Hur gick er förlovning till?

VI hade distansförhållande och jag hade en döende pappa så jag jag tyckte att vi skulle förlova oss lite snabbare än vad vi hade planerat så att pappa skulle kunna släppa taget och veta att hans yngsta dotter hade hittat en trevlig man :)
Vi har idag varit gifta i 10 år
 
Nyårsafton 2011/2012. Vi var själva hemma med hundarna, maken hade lagat trerättersmiddag. Innan efterrätten försvann han och hundarna ut i köket, och sen kom den ena utspringandes till mig med en lapp runt halsen där det stod att hon tyckte att jag och maken skulle gifta oss under 2012. Och jag brukar aldrig förvägra mina hundar någonting, utan vi gifte oss hemma i trädgården i augusti 2012 :D!

Vi har inga ringar, vare sig förlovnings- eller vigselringar :).

Åh, kommer ihåg när du berättade det första gången. Det var så fint :love: smarta hundar också :D
 
Vi såg sjyssta ringar på nån guldsmedsaffär och gjorde slag i saken, hade diskuterat det en del innan så helt spontant var det inte. Gjorde missen att inte köra i nån gravyr så ingen av oss har nån susning om när vi faktiskt förlovade oss mer än att det nån gång mellan januari och maj för typ 13 år sen :p. Har lyckats slarva bort min ring också, som tur var det efter att maken tog den i förvar så jag kan skylla på honom..
 
Min man är inte så romantisk av sig, men detta hade han planerat :love::love::love:

En kväll i februari för något år sen, jag kommer hem från stallet på kvällen, han tjatar och tjatar om att vi ska åka ut på en skotertur. Jag var egentligen trött och hungrig men lovade hänga med om jag fick åka på hans skoter, orkade inte köra min egna. Han kör en stund, stannar på en kulle mitt på älven. Stänger av skotern, säger "oj vad mörkt det blir" vänder sig om och och börjar fippla med något, varav jag frågar om han var tvungen ställa sig och kissa nu?! Men det var ju ringen han försökte få fram från skoterkläderna :rofl: Sen ställde han sig på knä och frågade. Jag vart så överraskad att min första reaktion var att fråga om det var ett skämt :angel:

Till helgen åkte vi in till stan, bodde på hotell och beställde en riktig ring till mig :)

Men nu är vi i gifta sen 1,5 år ;)
 
Jag och sambon har pratat om att förlova oss och vi tittar på ringar osv..
Vi har hittat min drömmring online och enda "problemet" är att min sambo tycker inte det är romantiskt att beställa över internet och sedan sitta och vänta vid postlådan veckan efter :cautious:
Å andra sidan vill han att jag ska ha min drömring.
Men om den inte passar? Jag sa att han kan ju öppna asken och prova ringen på mitt finger när jag tittar bort eller nåt. Passar den inte så packa ner den igen och vi skickar tillbaka och får sen rätt storlek...

Jag tycker inte det behöver vara så dramatiskt och att vi kan göra en utflykt och ta på oss ringarna ihop osv medan han är mer old school och vill överraska och gå ner på ett knä.
Men spelar ingen roll om det är bara vi eller framför vänner/familj.


Så. Hur gick eran själva förlovning till? Passade ringarna? :D
Vi bestämde oss för att vi skulle gifta oss, fick ett infall och ville ha en stor jävla fest och sedan pratade vi inte så mycket mer om det, förrän min man "friade" formellt till sin tämligen tequilafulla blivande fru vid vår lilla privata pool som hörde till det söta hotellrummet vi då bodde på i Mexico. Vi hade haft en mycket trevlig kväll med mååånga frozen margaritas och avslutade med nattdopp under en magisk, karibisk måne. Väldigt oväntat romantiskt för att vara oss båda måste jag säga och ett fint minne.

Det hela vägdes dock upp av att vi sedan ångrade vårt beslut om stor fest, tog budgeten och drog till Bali och Lombok i drygt tre veckor istället, spenderade pengarna på en herrans massa fantastisk dykning och roliga äventyr och tänkte "det löser sig" angående det juridiska vi först hängt upp oss på inför beslutet. :D

Tills dottern kom och det juridiska blev ännu mer komplext, så då bokade vi "hemlig" borgerlig vigsel på bryggan vid havet där vi bor och hade våra föräldrar som vittnen och en vild ettåring i famnen. Blev en mysig dag med strålande oktoberstol, kav lugnt hav, massor av god champagne, goda cateringfat från Kvantum till middag med familjen och sedan sent kvällsflyg till Budapest för en mini-break utan kiddo. Perfekt. Ångrar inte för en sekund bytet från stor, dyr, fest till Bali och sedan nedtonad, avskalad vigsel. Vid närmare eftertanke insåg vi att ingen av oss tyckte om tanken på att stå i centrum på ett stort bröllop och att vi faktiskt inte heller måste. Vi var inte så snabba i vändningarna heller, hade varit tillsammans i typ 18 år när vi väl gifte oss. :D
 
Det här med graverat in datum vid förlovning.... jag trodde man bara gjorde datum för vigsel?

Vi vill gravera in "All day, every day" för det är något vi sagt till varandra sedan vi träffades. I love you all day, every day
 
Jag och sambon har pratat om att förlova oss och vi tittar på ringar osv..
Vi har hittat min drömmring online och enda "problemet" är att min sambo tycker inte det är romantiskt att beställa över internet och sedan sitta och vänta vid postlådan veckan efter :cautious:
Å andra sidan vill han att jag ska ha min drömring.
Men om den inte passar? Jag sa att han kan ju öppna asken och prova ringen på mitt finger när jag tittar bort eller nåt. Passar den inte så packa ner den igen och vi skickar tillbaka och får sen rätt storlek...

Jag tycker inte det behöver vara så dramatiskt och att vi kan göra en utflykt och ta på oss ringarna ihop osv medan han är mer old school och vill överraska och gå ner på ett knä.
Men spelar ingen roll om det är bara vi eller framför vänner/familj.


Så. Hur gick eran själva förlovning till? Passade ringarna? :D
Förlovning med ring av gräs, sedan beställning av ringarna vi ville ha.
Känns som att själva överraskningsmomentet redan är fixat när man bestämt sig..
 
Senast ändrad:
Det här med graverat in datum vid förlovning.... jag trodde man bara gjorde datum för vigsel?

Vi vill gravera in "All day, every day" för det är något vi sagt till varandra sedan vi träffades. I love you all day, every day
Man gör så klart som man vill i båda fallen. Ringen är ju inte en juridisk handling.
 
Vi hade bestämt förlovning, provat ringar, beställt på nätet, helt oromatiskt.

Men när ringarna kom så körde karln hem till mig, 20 mil, och stod på knä på trappen när jag öppnade ca kl 2 på natten och frågade igen fast han visste svaret :)
 
Vi visste tidigt i relationen att vi skulle gifta oss, men jag visste att han nog inte skulle fria innan jag träffat hans mamma som bodde utomlands först. Så när han skulle på konferensresa till rätt land såg jag till att hänga med och att vi skulle ta ett par extra dagar för att göra en avstickare till hans familj. Vi hade en trevlig vistelse, familjen var trevliga och positiva. Sista dagen sken solen och vi gick upp på en speciell kulle med fantastisk utsikt över havet. Nu, tänkte jag. Nu vore det väl perfekt om han friade?

MEN DET GJORDE HAN JU INTE!!!

Men när vi hade kommit hem och jag berättat om min listiga plan som gått i kras, så bestämde vi oss i soffan hemma, och så köpte vi ringar och gick ut i hästarnas sommarhage på halvårsdagen efter första gången vi träffades, och det blev ju bra det också.
 
Jag var i full fart med att städa, gick och dammsög när maken kom hem från jobbet, skitig och i arbetskläder så gick han ner på knä och frågade om jag ville gifta mig med honom :D ringen var en av hans egna som självklart inte passade mig, köpte nya ringar senare.
 
Jag tror jag ska luska lite i om partner har någon tanke om hur han ser framför sig en framtida förlovning. Vissa män har ju en idé om att de vill vara den som friar, och även om jag anser det vara förlegat så ser jag det väl heller inte som en dödssynd. Jag har dock svårt att se att han skulle ha någon särskild åsikt om saken, men det skulle ju vara intressant att veta. Är det som jag tror, att han struntar i vilket, så kanske jag planerar ett frieri framöver. Inte just nu kanske då relationen fortfarande är ganska ny, men om det fortfarande känns lika bra till sommaren så kanske då! Vi har redan pratat om att jag gärna vill ha barn inom 3 år och det verkar han också vilja, så det är ju inte helt främmande att prata framtid.
 
Jag tror jag ska luska lite i om partner har någon tanke om hur han ser framför sig en framtida förlovning. Vissa män har ju en idé om att de vill vara den som friar, och även om jag anser det vara förlegat så ser jag det väl heller inte som en dödssynd. Jag har dock svårt att se att han skulle ha någon särskild åsikt om saken, men det skulle ju vara intressant att veta. Är det som jag tror, att han struntar i vilket, så kanske jag planerar ett frieri framöver. Inte just nu kanske då relationen fortfarande är ganska ny, men om det fortfarande känns lika bra till sommaren så kanske då! Vi har redan pratat om att jag gärna vill ha barn inom 3 år och det verkar han också vilja, så det är ju inte helt främmande att prata framtid.

Lite så känner jag med. Eftersom jag är den som inte bryr mig hur det går till så kan jag ju gå sambon till mötes.

Jag har dock redan klargjort vad jag absolut inte vill! (Tex när det kom fram att han ville be mina förräldrar "om lov" och jag gick från 0 till 100 "rasande" och sa att det om något är kvinnoförtryck i mina ögon samt mina förräldrar skulle bli riktigt obekväma av den frågan och förmodligen säga nåt i stil med "varför frågar du oss, det är ju upp till henne" :devil::o)

Men själva frieriet kan han få göra som han vill :) . Som någon annan skrev dock så tror jag överraskningsmomentet är förbigått när man bestämt sig och sen köpt ringar ihop...
 
Lite så känner jag med. Eftersom jag är den som inte bryr mig hur det går till så kan jag ju gå sambon till mötes.

Jag har dock redan klargjort vad jag absolut inte vill! (Tex när det kom fram att han ville be mina förräldrar "om lov" och jag gick från 0 till 100 "rasande" och sa att det om något är kvinnoförtryck i mina ögon samt mina förräldrar skulle bli riktigt obekväma av den frågan och förmodligen säga nåt i stil med "varför frågar du oss, det är ju upp till henne" :devil::o)

Men själva frieriet kan han få göra som han vill :) . Som någon annan skrev dock så tror jag överraskningsmomentet är förbigått när man bestämt sig och sen köpt ringar ihop...

Stackarn, ihop med en modern svenska ;) :rofl:

Min pappa hade sett mest förvånad ut om han fått frågan och sedan milt upprörd (min far hade rätt lång stubin) och sagt att det verkligen inte var hans sak...
 

Liknande trådar

Övr. Hund Ja, nu har jag tagit ett av de svåraste besluten i mitt liv. Jag skulle bli så otroligt glad om någon orkade läsa/skumma igenom allt...
2
Svar
22
· Visningar
3 720
Senast: Lotus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp