Du använder en gammal webbläsare. Den visar troligen inte denna och andra webbplatser på ett riktigt sätt. Du bör uppgradera eller använda en annan webbläsare.
Min lilla dotter på fyra år har ju väldigt mkt frågor just nu Allt de här me hur bebisarna kommer ut vet hon...Men så idag kom den fråga om hur bebisarna kommer in i magen! O ja, hur svarar man på det. Vad har ni sagt o hur långt ska man berätta???? Ja sa till henne att ja skulle förklara det när hon blir lite större o de nöjde hon sig me. Vi försöker bli gravida nu me o när de händer så kommer de ju fler frågor just om det!!! Men ja vet ju att just den frågan kommer att ploppa upp igen, vet inte riktigt hur ja ska förklara de. Har ni lite tips kanske???
Lite förvirrad mamma just nu
Min son var 4 år när jag blev gravid.
Jag berätta för honom att det finns små saker i pappans snopp som ska in i mammans mage genom slidan.
Och där inne finns ett ägg som den lilla saken blandas med. Och så börjar en bebis växa av det där
Läste även Håkan bråkan och bebismysteriet.
Han tycker fortfarande mycket om den boken.
Jag tycker att man kan säga som det är. Min son tycker inte att det är nåt konstigt med det.
Bara att berätta. Sermier från pappas snopp ska in i mammas snippa, simma upp till livmodern och där träffa ett ägg. Osv.
Vår dotter är också fyra år, men hur bebisar blir till har hon haft koll på länge. Hon har dessutom varit med om flera fölningar, från ett års ålder, och i år har hon sett betäckningar, så hon har full koll på läget!
Annars får du väl köra "när mamma och pappa tycker om varandra väldigt mycket" varianten
Men ärligt mina barn visste mycket väl hur det hela gick till, bra mycket tidigare än fyra år!
Berätta nu annars är risken STOR att hennes kompisar förklarar för henne och det kan bli väldigt konstigt då
Vet en förskollärare som sa till barnen på dagis att barn kom från bebis frön, och varje gång hon gick till affären och skulle köpa bebis frö så var de slut så därför hade hon inga barn
Min dotter förklarade då för henne hur barn blir till:smirk:
Tja, en hel del bra barnböcker finns ju, fråga på biblioteket, de kan säkert hjälpa dig. Jag är inte så hemlig med sådant och vår son som är 19 månader har ett bra tag nu kunnat säga snopp ("fopp") och snippa ("fippa") och vet oftast rätt vem som har vad.
sonen vet precis hur barn blir till... han har ju liksom varit med...
nej nej!!! inte så!!
lillasyster är provrörsbarn
så han vet precis hur barn blir till - mamma sprayar äcklig spray i näsan, mamma tar sprutor i magen, mamma åker till doktorn och får ett ägg i magen som blir en bebis... har nog köpt mig en himla massa år av totalt ointresse för såna frågor...
men han frågade en kväll om hur bebisen kom ut... och jag förklarade lite snabbt... han frågade med ögonen uppspärrade om den inte gjorde ont... jo sa jag... då svarade han - jag är glad att jag är kille mamma!
Tror att barn "mår bra" av raka, ärliga svar även om de kanske inte förstår riktigt att det verkligen funkar som det gör. De tänker nog inte så mycket på själva "snusket" när de är så små. Jag tror att det är bäst att vara "ärlig" från början så det aldrig behöver bli så pinsamt för dem att fråga något senare t ex.
Min son är fascinerad av slidor. För han har ju aldrig sett nån.
Så jag gav honom Att vänta och föda barn. Med massor med fina bilder från förlossningar
Han tittade ett tag och frågade sen om det inte gjorde ont.
Jag sa att det gör rätt ont.
Då sa han också att han var glad att han är kille.
Jag sa att det är bra att vara tjej också, för det är häftigt att föda barn. Även om det gör ont.
Jag berättade precis som det är för plastdottern 5 år.. hon berättade för sin mamma i sin tur hur det igentligen gick till. Och att det inte fanns någon stork som kom till sjukhuset...
Mamman var mäkta irriterad på mig. Tyckte det var väldigt onödigt.
Men jag anser nog att det bästa är att berätta hur saker och ting ligger till. Frågar dem är de mogna för svaret. hon tyckte inte heller att det var något som var konstigt, utan snarare så var hon glad över att få en förklaring till mysteriet!