Hur bekväma är ni med att samhället öppnar upp?

Kiwifrukt

Trådstartare
Som rubriken lyder- hur bekväma är ni med att samhället öppnar upp? Jag är fullvaccinerad, mina familjemedlemmar är också fullvaccinerade. Vet dock minst en kollega som vägrat vaccinera sig och det lär finnas fler.

Nu tänker jag inte så mycket på jobbet, för dit måste man ju pallra sig oavsett, eller läkare/tandläkare/dylikt som man måste gå till om man behöver. Utan mer frivilliga grejer? Går ni och klipper er till exempel? Går ni på evenemang?

Min bror frågade igår om jag skulle med på hockey. Och min spontana känsla var nej, jag litar inte på att folk sköter det här med symptom och stanna hemma. Samtidigt kan jag ju inte leva resten av livet med att undvika saker för att andra inte sköter sig. Hur gör och tänker ni?

Här där jag bor är antalet smittade högre än vad det var hela första halvåret med pandemin och restriktionerna, det påverkar så klart också.
 
Som rubriken lyder- hur bekväma är ni med att samhället öppnar upp? Jag är fullvaccinerad, mina familjemedlemmar är också fullvaccinerade. Vet dock minst en kollega som vägrat vaccinera sig och det lär finnas fler.

Nu tänker jag inte så mycket på jobbet, för dit måste man ju pallra sig oavsett, eller läkare/tandläkare/dylikt som man måste gå till om man behöver. Utan mer frivilliga grejer? Går ni och klipper er till exempel? Går ni på evenemang?

Min bror frågade igår om jag skulle med på hockey. Och min spontana känsla var nej, jag litar inte på att folk sköter det här med symptom och stanna hemma. Samtidigt kan jag ju inte leva resten av livet med att undvika saker för att andra inte sköter sig. Hur gör och tänker ni?

Här där jag bor är antalet smittade högre än vad det var hela första halvåret med pandemin och restriktionerna, det påverkar så klart också.
Rätt bekväm, men så går jag inte på t.ex. nattklubbar ändå längre. I december ska jag sitta och sälja min bok på en julmarknad, och det känns helt okej. Jag skulle inte vara rädd för att gå och klippa mig, och jag besöker loppisar, osv.

Edit: Jobbet hade personalfest i fredags, för första gången sedan pandemin, och vi var rätt många som samlades. Det kändes helt okej.
 
Jag är rätt bekväm, även om det känns ovant.
Har haft covid och är dubbelvaccinerad, så för egen del är jag lugn. Även anhöriga är vaccinerade.

Sen förstår jag att vissa känner oro, men jag litar på att myndigheterna har gjort en samlad bedömning innan beslut om öppnande togs.

Sen är jag noll intresserad av nattklubb, men bio vill jag gå på och jag tycker om att ränna i affärer 😊
I övrigt har jag inte begränsats så mycket av pandemin förutom att jag tvingats ha munskydd när jag besökt vården. Något jag hoppas slippa framöver.
 
Har klippt mig hela tiden (min frisör har egen salong och en kund i taget även vanligtvis).

Igår var jag och barnet på bio, full salong 🙈

Men jag har också flugit under restriktionstiden (jobbet och privat i slutet av sommaren).

Men visst finns det ett litet stänk av obehag i kroppen när det blir många på samma lilla yta.
 
Nej, jag går inte på evenemang. Har varit på några utomhuskonserter, sittande vid matbord - väldigt behärskat. Men jag känner att det är nu allt kommer frodas, från covid till maginfluensa. Och jag vill inte ha något av det.
Alltså det är lite så jag känner också. Jag hatar att vara sjuk och hade bacillskräck redan innan pandemin. Den blev inte bättre kan jag säga, mina värsta farhågor besannades istället. Plus att jag misstänker att folk kommer börja missköta sig igen nu och gå till jobbet/affären sjuka och sluta vara så noga med att tvätta händerna.
 
Jag är inte helt bekväm. Jag har visserligen rört mig i samhället även under pandemin. Senaste tiden varit någon gång på restaurang osv, men allt har gjorts med viss försiktighet och återhållsamhet. Och jag och de flesta i min närhet är vaccinerade fullt ut. Men jag tror inte folk kommer vara så duktiga med handhygien, inte gå ut med symptom och ärligt talat har lite avstånd till andra varit rätt trevligt.
 
Jag är rätt krass. Det som händer, det händer.

jag är vettigt försiktig och tar inte onödiga risker. Samtidigt är det inte min stil att gå och oroa mig.
Tycker det är underbart att det går att träffa människor igen. Att det ordnas evenemang och sammankomster.
Är vaccinerad med tre doser.
 
Känner mig inte alls bekväm med det, mest för att jag inte litar på att folk stannar hemma med symptom eller ens märker att dom har symptom. Tycker det är oroväckande att nattklubbarna har öppnat upp och det har varit fullt..

Jag håller mig hemma i största möjliga mån någon månad eller två till för att se hur det utvecklar sig. Jag är visserligen inte på så många fler platser än stallet och hemma, så det blir inte så stor ansträngning :p
 
Jag är bekväm med det.
Mitt liv har sett ut precis som vanligt under hela pandemin, har gjort allt jag brukar göra.
Kommer inte bli någon skillnad för mig nu förutom att jag kommer ha lite mer att göra på jobbet och kan åka på fler aktiviteter med hästen.
 
Jag är rätt bekväm med det, va på mässa förra veckan och fick nästan en chock och samtidigt ett spritt av glädje av att se massa människor i en lokal. Tänker fortfarande på avstånd av respekt för andra.
Bokade biljetter till Ed Sheerans konsert och bara en sån sak kändes fantastisk!
 
Som rubriken lyder- hur bekväma är ni med att samhället öppnar upp? Jag är fullvaccinerad, mina familjemedlemmar är också fullvaccinerade. Vet dock minst en kollega som vägrat vaccinera sig och det lär finnas fler.

Nu tänker jag inte så mycket på jobbet, för dit måste man ju pallra sig oavsett, eller läkare/tandläkare/dylikt som man måste gå till om man behöver. Utan mer frivilliga grejer? Går ni och klipper er till exempel? Går ni på evenemang?

Min bror frågade igår om jag skulle med på hockey. Och min spontana känsla var nej, jag litar inte på att folk sköter det här med symptom och stanna hemma. Samtidigt kan jag ju inte leva resten av livet med att undvika saker för att andra inte sköter sig. Hur gör och tänker ni?

Här där jag bor är antalet smittade högre än vad det var hela första halvåret med pandemin och restriktionerna, det påverkar så klart också.

Inte helt bekväm. Men kluven. Har just bokat en hockeybiljett till på onsdag när Laget kommer till grannstaden. Hoppas på att bortasitt bara blir halvfullt och att platsen som bokades är så solitär som arenavisningen visade. Skulle gärna ha sett att vaccinationspass varit på plats och att isoleringsplatser mellan sällskap behållits ett tag till.
 
Inte helt bekväm, men har varit ute med arbetskamrater. Vi hade bokat ett eget rum för karaoke och då kändes det inte värre än att sitta och luncha tillsammans på jobbet.
 
Inte helt bekväm. Men kluven. Har just bokat en hockeybiljett till på onsdag när Laget kommer till grannstaden. Hoppas på att bortasitt bara blir halvfullt och att platsen som bokades är så solitär som arenavisningen visade. Skulle gärna ha sett att vaccinationspass varit på plats och att isoleringsplatser mellan sällskap behållits ett tag till.
Lite så jag känner åxå. Är ganska säker på att det här kommer ge en 4e våg. Tror man skulle vara lite försiktigare
 
Inte bekväm alls, men å andra sidan så håller jag mig mest hemma i alla fall så blir inte jättestor skillnad. Det jag oroar mig mest för är att folk blir mer oförsiktiga på jobbet och förskolan där jag måste röra mig, att det blir svårare att hålla avstånd osv. Även att det förväntas att man ska delta i aktiviteter med större grupper på jobb till exempel. Förskolan verkar dock hålla kvar de flesta regler så det är skönt. Jobbar på sjukhus men det är tyvärr ingen garanti för att folk tänker sig för :grin:

Det lär ju visa sig om några veckor hur bra det här går…
 
Jag håller mig borta från trängsel inomhus ett bra tag till, tack. Är väl ungefär hälften så försiktig som i våras.
 
Jag är rätt bekväm med det, va på mässa förra veckan och fick nästan en chock och samtidigt ett spritt av glädje av att se massa människor i en lokal. Tänker fortfarande på avstånd av respekt för andra.
Bokade biljetter till Ed Sheerans konsert och bara en sån sak kändes fantastisk!
Samma här. ÄNTLIGEN!
Jag hade dock velat ha kvar det slopade karensavdraget och att det bör vara vaccinkrav i vissa yrken. Jag har svårt att se att det kan vara rimligt att arbeta i exempelvis äldreomsorgen utan att vara vaccinerad.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp