Hur bekväma är ni med att samhället öppnar upp?

[Angel]

Jag är varken mer eller mindre bekväm med att göra saker ute bland folk än jag var innan. Jag tänker fortsätta äta ute någon gång ibland men undvika trängsel så långt det går.

 

[Sonic76]

Inte alls

 

[PathOfClovers]

Känns sådär.. tycker redan att man hör folk som sitter och snörvlar och hostar på offentliga platser och det känns bara som början tyvärr. Jag är nu dessutom gravid så är extra läskigt och litar inte på att folk beter sig, håller hygien osv. Vi bor på landet och har knappt träffat folk privat inomhus alls. Känns som att man lever ett helt annat liv corona-mässigt än vad många man "tvingas" ihop med nu gör..

 

[Cambrie]

Tycker det är på tiden vi öppnar upp så nej, jag är inte obekväm med det. Det ska bli skönt att barnen kan få börja leva ett normalt liv med discon, sportcuper, prisutdelningar till häst etc. Har bokat biljett till Stockholm horse show och det verkar ju fler med mig ha gjort. Det enda är väl att vi i sinom tid behöver arbeta på plats på kontoret. Blir mindre fritid då. Förhoppningsvis kan jag även resa tillbaka till Jerusalem snart.

Med det sagt så visst tror jag det kan bli ett bakslag.

 

[bettysmatte]

Jag har ju jobbat hela tiden, och tvingats umgås på nära håll med både kollegor och barn. Nu är jag fullvaccinerad. Jag tror att dessa faktorer spelar stor roll. Antar att man kan bli lite "folkskygg" av att arbeta hemifrån under hela perioden. Stor omställning. Med det sagt så håller jag avstånd så gott det går. Använder handsprit i butikerna om det finns. Och så vidare.

 

[manda]

Inte bekväm. Men samtidigt påverkas jag själv minimalt för jag rör mig inte direkt i samhället och bor dessutom på landet där trängsel mycket sällan uppstår. De flesta jag möter i mataffären verkar känna igen mig som ”hon som är så noga med avstånd” och respektera det.

jag är otroligt tacksam över att jag inte har mitt pre-pandemiliv. Då skulle jag känna mig otrygg med de lättade restriktionerna och mina aktiviteter (pendeltåg, buss, litet lunchrum). Nu känner jag mer ledsenhet och obekvämhet å samhällets vägnar (de av de som blir sjuka som inte skulle behövt få sina liv i spillror vid annat beslutsfattande) samt desillusionering kring den totalt frånvarande riskanalysen (vilken bekräftas från folkhälsomyndigheten i tex den här artikeln).

Jag är helt öppen inför att jag skulle ta lättare på det inte alls gradvisa öppnandet om jag själv inte blivit så sjuk så länge, men tror att jag ändå skulle bete mig efter evidens kring smittsamhet och inte efter en myndighet som inte följer den lagstiftade försiktighetsprincipen, kanske för att de väger in samhällsekonomiska faktorer också, vilket jag som privatperson inte behöver göra.

 

[TheRedLightning]

Problemet är ju att inte alla visar hänsyn och det är därför det behövs restriktioner, som ju är regeringens ansvar. Jag tycker att det är ett ganska snävt sätt att tänka att ansvaret istället ska ligga på individen eller att eftersom man själv är försiktig så är det ingen fara. Det finns trots allt många andra som inte är försiktiga och och som kanske smittar de som inte kan välja, utan som måste röra sig ute mycket bland folk och som därmed är särskilt utsatta för exponering. Eller för all del personer som är beroende av andra och inte själva väljer vilka människor de ska träffa i form av t.ex. hemtjänst.

Men om alla hade varit försiktiga så hade det inte behövts några restriktioner och det är nog det mamma hade i åtanke när hon svarade i och med att hon jobbat med vaccinationerna och har en helt annan insyn än va t ex. jag har.

Sen tycker jag du verkar lägga på dina egna värderingar/tankar på mig som inte alls stämmer överens med verkligheten. Har inte skrivit något om att det inte skulle va någon fara om man är försiktig, det vet jag inte hur du tolkade in.

Jag är inte ute efter att starta någon debatt, har inget intresse av det. Jag svarade enbart på varför jag är bekväm med att samhället börjar öppna upp.
För mig blir det ingen skillnad mot hur det varit innan.

 

[Philosophia]

Men om alla hade varit försiktiga så hade det inte behövts några restriktioner och det är nog det mamma hade i åtanke när hon svarade i och med att hon jobbat med vaccinationerna och har en helt annan insyn än va t ex. jag har.

Sen tycker jag du verkar lägga på dina egna värderingar/tankar på mig som inte alls stämmer överens med verkligheten. Har inte skrivit något om att det inte skulle va någon fara om man är försiktig, det vet jag inte hur du tolkade in.

Jag är inte ute efter att starta någon debatt, har inget intresse av det. Jag svarade enbart på varför jag är bekväm med att samhället börjar öppna upp.
För mig blir det ingen skillnad mot hur det varit innan.

Fast det blir ju ett märkligt om man försöker dra några som helst slutsatser om regeringens ansvar utifrån "om alla hade varit försiktiga så hade det inte behövts några restriktioner" eftersom det är ett faktum att inte alla är försiktiga. Eftersom inte alla är försiktiga så har ju restriktionerna, som är regeringens och myndigheternas ansvar, behövts.

Jag kan ingenting om vaccinationer, men jag kan ganska mycket om den styrande maktens ansvar.

 

[the_connemara]

Helt bekväm. Vi tar bort munskydden på jobbet i morgon, kommer kännas lite naket efter över 1.5 år Men annars var jag på bio 30/9 och då var tydligen restriktionerna borta för det satt folk på alla stolar. Inget jag reflekterade över mer än att jag som vanligt inte direkt uppskattar att någon okänd sitter direkt intill mig.

Jag har inte påverkats mycket av Covid och aldrig direkt varit rädd utan bara försökt vara så hänsynsfull jag kan gentemot alla andra.

Osäker dock på om man ska börja ta folk i hand nu när man hälsar eller hur man gör Vi anställer fortfarande nya på jobbet. Jag ogillar att inte veta hur jag ska bete mig i sociala situationer, med Covid blev det tydligare och mindre nära vilket passade mig bra.

 

[Jenka]

Fast det blir ju ett märkligt om man försöker dra några som helst slutsatser om regeringens ansvar utifrån "om alla hade varit försiktiga så hade det inte behövts några restriktioner" eftersom det är ett faktum att inte alla är försiktiga. Eftersom inte alla är försiktiga så har ju restriktionerna, som är regeringens och myndigheternas ansvar, behövts.

Jag kan ingenting om vaccinationer, men jag kan ganska mycket om den styrande maktens ansvar.

Jag kan förstå tankesättet dock. De i mitt flöde som under pandemin varit mest (högljutt) skeptiska till att Sverige inte haft hårdare restriktioner, är inte dem som självmant isolerat sig. Sån tankevurpa.

 

[Jenka]

Jag tycker det är jätteskönt med lättade restriktioner, framförallt lite mer (barn)aktiviteter och att börja kunna jobba på plats så småningom.
Större evenemang kommer jag vänta med, lite underligt känns det ju med fullsatta arenor. Det är dock ingen stor del av mitt liv i vanliga fall heller. Likaså utlandsresor får vänta.

100% bekväm är jag inte, på så sätt att jag har ett betydligt högre risk- och avståndstänk än tidigare. Tex med blandade känslor som jag åkte tåg igår.

 

[the_connemara]

Inte helt bekväm med det. Trots det åkte jag igår till ge-kås . Helt galet, men var där klockan 06 när de öppnade, då var det lugnt. Men mängden av folk efter ett par timmar gav mig panik-känslor. Helt galet mycket folk! Och ingen, tog något som helst medvetet avstånd. Det var helt surrealistiskt...

Så tycker jag det varit typ hela pandemin. Jag tycker de som hållt avstånd varit färre än de som inte gjort det. Tycker det känts surrealistiskt hela tiden att vara så ignorant Så glad jag inte är rädd, tycker väldigt synd om folk i riskgrupp och som är rädda, fattar om man blivit helt isolerad under denna tiden just pga hur de flesta andra beter sig. Tex även att folk ställer sig så nära och pratar direkt mot ens ansikte men tror det är bra bara de inte tar i hand. Alltså det är ju inte begränsat till kontaktsmitta hur tänker dem?

 

[Verdandi]

Jag kommer i möjligaste mån fortsätta att följa FHM:s rekommendationer. Så även om politikerna öppnar upp och "alla andra" lever som vanligt, så kommer jag att försöka vara restriktiv.

Pandemin är inte över och jag har flera personer i riskgrupp i min närhet.

Två anledningar till att fortsätta vara restriktiv är att:
1. Inte tillräckligt många är vaccinerade/vill bli vaccinerade dvs. de sprider smitta som dessutom kan fortsätta att mutera.
2. Vi vet ännu inte hur länge vaccinationen håller dvs. när slutar den att ge ett tillräckligt skydd?

Jag tror att vid nästa dos (om det behövs) så kommer det att bli ännu svårare att motivera folk till att vaccinera sig igen. Även om de nästa gång kanske inte är lika rädda för biverkningarna.

 

[Marita73]

Restriktionerna har inte stört mitt liv alls, snarare tvärtom. Jag vill under inga omständigheter ha okända människor för nära inpå så det har varit så skönt med att hålla avstånd och kunna fräsa åt folk som kommer för nära. Nu ska alla börja hosta, andas och kladda på varandra igen.

Jag bor själv, jobbar själv och har hästarna hemma. Umgås med en dryg handfull människor som jag tycker om och gärna kramar på.

 

[manda]

Jag kommer i möjligaste mån fortsätta att följa FHM:s rekommendationer. Så även om politikerna öppnar upp och "alla andra" lever som vanligt, så kommer jag att försöka vara restriktiv.

Pandemin är inte över och jag har flera personer i riskgrupp i min närhet.

Två anledningar till att fortsätta vara restriktiv är att:
1. Inte tillräckligt många är vaccinerade/vill bli vaccinerade dvs. de sprider smitta som dessutom kan fortsätta att mutera.
2. Vi vet ännu inte hur länge vaccinationen håller dvs. när slutar den att ge ett tillräckligt skydd?

Jag tror att vid nästa dos (om det behövs) så kommer det att bli ännu svårare att motivera folk till att vaccinera sig igen. Även om de nästa gång kanske inte är lika rädda för biverkningarna.

Jag har samma tanke som du om att vara mer försiktig än vad samhället kräver. Jag blir fundersam vad du tänker på för försiktighet som FHM rekommenderar? De rekommenderar för vaccinerade enbart att stanna hemma vid symptom, medan det finns ytterligare smittskyddande evidensbaserade åtgärder individen kan ta (avstånd, munskydd, handhygien).

De säger förvisso att var och en ska tänka på hur de kan minska smitta och göra det, vilket i grunden innebär att inte ”nyttja” väldigt många av de funktioner som nu öppnas upp för, åtminstone fram till vi har en lämplig vaccinationstäckning (vilket ECDC, som faktiskt gjort riskanalys till skillnad frånFHM, konstaterat att vi inte har).

 

[kamomillo]

Har längtat efter slopade restriktioner, även om de inte förändrar något för mej personligen, jag träffar bara en liten klick människor även i vanliga fall. Mest beror det på att jag möter samma människor på jobbet, affären, på hundträningen. De är mina vanliga vänner. Vi är inte så många som bor här!
Men... så fick en vän till mej, fullvaccinerad sedan länge covid -19, och hon smittade sin bror med familj (också fullvaccinerade) och dom blev rätt risiga...
Så jag som litat så på vaccinationerna, har ändrat mitt sätt att tänka.
Jag håller fortfarande avstånd, och undviker folk jag inte normalt umgås med.
Tack och lov är det väldigt sällan det blir trängsel i fjällen.

* Jenny *

 

[iNHALE]

Pandemin förändrade inte mitt liv öht egentligen och slopandet av restriktionerna förändrar därmed inte mitt liv det heller. Jag känner mig rätt avslappnad, tiden får utvisa om det var en bra idé eller inte.

 

[Görel]

Tidigare idag var jag och handlade på en stor Willys, och kvinnorna höll fortfarande avstånd medan männen trängdes. Hoppas att det bara var en slump, men min tidigare erfarenhet är dessvärre att män har varit sämre än kvinnor på att hålla avstånd.

Något som jag skulle vilja göra men känt mig skeptisk mot är att gå på bio. Funderar att gå på typ tisdag kväll på en film som gått länge så att det förhoppningsvis inte är så många andra i salongen.

 

[Marita73]

Tidigare idag var jag och handlade på en stor Willys, och kvinnorna höll fortfarande avstånd medan männen trängdes. Hoppas att det bara var en slump, men min tidigare erfarenhet är dessvärre att män har varit sämre än kvinnor på att hålla avstånd.

Något som jag skulle vilja göra men känt mig skeptisk mot är att gå på bio. Funderar att gå på typ tisdag kväll på en film som gått länge så att det förhoppningsvis inte är så många andra i salongen.

Vår lokala bio hade öppet under pandemin. Vi var åtta stycken allt som allt i lokalen, helt underbart!
Jag kommer sakna att kunna se på bio utan att höra andra människor prata och tugga.

 

[Kiwifrukt]

Som många av er andra redan varit inne på oroar jag mig inte för egen del egentligen, jag har levt som alla andra gjort under pandemin med handhygien och låta bli att ta på folk i hela mitt vuxna liv. Däremot hör jag på mina kollegor att de som skitit i restriktionerna hela tiden och dessutom är de som inte vaccinerat sig redan kommer börja springa på arenor, evenemang och liknande. Jag litar inte ett ögonblick på dem.

Visst, jag kan välja att fortsätta jobba hemma så ofta jag får, handla på tider när typ bara pensionärerna är i affären, undvika folksamlingar och fika på rummet om jag måste vara på jobbet. Men hjälper det om ovaccinerade fortsätter precis som före covid, som om inget hänt liksom?