Sv: Hur hjälper man "duktiga" barn?
Jag hade lätt för mig på ett liknande sätt, och jag tyckte att skolan var så tråkig så att klockorna stannade. När jag var klar med övningarna "i förtid" fick jag fler övningar - av samma typ som de jag redan hade gjort. Jag minns att jag frågade mina föräldrar varför jag som kunde övningarna måste göra fler, medan de som inte kunde slapp.
Jag vet inte om jag direkt tycker att skolan "bromsade" mig, men den gjorde ju heller absolut ingenting för att jag skulle känna att det var meningsfullt att gå dit.
Jag lärde mig successivt att skolka från andra klass, och hade utvecklat konsten till fulländning i högstadiet.
Egentligen ser jag ingen vettig lösning på problemet, om det är ett problem. Alla verkar ju inte uppleva det så. Om problemet är att barnet tycker att det är jobbigt att vara avvikande, är det väl där han behöver stöd. Den känslan känner jag inte igen från mig själv. (Tvärtom.)
Under någon period fick jag skriva egna "böcker" efter att jag blivit klar med uppgifterna, det var ganska okej.
Jag tror att jag hade avskytt skolan oavsett om jag presterat dåligt eller bra. Jag är inte alls säker på att min avsky mot skolan och mina prestationer hängde ihop. De råkade nog bara sammanfalla.
Jag hade lätt för mig på ett liknande sätt, och jag tyckte att skolan var så tråkig så att klockorna stannade. När jag var klar med övningarna "i förtid" fick jag fler övningar - av samma typ som de jag redan hade gjort. Jag minns att jag frågade mina föräldrar varför jag som kunde övningarna måste göra fler, medan de som inte kunde slapp.
Jag vet inte om jag direkt tycker att skolan "bromsade" mig, men den gjorde ju heller absolut ingenting för att jag skulle känna att det var meningsfullt att gå dit.
Jag lärde mig successivt att skolka från andra klass, och hade utvecklat konsten till fulländning i högstadiet.
Egentligen ser jag ingen vettig lösning på problemet, om det är ett problem. Alla verkar ju inte uppleva det så. Om problemet är att barnet tycker att det är jobbigt att vara avvikande, är det väl där han behöver stöd. Den känslan känner jag inte igen från mig själv. (Tvärtom.)
Under någon period fick jag skriva egna "böcker" efter att jag blivit klar med uppgifterna, det var ganska okej.
Jag tror att jag hade avskytt skolan oavsett om jag presterat dåligt eller bra. Jag är inte alls säker på att min avsky mot skolan och mina prestationer hängde ihop. De råkade nog bara sammanfalla.