blir inte bättre, väldigt lite will to please. Kan träna, men inte så mycket och inte för svårt. Världens charmigaste hund som helst vill bo under skinnet på en, man kan aldrig gosa för länge. Men hur ska man tänka när hunden inte trivs i det liv man vill leva? Jag ville ju ha en till arbetsnarkoman som Tinja, men Asni ligger helst och sover i sängen hela dagen innan hon strosar över för att bli gosad med, vilket gärna får varieras med lösspringande i skog. Det hade typ varit drömlivet för henne.

Vet inte vad jag vill med inlägget. Mycket tankar som far.
 
Asni har nu fått några veckor med mindre aktivering. Hon får springa i skogen och träna lite småsaker på skoj, köra balansboll, Rallylydnad och godissök, ingen avancerad träning. Hennes skällande på främlingar har minskat markant, hon är lättare att bryta när det händer, mer lyhörd och verkar trivas super med att vara en aktiv sällskapshund.

Jag älskar henne så otroligt mycket, men det känns så tråkigt att vi inte vill samma saker. Hon har aldrig egentligen haft något vidare intresse att träna, tröttnar fort och blir inte bättre, väldigt lite will to please. Kan träna, men inte så mycket och inte för svårt. Världens charmigaste hund som helst vill bo under skinnet på en, man kan aldrig gosa för länge. Men hur ska man tänka när hunden inte trivs i det liv man vill leva? Jag ville ju ha en till arbetsnarkoman som Tinja, men Asni ligger helst och sover i sängen hela dagen innan hon strosar över för att bli gosad med, vilket gärna får varieras med lösspringande i skog. Det hade typ varit drömlivet för henne.

Vet inte vad jag vill med inlägget. Mycket tankar som far.

Känner igen mig med Minn. Hon är ju en "sällskapskelpie" för min del blev det bra att hon är sån men jag förstår dina tankar.
 
Känner igen mig med Minn. Hon är ju en "sällskapskelpie" för min del blev det bra att hon är sån men jag förstår dina tankar.
Ja, och även om jag älskar henne så är det inte en sällskapshund jag ville ha, utan en arbetshund jag har gott sällskap av. Jag vill ju kunna köra på samma nivå som med Tinja, men Asni tycker verkligen inte det är kul att träna. Hon kan köra några gånger men sen går hon iväg och lägger sig vid sidan av planen, men ändå så klarar hon inte heller av att jag tränar med Tinja, då ska hon vara med, trots att hon inte egentligen vill träna.

Men det känns så elakt att ens fundera på omplacering.. Det är ju min lilla rödräv :heart
 
Ja, och även om jag älskar henne så är det inte en sällskapshund jag ville ha, utan en arbetshund jag har gott sällskap av. Jag vill ju kunna köra på samma nivå som med Tinja, men Asni tycker verkligen inte det är kul att träna. Hon kan köra några gånger men sen går hon iväg och lägger sig vid sidan av planen, men ändå så klarar hon inte heller av att jag tränar med Tinja, då ska hon vara med, trots att hon inte egentligen vill träna.

Men det känns så elakt att ens fundera på omplacering.. Det är ju min lilla rödräv :heart

Minn tränar ju gärna men kräver det inte och vill inte ha krav på sig, hon hänge gärna på tävling så länge hon slipper tävla själv. Får hon gå promenader och vara med är hon nöjd, just nu klarar hennes kropp bara korta promenader tyvärr.

Om du har tid och plats att ge Asni ett bra liv på hennes premisser så ha kvar henne om du vill. Tror du hon får det bättre nån annanstans så låt henne gå. Ibland är omplacering det bästa man kan göra för alla inblandade.
 
Minn tränar ju gärna men kräver det inte och vill inte ha krav på sig, hon hänge gärna på tävling så länge hon slipper tävla själv. Får hon gå promenader och vara med är hon nöjd, just nu klarar hennes kropp bara korta promenader tyvärr.

Om du har tid och plats att ge Asni ett bra liv på hennes premisser så ha kvar henne om du vill. Tror du hon får det bättre nån annanstans så låt henne gå. Ibland är omplacering det bästa man kan göra för alla inblandade.
Det är just det.. Just nu blir det ju mycket frustration eftersom jag inte kan träna henne, men hon klarar ju inte heller av att vara med när jag tränar Tinja. Lämnar jag henne i bilen så gnäller och skäller hon tills hon börjar yla.

Nu när Tinja är på vila med korta promenader och ingen träning så trivs Asni som fisken i vattnet. Nu kom hon precis och la sig på mig för att gosa. Hon har till och med slutat skälla när posten kommer. Men jag tycker ju att livet är skittrist nu för jag kan inte träna, trots att jag har en frisk och hel hund

Hon är jätterolig att träna med när hon är på humör, men hon gör helt klart hellre fysiska aktiviteter som drag, där hon inte behöver tänka så mycket.

Jag vill ju såklart behålla henne, men jag undrar om hon inte hade haft det bättre i ett hem med lugnare takt och mindre krav än hos mig och mina SM-ambitioner.
 
Det är just det.. Just nu blir det ju mycket frustration eftersom jag inte kan träna henne, men hon klarar ju inte heller av att vara med när jag tränar Tinja. Lämnar jag henne i bilen så gnäller och skäller hon tills hon börjar yla.

Nu när Tinja är på vila med korta promenader och ingen träning så trivs Asni som fisken i vattnet. Nu kom hon precis och la sig på mig för att gosa. Hon har till och med slutat skälla när posten kommer. Men jag tycker ju att livet är skittrist nu för jag kan inte träna, trots att jag har en frisk och hel hund

Hon är jätterolig att träna med när hon är på humör, men hon gör helt klart hellre fysiska aktiviteter som drag, där hon inte behöver tänka så mycket.

Jag vill ju såklart behålla henne, men jag undrar om hon inte hade haft det bättre i ett hem med lugnare takt och mindre krav än hos mig och mina SM-ambitioner.
Förstår att det suger, men tycker det låter som att du har svaret Vad du känner i sista stycket.
Fördelen är ju att du inte behöver ha bråttom utan kan lägga ut lite trådar och vänta in ett perfekt hem för henne :) Hon verkar ju vara en grymt trevlig hund och det finns nog många som skulle vilja ha henne!
 
Det är just det.. Just nu blir det ju mycket frustration eftersom jag inte kan träna henne, men hon klarar ju inte heller av att vara med när jag tränar Tinja. Lämnar jag henne i bilen så gnäller och skäller hon tills hon börjar yla.

Nu när Tinja är på vila med korta promenader och ingen träning så trivs Asni som fisken i vattnet. Nu kom hon precis och la sig på mig för att gosa. Hon har till och med slutat skälla när posten kommer. Men jag tycker ju att livet är skittrist nu för jag kan inte träna, trots att jag har en frisk och hel hund

Hon är jätterolig att träna med när hon är på humör, men hon gör helt klart hellre fysiska aktiviteter som drag, där hon inte behöver tänka så mycket.

Jag vill ju såklart behålla henne, men jag undrar om hon inte hade haft det bättre i ett hem med lugnare takt och mindre krav än hos mig och mina SM-ambitioner.

Du kan ju avvakta och se om det perfekta hemmet dyker upp så kanske omplacering är aktuellt men om det inte gör det så får hon hänga med. Du behöver ju inte bestämma dig här och nu. Jag har som sagt förståelse för dina tankar och funderingar och jag är inte emot omplacering, har både omplacera själv och tagit emot omplaceringar. Det är svårt när man vill olika saker och när man har hundar som har olika behov.
 
Förstår att det suger, men tycker det låter som att du har svaret Vad du känner i sista stycket.
Fördelen är ju att du inte behöver ha bråttom utan kan lägga ut lite trådar och vänta in ett perfekt hem för henne :) Hon verkar ju vara en grymt trevlig hund och det finns nog många som skulle vilja ha henne!
Ja hon är jättetrevlig! Världens keligaste, käraste lilla räv. Hon är ingen problemhund alls. En riktigt udda liten charmboll :heart
C6FD170F-1297-4E0D-8157-12BA1E4116F9.jpeg
 
Du kan ju avvakta och se om det perfekta hemmet dyker upp så kanske omplacering är aktuellt men om det inte gör det så får hon hänga med. Du behöver ju inte bestämma dig här och nu. Jag har som sagt förståelse för dina tankar och funderingar och jag är inte emot omplacering, har både omplacera själv och tagit emot omplaceringar. Det är svårt när man vill olika saker och när man har hundar som har olika behov.
Ja, jag får nog prata med mina föräldrar, mamma har tidigare nämt att hon kan tänka sig ta Asni.
 
Det kan väl vara en utmärkt lösning om hon vill det. Då har du ju fortfarande Asni i familjen och kan få pussa lite på henne ibland.
Ja, det skulle vara optimalt för mig, då får hon ju även sällskap av Benji :heart

Men samtidigt undrar jag om hon inte skulle må bäst av att vara någons fokus, där hon får all uppmärksamhet. Hon är så otroligt tillgiven till sina människor.
 
Senast ändrad:
@Fisherling det låter ju som om hon är drömhunden för många men kanske inte just för dig.

Jag är i en lite liknande sist med Qila som visserligen tränar gärna men funkar lika bra som sällskapshund. Har satt jätte-bra grunder i träningen på henne men det nåt som inte klickat mellan oss riktigt än. Min syster och hennes man däremot är superfrälsta i henne och menar på att hon är den perfekta hunden, det är hon också men ändå är det nåt som inte riktigt fallit på plats mellan oss. Jag är i sitsen att antingen behåller jag henne som tävlingshund nummer två eller så kan hon få ett hem där hon är nummer ett :crazy:. Hade syrran velat ha en av Nessies valpar så hade jag varit överlycklig men hon har aldrig varit intresserad av den typen av hund rent utseende mässigt så Qila är de inte förtjusta i för att hon är en söt corgi utan trots att hon är en corgi..
 
@Fisherling det låter ju som om hon är drömhunden för många men kanske inte just för dig.

Jag är i en lite liknande sist med Qila som visserligen tränar gärna men funkar lika bra som sällskapshund. Har satt jätte-bra grunder i träningen på henne men det nåt som inte klickat mellan oss riktigt än. Min syster och hennes man däremot är superfrälsta i henne och menar på att hon är den perfekta hunden, det är hon också men ändå är det nåt som inte riktigt fallit på plats mellan oss. Jag är i sitsen att antingen behåller jag henne som tävlingshund nummer två eller så kan hon få ett hem där hon är nummer ett :crazy:. Hade syrran velat ha en av Nessies valpar så hade jag varit överlycklig men hon har aldrig varit intresserad av den typen av hund rent utseende mässigt så Qila är de inte förtjusta i för att hon är en söt corgi utan trots att hon är en corgi..
Ja, det är lite så jag tänker. Här har hon ju blivit hund nr 2, inte tävlingshunden jag skaffat senare än Tinja, om du förstår hur jag menar. Det är ju absolut inget fel på henne, men vi klickar verkligen inte i träning, för jag vill så oändligt mycket mer än henne. Hon älskar skojträning, kampar gärna, springer efter boll, fixar externbelöningar, men hon har inget som helst intresse av den mer intensiva och avancerade träningen som jag faktiskt brinner för. Hon är den perfekta aktiva sällskapshunden; hänger mer än gärna med på allt och kör för att det är kul, är enkel i hantering, kan tas med överallt och kan gå lös utan problem.

Jag funderar även på om hon inte skulle trivas bättre som ensamhund, fast med hundkompisar hon träffar regelbundet. Hon vill ju verkligen vara folks center of attention.
 
Ja hon är jättetrevlig! Världens keligaste, käraste lilla räv. Hon är ingen problemhund alls. En riktigt udda liten charmboll :heart
Visa bifogad fil 53683

Alltså hon låter perfekt för mig 😍
Tog bort min holländare i höstas och söker ingen träningsnarkoman igen.

Förstår att det är plötsligt och att du inte har funderat klart hur du vill göra. Men du får gärna PMa om du vill veta mer om mig.
(Försökte PMa dig men det gick inte).
 
Alltså hon låter perfekt för mig 😍
Tog bort min holländare i höstas och söker ingen träningsnarkoman igen.

Förstår att det är plötsligt och att du inte har funderat klart hur du vill göra. Men du får gärna PMa om du vill veta mer om mig.
(Försökte PMa dig men det gick inte).
Haha jag har redan tre potentiella hem till henne, och jag har inte ens funderat klart :rofl: 🙈
 
Asni har nu fått några veckor med mindre aktivering. Hon får springa i skogen och träna lite småsaker på skoj, köra balansboll, Rallylydnad och godissök, ingen avancerad träning. Hennes skällande på främlingar har minskat markant, hon är lättare att bryta när det händer, mer lyhörd och verkar trivas super med att vara en aktiv sällskapshund.

Jag älskar henne så otroligt mycket, men det känns så tråkigt att vi inte vill samma saker. Hon har aldrig egentligen haft något vidare intresse att träna, tröttnar fort och blir inte bättre, väldigt lite will to please. Kan träna, men inte så mycket och inte för svårt. Världens charmigaste hund som helst vill bo under skinnet på en, man kan aldrig gosa för länge. Men hur ska man tänka när hunden inte trivs i det liv man vill leva? Jag ville ju ha en till arbetsnarkoman som Tinja, men Asni ligger helst och sover i sängen hela dagen innan hon strosar över för att bli gosad med, vilket gärna får varieras med lösspringande i skog. Det hade typ varit drömlivet för henne.

Vet inte vad jag vill med inlägget. Mycket tankar som far.

Förstår lite hur du känner dig - jag har precis tagit beslutet att försöka omplacera River. I hennes fall är det inte bristande arbetsvilja, hon vill verkligen jobba och är galet rolig att träna med, men istället är det hennes sociala rädslor som ställer till det.

Hon är rädd för både främmande människor och främmande hundar, vilket tyvärr inte funkar speciellt bra när man som vi driver både hundcenter och vandrarhem hemma på gården. Det är mer eller mindre ständigt folk och hundar här och hon tycker att det är jobbigt. Jag har under senaste tiden försökt vara en del på brukshundklubben och se om hon kan vänja sig med andra hundar (hon var ju ok med hundar fram till förra sommaren då hon två gånger blev jagad - egentligen inga jätteallvarliga händelser men för henne rejält traumatiska då hon är så vek - och sedan dess är hon rejält rädd för hundar. Människor har hon varit försiktig med redan från början. Men hon har nästan blivit värre när vi varit på klubben nu, det räcker att jag tar ut henne ur bilen och en hund skäller nånstans, då vill hon bara in och gömma sig i bilen igen.

När hon väl lärt känna en hund eller en människa så är hon glad och social men alla nya möten är jobiga för henne och det märks att det tar på henne.

Vi har i drygt 10 år levt med en hund som ingen mer än vi kan hantera, som inte kan lämnas bort om vi skulle vilja åka nånstans, som inte funkar att ta med sig etc. Lite olika anledningar gentemot River men resultatet blir detsamma - vi blir totalt låsta med en hund i 10-12 år till. Dessutom med en hund som inte känner sig trygg ens hemma eftersom det ständigt dyker upp nya människor och hundar här..... så efter mycket funderande har vi nu beslutat oss. Frågan är bara hur vi hittar ett nytt hem till henne... Hon är en fantastisk liten hund på så många sätt, men sociala rädslor är jobbiga och att hitta rätt nytt hem till henne kanske inte blir speciellt lätt med tanke på att hon behöver aktiveras men förmodligen aldrig blir nån direkt tävlingshund. Jag misstänker att det inte är så många som letar efter en hund som behöver jobba (hon kan förmodligen jobba med vad som helst, men ändå) men som inte går att tävla med. :(
 
Nu när jag haft den första tanken på att Asni nog skulle trivas som ensamhund så verkar ögonen öppnats, jag ser mer. När jag klappar på Tinja, även om jag har Asni i knät och klappar på henne med, så stirrar hon på Tinja, gäspar, vill gå emellan varje gång Tinja blir det minsta uppspelt. Uppenbarligen trivs hon ju inte med att inte vara center of attention. Inte så att det blir ett problem, men är ju tråkigt att hon ska känna att hon behöver göra lugnande signaler, vara på alerten och gå emellan.

Omplacering verkar mer och mer rätt för henne, oavsett hur mycket jag älskar min lilla rödräv :heart
 
Nu när jag haft den första tanken på att Asni nog skulle trivas som ensamhund så verkar ögonen öppnats, jag ser mer. När jag klappar på Tinja, även om jag har Asni i knät och klappar på henne med, så stirrar hon på Tinja, gäspar, vill gå emellan varje gång Tinja blir det minsta uppspelt. Uppenbarligen trivs hon ju inte med att inte vara center of attention. Inte så att det blir ett problem, men är ju tråkigt att hon ska känna att hon behöver göra lugnande signaler, vara på alerten och gå emellan.

Omplacering verkar mer och mer rätt för henne, oavsett hur mycket jag älskar min lilla rödräv :heart

Jag menar inte att dina tankar är fel nu, men jag tror att det där är väldigt vanligt och inte behöver betyda att de hellre är ensamhundar än i flock :) alla mina vill gärna ha 100% av min uppmärksamhet om de kan, vilket ju inte är så konstigt eftersom jag är deras största resurs. Eftersom jag har fyra är det omöjligt att alla ska vara i centrum samtidigt, så det är ju något de får lära sig att hantera och något de också lär sig - även om de gärna tar chansen till uppmärksamhet när de får den.
Jag har omplacerat en hane som inte trivdes i vår flock när den blev större (från 2 till 3 hundar), och han visade det snarare genom att dra sig undan tydligt, sov på ovanvåningen när vi andra var nere osv. Han ville gärna vara med oss när inte de hundarna var med, men så fort de kom drog han sig undan.
Han bor som ensamhund nu och trivs toppen med det :)

Med det sagt är det så klart ändå du som känner dina hundar bäst! Och framförallt, känner du att du inte vill ha kvar henne, så är det varken fel eller på något sätt fult, tycker jag.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp