HundSM och skott utbruten urUppdateringstråd 33

Bukefalos 30 år!

Det är en tävlingsmerit naturligtvis, men inte en avelsmerit - vilket är det jag pratade om. Det mäter liksom inga direkt nedärvbara egenskaper.

Jag vet inte varför du tror att jag inte tycker sällskapshundar är lika mycket värda som andra hundar?

Delar denna, mest för att visa hur länge hundarna ska gå utan någon direkt belöning i lydnadsdelen av IGP:

(Jag tror inte IGP är den ultimata sporten, det tror jag eg svenskskyddet är, men det är den sport jag är mest insatt i därav exempel därifrån)
Ja det var länge och duktig hund. Förstår att det ligger mycket arbete bakom och en hund med egen motor. Men hunden går ju inte alls normalt. Ska dom gå så konstigt?
 
Vad gäller brukshundarna är det förstås självklart att de ska vara skottfasta, men jag tycker man missar något när man aldrig testar rädsla för underlag. Det borde ingå i MH, för det är också något som kan vara väldigt jobbigt i vardagen.

Det är svårtestat om det ska standardiseras. Det diskuterades för några år sen eftersom man gör det på BPH, men det testet som görs där ansågs inte vara tillräckligt. Och det kan jag hålla med om, du behöver inte särskilt mycket drift i en hund för att den ska gå över det även om den har lite problem med underlag. Min ena är lite berörd av hala underlag och höjder, och han hade noll problem med det när han var testhund på BPH.


Ja det var länge och duktig hund. Förstår att det ligger mycket arbete bakom och en hund med egen motor. Men hunden går ju inte alls normalt. Ska dom gå så konstigt?

Nja. Lite mer naturligt är önskvärt, men samtidigt har du packat ihop en massa energi och drift i ett litet utrymme och då blir det lätt så. Men det är viktigt att hunden dels håller sin position, inte tittar bort alls och går med energi och glädje.
 
Ja det var länge och duktig hund. Förstår att det ligger mycket arbete bakom och en hund med egen motor. Men hunden går ju inte alls normalt. Ska dom gå så konstigt?
Som @Linda_A så är det önskvärt med lite mer naturligt, men det är jättesvårt när hunden samtidigt ska gå i låst position och med hög energi. Hur det tar sig uttryck har sen lite med deras exteriör att göra. Dobbisarna börjar gärna studsa istället.
 
Som @Linda_A så är det önskvärt med lite mer naturligt, men det är jättesvårt när hunden samtidigt ska gå i låst position och med hög energi. Hur det tar sig uttryck har sen lite med deras exteriör att göra. Dobbisarna börjar gärna studsa istället.

Ja och schäfrarna sänker sig väl mer bak? Mallen ser ju verkligen ut som det är en planka framför som den springer in i hela tiden. ;)
 
Ja och schäfrarna sänker sig väl mer bak? Mallen ser ju verkligen ut som det är en planka framför som den springer in i hela tiden. ;)
Ja, många får liksom inte plats med bakkärran och det ser väldigt onaturligt samt osunt ut. Folk reagerar ofta på huvudets placering som är det minsta problemet med den typen av fritt följ (dobermann går gärna med huvudet typ rakt upp) men ser inte problemen med baken.

Men det döms ju ner mer och mer med den typen av osunda fria följ =)
 
Ja, många får liksom inte plats med bakkärran och det ser väldigt onaturligt samt osunt ut. Folk reagerar ofta på huvudets placering som är det minsta problemet med den typen av fritt följ (dobermann går gärna med huvudet typ rakt upp) men ser inte problemen med baken.

Ja det sliter nog ännu mer på bakkärran. Samtidigt kan det ju inte vara helt bra för nacken heller, men rakt upp kanske är marginellt bättre än hela tiden vinklat inåt som på en lydnadshund, då blir det ju mer snett genom hela kroppen.

Men det döms ju ner mer och mer med den typen av osunda fria följ =)

Och det är bra, att det finns gränser så att folk inte tror man behöver sträva efter mer och mer extremt. Men jag ser ju själv hur lätt det blir att de vinklar om kroppen när man får dem att stanna i position. Boxer kan både sänka sig en hel del och studsa, lite allt på samma gång. Sen är det ju inte så ofta man ser ett extremt fritt följ med en boxer. 😅 Vi ska ha IGP-VM för rasen i Vårgårda i oktober, ska bli intressant att se vad nivån ligger på ute i Europa.
 
Nej men det kan finnas linjer som kan bli mer nischade, typ som att många tänker shelties om man pratar om agility. Att det är kategorin sällskapshund tycker jag inte innebär att det självklart är hundar utan motor och svårmotiverade. Jag tycker rally visar mer på allsidighet eftersom det är olika moment varje gång och väldigt olika och att det är även högerhandling.

Vissa moment i nybörjarklassen är väldigt lätta, det håller jag med om men svårighetsgraden stiger ju med klasserna och i början har man svårt att ta sig igenom banan med att hålla koll på banan med rätt sak på rätt plats och det här med detaljerna om man vill fortsätta vidare sen.

Jag förstår vad ni alla menar och anser, det är inte det utan tonen. Att säga att det går att lära ett förskolebarn att ta sig igenom och bli uppflyttad är faktiskt nedlåtande när många kämpar med att fixa störningar och situationen i sig.
Har inte svarat dig tidigare eftersom det stod helt klart av ditt svar att du inte förstod vad jag menade. Beträffande förskolebarnet så skulle ju han eller hon fylla HUNDENS roll i rally- eller lydnadstävlingen. Du har alltså känt dig sårad, kränkt och nedvärderad helt i onödan. Tror inte du som jag, att ett förskolebarn till och med skulle vara enklare att lära skyltarna och momenten än en hund när du till och med får prata med barnet under tävlingen, (i lydnaden dock endast mellan momenten)?
 
Beträffande förskolebarnet så skulle ju han eller hon fylla HUNDENS roll i rally- eller lydnadstävlingen. Du har alltså känt dig sårad, kränkt och nedvärderad helt i onödan. Tror inte du som jag, att ett förskolebarn till och med skulle vara enklare att lära skyltarna och momenten än en hund när du till och med får prata med barnet under tävlingen, (i lydnaden dock endast mellan momenten)?

Jag måste säga att jag har svårt att förstå syftet med liknelsen överhuvudtaget. Generellt så brukar man inte säga att en barnunge kan utföra saker, om inte andemeningen är att det är just mycket (!) enkelt. Det klingar helt enkelt illa att uttrycka sig så svepande om en hundsport som visst kan vara rejält utmanande beroende på ekipaget.
 
Jag måste säga att jag har svårt att förstå syftet med liknelsen överhuvudtaget. Generellt så brukar man inte säga att en barnunge kan utföra saker, om inte andemeningen är att det är just mycket (!) enkelt. Det klingar helt enkelt illa att uttrycka sig så svepande om en hundsport som visst kan vara rejält utmanande beroende på ekipaget.

För en del av oss var liknelsen självklar i den då pågående diskussionen, det handlade om att dessa sporter om man hårddrar det inte kräver sådana egenskaper som endast hundar har (eller jo, vittringsapporteringen i lydnaden kräver ju det så klart) och att det därför inte är en avelsmerit på samma sätt som bruksproven som ju testar egenskaper som gjort att hunden blivit människans bästa vän.

Men det är alltid lätt att missförstå saker i skrift, så det är ju bra att det reddes upp.
 
Har inte svarat dig tidigare eftersom det stod helt klart av ditt svar att du inte förstod vad jag menade. Beträffande förskolebarnet så skulle ju han eller hon fylla HUNDENS roll i rally- eller lydnadstävlingen. Du har alltså känt dig sårad, kränkt och nedvärderad helt i onödan. Tror inte du som jag, att ett förskolebarn till och med skulle vara enklare att lära skyltarna och momenten än en hund när du till och med får prata med barnet under tävlingen, (i lydnaden dock endast mellan momenten)?

Sen ska det i och för sig sägas att om JAG vore förskolebarnet skulle alla saker som innebär höger och vänster gå åt skogen. ;P
 
1. Jag håller med om att skottfasthet är superviktigt för hundars välmående.
Jag önskar att fler raser kräver MH och BPH, med godkänt på skott, för att få avla. Tyvärr ser det ju inte ut så idag.

Det jag inte håller med om är att hundsporter som inte har skott som eget moment i sin gren ska behöva störas av skott på SM. Jag anser att det är bra att förare till skottberörda hundar tränar sina hundar och att de då lyckas kvala till SM betyder att de faktiskt både tränat och tävlat väl. Då ska de inte behöva avstå SM för att andra grenar har skott. I så fall ska vi inte ha gemensamt SM.

2. Vissa grenar är mer avelsutvärderande för vissa raser, återigen framställs brukset som något alldeles extra. Det finns ingen gren på SM som visar vilka BC, aussies eller kelpies som har bäst vallegenskaper. Ingenting som visar jaktegenskaper för golden eller labbe. Det är SBK som arrangerar ja, men SBK har själva öppnat för andra grenar och andra raser än bruksraserna, då ska de ta lika mycket hänsyn till alla och inte favorisera vissa grenar. Eller snarare, om de ska fortsätta se på rallyn som något katten släpat in kommer det förhoppningsvis bli som med agilityn, rallyn bryter sig ur och startar en egen klubb. Och tar sina miljoner i startavgifter med sig. Sen kan brukset försöka stå för sina egna kostnader.
Men det finns ju SM i vallning arrangerat av Svenska vallhundsklubben, och Svenska Retrievermästerskapet i apportering. Det är bra att specialföreningarna sköter grenar och arrangerar mästerskap där andra levande varelser än hundarna och människorna, som får och skadskjutna fåglar, ska behandlas på rätt sätt.
 
Men det finns ju SM i vallning arrangerat av Svenska vallhundsklubben, och Svenska Retrievermästerskapet i apportering. Det är bra att specialföreningarna sköter grenar och arrangerar mästerskap där andra levande varelser än hundarna och människorna, som får och skadskjutna fåglar, ska behandlas på rätt sätt.
Ja? Men det påverkar väl inte att hund-SM som arrangeras av SBK är för fler raser än bruksraser? Och att det därför blir inskränkt när man inte tar samma hänsyn till övriga raser och grenar när man arrangerar och/eller pratar om det. Om SBK som organisation vill inkludera fler än bruksraserna och bruksproven så behöver man göra det helhjärtat, inte med armbågen.
Men ett problem är nog att "bruksfolket" inte vill det, men man måste pga ekonomin. SBK skulle inte klara sig utan rallyns och lydnadens inkomster från tävling.
 
Men ett problem är nog att "bruksfolket" inte vill det, men man måste pga ekonomin. SBK skulle inte klara sig utan rallyns och lydnadens inkomster från tävling.

Ja, jag skulle nog säga att det finns ett motstånd mot det bland bruksfolk i allmänhet, kanske delvis för att man upplever sig undanknuffade ute på klubbarna. Till viss del har det ju även med träningsmetoder att göra. En hel del med bruksraser upplever att kompetensen att bemöta de som har brukshundar inte finns på många klubbar och att alltför många instruktörer lär ut att att det är fel att säga nej, sätta gränser och korrigera. Eller att man får tänka efter vem som är på klubben innan man väljer vad man ska träna för att man kanske inte kan reda ut en situation på det sätt som man tycker är bäst. Det ska så klart inte vara fritt fram att använda några olagliga metoder, men det finns mycket som förstoras upp.

Å andra sidan, när jag skulle börja träna på en klubb så fanns det absolut "schäferfolk" som tyckte att en boxer inte hade där att göra. Så det här att det blir grupperingar är ju verkligen inget nytt. Helst skulle ju alla kunna samsas, men om man ser hur hetsiga diskussionerna kan bli kring t.ex träningsmetoder förstår man ju att chansen till det är liten.
 
Har inte svarat dig tidigare eftersom det stod helt klart av ditt svar att du inte förstod vad jag menade. Beträffande förskolebarnet så skulle ju han eller hon fylla HUNDENS roll i rally- eller lydnadstävlingen. Du har alltså känt dig sårad, kränkt och nedvärderad helt i onödan. Tror inte du som jag, att ett förskolebarn till och med skulle vara enklare att lära skyltarna och momenten än en hund när du till och med får prata med barnet under tävlingen, (i lydnaden dock endast mellan momenten)?
Fast ditt argument går ändå inte ihop även när du försöker förklara.Klart det är lättare att få en 5-6 åring att förstå om barnet pratar och förstår samma språk som en själv. Det gör ju inte hundar på samma sätt. Ett barn skulle nog tycka det var rätt roligt. Men det är motsägelsefullt. Om du menar att det är lättare med förskolebarn måste det alltså vara så att rally är lättare med barn och det innebär att det är svårare med hund ?

Rally i sig är ju inte framavlat och ligger inte i några gener och avel som bruks. Man måste ju därmed träna in saker som inte faller sig naturligt.
 
Ja, jag skulle nog säga att det finns ett motstånd mot det bland bruksfolk i allmänhet, kanske delvis för att man upplever sig undanknuffade ute på klubbarna. Till viss del har det ju även med träningsmetoder att göra. En hel del med bruksraser upplever att kompetensen att bemöta de som har brukshundar inte finns på många klubbar och att alltför många instruktörer lär ut att att det är fel att säga nej, sätta gränser och korrigera. Eller att man får tänka efter vem som är på klubben innan man väljer vad man ska träna för att man kanske inte kan reda ut en situation på det sätt som man tycker är bäst. Det ska så klart inte vara fritt fram att använda några olagliga metoder, men det finns mycket som förstoras upp.

Å andra sidan, när jag skulle börja träna på en klubb så fanns det absolut "schäferfolk" som tyckte att en boxer inte hade där att göra. Så det här att det blir grupperingar är ju verkligen inget nytt. Helst skulle ju alla kunna samsas, men om man ser hur hetsiga diskussionerna kan bli kring t.ex träningsmetoder förstår man ju att chansen till det är liten.
Tänker du att folk skulle reagera negativt på träningsmetoderna? När jag tränar använder jag aldrig ordet nej men i vardagen håller jag med om att ett nej inte är fel och om någon av mina gör ett fult utfall kan jag ibland behöva ta tag i dom. Gör det sällan men ibland är det helt enkelt inte okej att dom gör vissa saker.

Men känns det kanske inte som att det går att ändra träningsmetoderna ifall det är så pass att man inte kan stå för dom fullt ut? Eller är det enda vägen?

Jag fattar att man inte kan vara likadan med stora, starka och laddade hundar än en liten, lugnare hund. Det handlar ju om säkerhet också. Jag är inte korkad. Med en stor stark hund kommer ju också höga krav och ansvar på att den ska fungera i samhället också.
 
Tänker du att folk skulle reagera negativt på träningsmetoderna? När jag tränar använder jag aldrig ordet nej men i vardagen håller jag med om att ett nej inte är fel och om någon av mina gör ett fult utfall kan jag ibland behöva ta tag i dom. Gör det sällan men ibland är det helt enkelt inte okej att dom gör vissa saker.

Men känns det kanske inte som att det går att ändra träningsmetoderna ifall det är så pass att man inte kan stå för dom fullt ut? Eller är det enda vägen?

Jag (och de jag tränar med) har inga problem med att stå för hur vi tränar, men kan man undvika tjafs så gör man ju gärna det. :) Tror det är så de flesta känner, även om det så klart finns de som tränar med olagliga metoder och håller det hemligt. Men det tror jag sker mest på privata anläggningar, inte på klubbarna.

Men ta bara diskussionerna här om huruvida man ska använda kedja eller ej. Det kan bli väldigt polariserat. Andra saker kan vara att man använder vatten, ett citronhalsband eller en skrammelburk för att bryta ett beteende.
 
Jag (och de jag tränar med) har inga problem med att stå för hur vi tränar, men kan man undvika tjafs så gör man ju gärna det. :) Tror det är så de flesta känner, även om det så klart finns de som tränar med olagliga metoder och håller det hemligt. Men det tror jag sker mest på privata anläggningar, inte på klubbarna.

Men ta bara diskussionerna här om huruvida man ska använda kedja eller ej. Det kan bli väldigt polariserat. Andra saker kan vara att man använder vatten, ett citronhalsband eller en skrammelburk för att bryta ett beteende.
Tack, för svaret. Man blir ju lite fundersam som ägare till icke brukshund när man hör hur det låter från dom andra planerna med skydd och bruks eller vad det nu är och vi jobbar på i tystnad nästan och man inte förstår vad som pågår.
 
Vår rallyträning sammanfaller ofta med skyddsgruppens träning. Vi är på samma (mycket stora) plan och ser och hör varandra. De har ju resursstarka hundar med mycket driv men jag har aldrig reagerat på att de tränar med ojusta metoder och ingen annan heller vad jag hört. De dunkar t ex en del i marken bredvid hundarna när de håller fast någon, gissar att det är del i deras störningsträning, men det ser ju inte konstigt eller elakt ut. Och figuranterna låter och skriker när de blir bitna/fasthållna (på låtsas så klart, de har ju skyddskläder).

Vill man inte att någon ska se när man tränar för att man är orolig för att ens metoder ska missuppfattas ska man nog se över sina metoder i första hand...
 
Vill man inte att någon ska se när man tränar för att man är orolig för att ens metoder ska missuppfattas ska man nog se över sina metoder i första hand...
Eftersom det idag finns folk som på allvar menar att man ska undvika ett nej eller en korrigering utom i fall där hunden är i dödsfara (typ på väg att springa över en väg) så vill man kanske inte chansa att dyka på en sån person?

Jag har inga problem med att säga att jag ryter åt mina ibland och att jag korrigerar med kopplet. Dvs lätta ryck som i deras fall betyder "men ge fan i att titta på allt annat och fokusera när jag har sagt fot". Men jag vill inte ta diskussioner om detta "live".
 

Liknande trådar

  • Många frågor om att äga och träna Siberian Husky
  • Schäfer - är vi redo?
  • ID-Hundar utan licens
  • Jakthundar och passivitetsträning

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp