Hur "blygsamt" klär ni er?

Jag vet inte om "blygsamt" är rätt ord, men...
Jag tittar på World's Strictest Parents, och episoden jag ser just nu är från Utah hos en kristen familj som har regler kring klädsel.
Då började jag fundera på hur jag själv klär mig, och funderar vidare, hur klär andra sig egentligen? Vad anses i Sverige som "normalt" och vad anses som "avklätt"? Tänker ni på hur "avslöjande" ni klär er?

Typ längd på shorts/klänning/kjol? Tänker ni på "fingertip lenght"? Något annat? Eller går ni gärna runt i hur kortkort som helst?
Urringning? Hur djup? Jag googlade lite på ämnet och såg att en vanlig "regel" inom typ kristna ungdomsgrupper och liknande verkar vara att om man böjer sig fram ska det inte gå att "se in", alltså tröjan ska ligga an mot bröstbenet eller vad det blir .p Ingen luft emellan.
Och axlarna, hur klär ni er där? Är ni bekväma med att bh-banden syns?

För säkerhets skull vill jag tillägga att inget är mer rätt eller fel än det andra, jag försöker varken förespråka mormon-klänningar eller red light district-outfits, utan alla får naturligtvis klä sig som de vill, jag dömer ingen :p Är enbart nyfiken!
Jag har någon fix ide att jag inte vill visa för mycket hud ovan brösten. Jag har alltid ett linne under skjortan, eller piketröjan. Det känns tryggt för mig om jag böjer mig fram.
Men samtidigt så bär jag normalt höga/låga jeans och ibland kan troskanten åka fram, så det finns inget logiskt i detta. Ibland åker långkalsongekanten fram....
Har köpt flera broscher faktiskt för att få igen öppningen på vissa skjortor som har lite för långt isär mellan knapparna.
 
Har köpt flera broscher faktiskt för att få igen öppningen på vissa skjortor som har lite för långt isär mellan knapparna.
Såna skjortor och blusar är ju hopplösa. Speciellt om knapparna hamnar över och under tuttarna, då blir det ibland en glipa mitt på. :meh: Ett tips är att ha en säkerhetsnål på insidan, då syns det inte så mycket som en brosch.
 
Kul tråd!

Jobbar i en mansdominerad bransch och tänker rätt ofta på hur jag ser ut när jag går till jobbet(hemskt igentligen..) spec på sommaren när det är varmt. Har aldrig kortkort kjol eller klänning och aldrig urringat eller bar-axlat. Privat så går jag gärna i kortare shorts, kortare linne när det vart varmt.
 
Jobbar i en mansdominerad bransch och tänker rätt ofta på hur jag ser ut när jag går till jobbet(hemskt igentligen..) spec på sommaren när det är varmt. Har aldrig kortkort kjol eller klänning och aldrig urringat eller bar-axlat. Privat så går jag gärna i kortare shorts, kortare linne när det vart varmt.
Jag vet exakt vad du menar! Jag har gått i stora rätt pösiga kläder hela sommaren för att jag helt enkelt inte känt mig bekväm med att ha män som hela dagarna stirrar på mina ben och mina bröst. Önskar så att jag orkade ta striden och blänga på kukhuvudena istället för att anpassa mig men orka liksom. Jag vill kunna fokusera på jobbet, inte på de medelålders männen som sitter och glor på mina lår.
 
Jag klär mig lite som jag vill. Känner mig oftast bara bekväm i kortare modeller av kläder (kjol, shorts) när det är varmt och jag är brun.
Vissa dagar sminkar jag mig, andra inte.
Särskilt nu när jag jobbar med barn så vill jag försöka förmedla en känsla av att jag trivs med mig själv och att det inte är så viktigt med hur jag ser ut.
 
Skrev ju i tråden för någon/några sidor sen, men måste bara dela med mig av lite nya erfarenheter.

Jag känner mig ju som sagt inte sådär jättebekväm i kort kort och vissa linnen. Bryr mig egentligen inte om hur andra klär sig, och säger definitivt inget negativt öppet, även om jag själv nog aldrig skulle kunna klä mig i kortkort osv. som vissa kvinnor ju gör.

För mig har det också varit en självklarhet att man som kvinna ska kunna klä sig hur man vill utan att få kommentarer, och den frågan har för mig varit ett totalt icke-problem. Tills idag...

Var påväg till stallet, som vilken annan dag som helst. Hade också, precis som vanligt, ridkläder. Just idag var det ett par 1/2 nummer för breda och 7 cm för långa ridbyxor, en gammal avlagd långärmad, normaltajt och totalt icke-urringad tröja samt gummistövlar som jag hade på mig. Alltså, så totalt outmannande som det bara kan bli, trodde jag...

Så gick jag längs bussterminalen. Vid en hållplats satt det några yngre män, ~ 25 år gamla. När jag gick förbi, tittade de med extremt nedlåtande blickar på mig. Sen när jag gått en bit till, och de trodde att jag inte hörde, sa det något i stil med "Hur kan hennes pappa låta henne gå sådär utmanande klädd?! Har han ingen heder?! Och har inte hon den minsta självrespekt?!" Normalt sett brukar jag inte ta åt mig av sådana dumheter, men idag träffade det av någon anledning, rakt in i hjärtat. :cry: :rage:
Men som om det inte var nog. Så gick jag och satte mig vid min busshållplats för att titta på Aftonbladet. Noterar att en kille i ungefär min ålder sätter sig brevid. Men tänker inte mer på det. Sen i ögonvrån ser jag att han sträcker sig efter något på "min sida" av bänken. Tänker att han bara ska sträcka sig efter något i sin bakficka, men sekundrarna senare ser jag att hans hand är påväg mot mitt bröst! :eek: Han hinner dra undan handen snabbare än vad jag hinner drämma till den, men efter det flyger jag upp som ett skott och ställer mig på andra sidan av hållplatsen.

Alltså, jag vet inte vad det är med min hjärna idag, för jag brukar inte ta åt mig. Men nu mår jag verkligen inte bra.:cry:Känner mig så jäkla förminskad, liten och kränkt på något sätt... Jag såg mig iaf inte som attraktivt klädd, jag tittade knappt ens åt de här killarnas håll. Och ändå händer det här! Jag förstår inte vad jag gjort för fel, för att förtjäna det här... :(

Kan också förtydliga att jag är 162 cm/55 kg med en hel del former. Har 65F i BH och en hel del former på andra delar av kroppen också. Är jag inte klädd i rena potatissäckar, kommer mina former åtminstone delvis att synas. Men jag får väl helt enkelt klä mig i potatissäckar, för att slippa att det här återupprepas. :(
 
Skrev ju i tråden för någon/några sidor sen, men måste bara dela med mig av lite nya erfarenheter.

Jag känner mig ju som sagt inte sådär jättebekväm i kort kort och vissa linnen. Bryr mig egentligen inte om hur andra klär sig, och säger definitivt inget negativt öppet, även om jag själv nog aldrig skulle kunna klä mig i kortkort osv. som vissa kvinnor ju gör.

För mig har det också varit en självklarhet att man som kvinna ska kunna klä sig hur man vill utan att få kommentarer, och den frågan har för mig varit ett totalt icke-problem. Tills idag...

Var påväg till stallet, som vilken annan dag som helst. Hade också, precis som vanligt, ridkläder. Just idag var det ett par 1/2 nummer för breda och 7 cm för långa ridbyxor, en gammal avlagd långärmad, normaltajt och totalt icke-urringad tröja samt gummistövlar som jag hade på mig. Alltså, så totalt outmannande som det bara kan bli, trodde jag...

Så gick jag längs bussterminalen. Vid en hållplats satt det några yngre män, ~ 25 år gamla. När jag gick förbi, tittade de med extremt nedlåtande blickar på mig. Sen när jag gått en bit till, och de trodde att jag inte hörde, sa det något i stil med "Hur kan hennes pappa låta henne gå sådär utmanande klädd?! Har han ingen heder?! Och har inte hon den minsta självrespekt?!" Normalt sett brukar jag inte ta åt mig av sådana dumheter, men idag träffade det av någon anledning, rakt in i hjärtat. :cry: :rage:
Men som om det inte var nog. Så gick jag och satte mig vid min busshållplats för att titta på Aftonbladet. Noterar att en kille i ungefär min ålder sätter sig brevid. Men tänker inte mer på det. Sen i ögonvrån ser jag att han sträcker sig efter något på "min sida" av bänken. Tänker att han bara ska sträcka sig efter något i sin bakficka, men sekundrarna senare ser jag att hans hand är påväg mot mitt bröst! :eek: Han hinner dra undan handen snabbare än vad jag hinner drämma till den, men efter det flyger jag upp som ett skott och ställer mig på andra sidan av hållplatsen.

Alltså, jag vet inte vad det är med min hjärna idag, för jag brukar inte ta åt mig. Men nu mår jag verkligen inte bra.:cry:Känner mig så jäkla förminskad, liten och kränkt på något sätt... Jag såg mig iaf inte som attraktivt klädd, jag tittade knappt ens åt de här killarnas håll. Och ändå händer det här! Jag förstår inte vad jag gjort för fel, för att förtjäna det här... :(

Kan också förtydliga att jag är 162 cm/55 kg med en hel del former. Har 65F i BH och en hel del former på andra delar av kroppen också. Är jag inte klädd i rena potatissäckar, kommer mina former åtminstone delvis att synas. Men jag får väl helt enkelt klä mig i potatissäckar, för att slippa att det här återupprepas. :(
Många män och killar gör sådär och det spelar ingen roll hur du är klädd eller ser ut så det är inget man ska ta personligt. De tar sig rätten att bete sig dåligt för att de är sexistiska rövhattar helt enkelt.
 
Skrev ju i tråden för någon/några sidor sen, men måste bara dela med mig av lite nya erfarenheter.

Jag känner mig ju som sagt inte sådär jättebekväm i kort kort och vissa linnen. Bryr mig egentligen inte om hur andra klär sig, och säger definitivt inget negativt öppet, även om jag själv nog aldrig skulle kunna klä mig i kortkort osv. som vissa kvinnor ju gör.

För mig har det också varit en självklarhet att man som kvinna ska kunna klä sig hur man vill utan att få kommentarer, och den frågan har för mig varit ett totalt icke-problem. Tills idag...

Var påväg till stallet, som vilken annan dag som helst. Hade också, precis som vanligt, ridkläder. Just idag var det ett par 1/2 nummer för breda och 7 cm för långa ridbyxor, en gammal avlagd långärmad, normaltajt och totalt icke-urringad tröja samt gummistövlar som jag hade på mig. Alltså, så totalt outmannande som det bara kan bli, trodde jag...

Så gick jag längs bussterminalen. Vid en hållplats satt det några yngre män, ~ 25 år gamla. När jag gick förbi, tittade de med extremt nedlåtande blickar på mig. Sen när jag gått en bit till, och de trodde att jag inte hörde, sa det något i stil med "Hur kan hennes pappa låta henne gå sådär utmanande klädd?! Har han ingen heder?! Och har inte hon den minsta självrespekt?!" Normalt sett brukar jag inte ta åt mig av sådana dumheter, men idag träffade det av någon anledning, rakt in i hjärtat. :cry: :rage:
Men som om det inte var nog. Så gick jag och satte mig vid min busshållplats för att titta på Aftonbladet. Noterar att en kille i ungefär min ålder sätter sig brevid. Men tänker inte mer på det. Sen i ögonvrån ser jag att han sträcker sig efter något på "min sida" av bänken. Tänker att han bara ska sträcka sig efter något i sin bakficka, men sekundrarna senare ser jag att hans hand är påväg mot mitt bröst! :eek: Han hinner dra undan handen snabbare än vad jag hinner drämma till den, men efter det flyger jag upp som ett skott och ställer mig på andra sidan av hållplatsen.

Alltså, jag vet inte vad det är med min hjärna idag, för jag brukar inte ta åt mig. Men nu mår jag verkligen inte bra.:cry:Känner mig så jäkla förminskad, liten och kränkt på något sätt... Jag såg mig iaf inte som attraktivt klädd, jag tittade knappt ens åt de här killarnas håll. Och ändå händer det här! Jag förstår inte vad jag gjort för fel, för att förtjäna det här... :(

Kan också förtydliga att jag är 162 cm/55 kg med en hel del former. Har 65F i BH och en hel del former på andra delar av kroppen också. Är jag inte klädd i rena potatissäckar, kommer mina former åtminstone delvis att synas. Men jag får väl helt enkelt klä mig i potatissäckar, för att slippa att det här återupprepas. :(

Vad du har eller inte har på dig spelar ingen som helst roll. Vad du väger, vilken din bh-storlek är, om du är kurvig eller inte eller hur lång du är spelar inte heller någon som helst roll. Det finns idioter överallt som tar sig friheter ändå! Du har inte gjort något fel alls! Det är de människorna som säger/gör saker som de inte borde som gör fel. Du har rätt att gå naken genom stan om du har lust. Ingen har rätt att varken säga eller göra något mot dig iallafall!

Sträck på dig! Fräs ifrån nästa gång att de fullständigt ska skita i hur du ser ut eller klär dig för det har de inte med att göra!
 
Jag såg mig iaf inte som attraktivt klädd, jag tittade knappt ens åt de här killarnas håll. Och ändå händer det här! Jag förstår inte vad jag gjort för fel, för att förtjäna det här... :(
Om en kvinna hade klätt sig attraktivt och tittat åt killarnas håll hade hon då förtjänat det där? Hade hon gjort fel menar du?

Men jag får väl helt enkelt klä mig i potatissäckar, för att slippa att det här återupprepas. :(
Tyvärr så skulle potatissäckar inte vara någon garanti för att det inte upprepas, det fungerar inte så.

Om det skulle kännas bättre så för all del ta på dig potatissäckar men oavsett hur du klär dig måste du jobba på att stå upp för dig själv för du har rätt att bli respekterad alldeles oavsett hur du ser ut. När någon behandlar dig illa måste du lägga skulden där den hör hemma och inse att det inte är ditt fel.

Din reaktion är på sätt och vis förståelig, det är lätt att beskylla sig själv när samhället så ofta säger att om en kvinna råkar ut för något är det hennes eget fel, men du måste skaka av dig den sexistiska myten. Du har ingen som helst skyldighet att klä dig på ett visst sätt för att få respekt och det är alltid, alltid, förövaren som bär skulden vid trakasserier och övergrepp.

Du verkar lägga stor vikt vid din kroppsform, du nämner den ingående flera gånger, som om den på något sätt är orsaken till det som hänt. Så är det inte. Tanken att din kroppsform skulle ligga bakom det som hänt dig kan du lägga ner direkt.
Jag har hela mitt liv varit smal, små bröst, ingen spektakulärt stor rumpa heller. Betyder det att jag varit skonad från trakasserier? Svaret är nej, jag har precis som många andra kvinnor utsatts för oräkneliga sexuella trakasserier och det oavsett hur jag har varit klädd, jag har blivit utsatt för övergrepp, jag har blivit våldtagen.

Varken din kroppsform, din klädsel eller ditt beteende kan garantera att du inte blir utsatt för trakasserier eller sexuella övergrepp. För det handlar inte om det. Det handlar om att andra människor väljer att bete sig respektlöst.

Jag skulle tro att en majoritet av alla kvinnor någon gång har blivit utsatta för trakasserier och kränkningar bara av den enkla anledningen att de är kvinnor och i det sexistiska samhället ses det som fritt fram att ge sig på, kommentera, döma och ta på alla av kvinnligt kön.
Det är inte bara en viss typ av tjejer/kvinnor som blir utsatta, det här är något som händer de flesta vid ett eller annat tillfälle, på ett eller annat sätt, en kommentar, ett ovälkommet tafsande.
Alla oavsett hur de ser ut eller beter sig kan bli utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Barn, tonåringar, vuxna och äldre, alla åldrar och alla kroppstyper finns representerade bland våldtäktsoffer.

Välkommen till patriarkatet.

Nu kanske du känner dig lite deprimerad, det kan verka som om allt är förlorat alldeles oavsett hur man ser ut och alldeles oavsett vad man gör eller inte gör. Men det finns hopp. Människor kan nämligen välja att visa respekt på samma sätt som de kan välja att bete sig som sexistiska skitstövlar.

För att bidra med en motvikt till din upplevelse, en ganska extrem motpol, som ytterligare bevisar att det inte handlar om hur en kvinna ser ut eller agerar kan jag ge följande exempel.
Jag har jobbat som strippa och i den miljön är det vanligt med sexistiska män men det är också ganska vanligt med män som visar respekt. Jag har befunnit mig i ett rum fullt av män tillsammans med kvinnor i minimala outfits, kvinnor med stora silikonbröst enbart täckta av smala tygbitar, med stora rumpor klädda i string, smala kvinnor, runda kvinnor, modeller, kvinnor som ser män i ögonen och flirtar, kvinnor som tar av sig kläderna, jag har varit i sådana rum och precis som det funnits sexistiska kräk så har det funnits mängder av män som inte pratat nedlåtande om kvinnorna, män som inte har tafsat, män som har visat respekt.
Hur kunde de göra det, hur kunde de lyckas med det, hur kunde de visa respekt i den miljön med alla halvnakna och flirtiga kvinnor runtomkring, är det ett mirakel? Nej det är inget mirakel. De männen gör ett aktivt val att visa grundläggande respekt precis som de sexistiska skitstövlarna gör ett aktivt val när de beter sig illa.

Så kom inte och säg att dina former i din långärmade tröja och dina ridbyxor fick de där killarna att bete sig dåligt när det finns tusentals män (och kvinnor) därute som bevisar att det är fullt möjligt att visa både dig och de vars uppenbarelse är betydligt mer "utmanande" den grundläggande respekt vi alla förtjänar.

Om någon väljer att trakassera dig, att trampa på dig, att köra över dina gränser, om någon väljer att begå övergrepp, då ligger hela ansvaret på den som väljer att göra det, hela ansvaret ligger på förövaren, aldrig någonsin på dig.
 
Senast ändrad av en moderator:
Oj vad långt det blev, men det är ett viktigt ämne så det får vara.
 
Om en kvinna hade klätt sig attraktivt och tittat åt killarnas håll hade hon då förtjänat det där? Hade hon gjort fel menar du?


Tyvärr så skulle potatissäckar inte vara någon garanti för att det inte upprepas, det fungerar inte så.

Om det skulle kännas bättre så för all del ta på dig potatissäckar men oavsett hur du klär dig måste du jobba på att stå upp för dig själv för du har rätt att bli respekterad alldeles oavsett hur du ser ut. När någon behandlar dig illa måste du lägga skulden där den hör hemma och inse att det inte är ditt fel.

Din reaktion är på sätt och vis förståelig, det är lätt att beskylla sig själv när samhället så ofta säger att om en kvinna råkar ut för något är det hennes eget fel, men du måste skaka av dig den sexistiska myten. Du har ingen som helst skyldighet att klä dig på ett visst sätt för att få respekt och det är alltid, alltid, förövaren som bär skulden vid trakasserier och övergrepp.

Du verkar lägga stor vikt vid din kroppsform, du nämner den ingående flera gånger, som om den på något sätt är orsaken till det som hänt. Så är det inte. Tanken att din kroppsform skulle ligga bakom det som hänt dig kan du lägga ner direkt.
Jag har hela mitt liv varit smal, små bröst, ingen spektakulärt stor rumpa heller. Betyder det att jag varit skonad från trakasserier? Svaret är nej, jag har precis som många andra kvinnor utsatts för oräkneliga sexuella trakasserier och det oavsett hur jag har varit klädd, jag har blivit utsatt för övergrepp, jag har blivit våldtagen.

Varken din kroppsform, din klädsel eller ditt beteende kan garantera att du inte blir utsatt för trakasserier eller sexuella övergrepp. För det handlar inte om det. Det handlar om att andra människor väljer att bete sig respektlöst.

Jag skulle tro att en majoritet av alla kvinnor någon gång har blivit utsatta för trakasserier och kränkningar bara av den enkla anledningen att de är kvinnor och i det sexistiska samhället ses det som fritt fram att ge sig på, kommentera, döma och ta på alla av kvinnligt kön.
Det är inte bara en viss typ av tjejer/kvinnor som blir utsatta, det här är något som händer de flesta vid ett eller annat tillfälle, på ett eller annat sätt, en kommentar, ett ovälkommet tafsande.
Alla oavsett hur de ser ut eller beter sig kan bli utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Barn, tonåringar, vuxna och äldre, alla åldrar och alla kroppstyper finns representerade bland våldtäktsoffer.

Välkommen till patriarkatet.

Nu kanske du känner dig lite deprimerad, det kan verka som om allt är förlorat alldeles oavsett hur man ser ut och alldeles oavsett vad man gör eller inte gör. Men det finns hopp. Människor kan nämligen välja att visa respekt på samma sätt som de kan välja att bete sig som sexistiska skitstövlar.

För att bidra med en motvikt till din upplevelse, en ganska extrem motpol, som ytterligare bevisar att det inte handlar om hur en kvinna ser ut eller agerar kan jag ge följande exempel.
Jag har jobbat som strippa och i den miljön är det vanligt med sexistiska män men det är också ganska vanligt med män som visar respekt. Jag har befunnit mig i ett rum fullt av män tillsammans med kvinnor i minimala outfits, kvinnor med stora silikonbröst enbart täckta av smala tygbitar, med stora rumpor klädda i string, smala kvinnor, runda kvinnor, modeller, kvinnor som ser män i ögonen och flirtar, kvinnor som tar av sig kläderna, jag har varit i sådana rum och precis som det funnits sexistiska kräk så har det funnits mängder av män som inte pratat nedlåtande om kvinnorna, män som inte har tafsat, män som har visat respekt.
Hur kunde de göra det, hur kunde de lyckas med det, hur kunde de visa respekt i den miljön med alla halvnakna och flirtiga kvinnor runtomkring, är det ett mirakel? Nej det är inget mirakel. De männen gör ett aktivt val att visa grundläggande respekt precis som de sexistiska skitstövlarna gör ett aktivt val när de beter sig illa.

Så kom inte och säg att dina former i din långärmade tröja och dina ridbyxor fick de där killarna att bete sig dåligt när det finns tusentals män (och kvinnor) därute som bevisar att det är fullt möjligt att visa både dig och de vars uppenbarelse är betydligt mer "utmanande" den grundläggande respekt vi alla förtjänar.

Om någon väljer att trakassera dig, att trampa på dig, att köra över dina gränser, om någon väljer att begå övergrepp, då ligger hela ansvaret på den som väljer att göra det, hela ansvaret ligger på förövaren, aldrig någonsin på dig.

Det där inlägget blev en tankeställare för mig, alltså verkligen. Tack!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Köpa hus
  • Vad gör vi? Del CXCVI
  • Konstiga saker på Wish

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp