S
Smyger
Och vad är egentligen rimligt? Jag skriver under anonymt nick för att inte trampa någon på tårna.
Jag har en medryttare sedan mer än två år tillbaka. Hon betalar inget, och jag låter henne rida för att hon är en vän och saknar egen häst.
Från början tänkte jag att det skulle innebära en avlastning för mig att hon red. Jag skulle slippa mocka och hon skulle göra i ordning foder. Det visade sig dock ganska snart att detta inte funkade. Hon har inte den erfarenhet av att ta ansvar för en häst som jag hade önskat, och verkar inte heller ha något intresse för att skaffa det heller.
Det som inte funkar är flera små saker. Saker som jag kanske inte borde reta upp mig på, men trots att jag tjatar hål i huvudet så händer inget. Hon säger "jag ska bättra mig" men inget händer. Är det jag som är petnoga? Inget är ju egentligen katastrof, men flera små saker är irriterande.
Exempel:
Hon rider inte dåligt, många rider som hon gör. Ganska stum hand och fast sits. Hon drar liksom in huvudet på hästen och sitter sedan emot så att hästen går jättefint och kröker på nacken. (Då går den med eftergift.) Hon klagar på att hästen nästan alltid är väldigt tung i handen och att den inte tar halvhalter. Den här hästen hade aldrig lagt sig i handen innan hon började rida, och jag märker att de perioder hon inte rider går hästen mycket bättre. Men det är ju många som rider som hon gör, så det är kanske inget att bry sig om egentligen? Det är ju inte så att jag är ute och tävlar, så jag kanske bara är kinkig när jag tycker att det är jobbigt att hon gör hästen mer stum och tungriden?
Hon är inte konsekvent med hanteringen. Jag har visat henne massor med gånger, men hon har ingen lust att lyssna så det går bara ut genom det andra örat. T.ex. bjuder hon med sitt kroppsspråk in hästen att "springa förbi" henne i dörröppningar, boxen mm. Detta gör att hästen blir orolig när hon hanterar den och springer runt i boxen, står inte still i gången osv. Hästen är en ängel när jag eller mina barn (3 och 6 år) hanterar den. Det här är nog det jag tycker är mest jobbigt. Jag har ju barnen, så jag är mycket noga med att hästarna hanteras konsekvent.
Överenskommet var att hon skulle mocka, men hon brukade inte orka det. Jag har då försökt mocka på morgonen hennes dagar, så att hon bara ska behöva ta ut den skit som blir när hästen står inne när hon gör den iordning. Tyvärr brukar hon inte hinna med det. Ibland har jag inte tid att mocka på morgonen, och då är det ganska mycket skit i boxen. Jag vill då att hon mockar innan hon tar in från hagen och rider. Det gör hon inte, utan hon låter istället hästen springa runt i skiten och trampa ned den i ströet. Sedan mockar hon endast de skitar som ligger hela kvar, eftersom de andra är för jobbiga att få bort. Det är ju inte hon som köper strö eller kör ut gödselstacken, så hon begriper nog inte att det innebär både extra jobb och extra kostnader.
När hon har ridit så att hästen får svettfläckar vill jag att hon borstar bort dem. De behöver inte tvättas bort om de inte är intorkade, men jag vill att man borstar så att håren inte längre ligger ihopklibbade där träns och sadel suttit. Det här är helt omöjligt att få in hos henne. Jag har sagt till många gånger, och jag har skrivit det i våra "stallregler", men hon missar det ändå varje gång. De enda gångerna hon kommer ihåg är om jag råkar vara i stallet när hon ridit. Det verkar som att hon inte tänker på att titta på hästen när hon tagit av utrustningen. Hon är aldrig kvar mer än 5 minuter efter att hon suttit av, för då har hon bråttom hem, kanske är det därför?
Ryktborstar är fulla av hår, halm och damm när hon använt dem. Hovkratsen är full med vad som nu suttit i hästens hovar.
Trots upprepade tillsägelser från min sida rider hon på cykelvägarna häromkring, och på åkrar/ängar utan att prata med markägare. Hon sparkar inte undan skiten, vilket gör att jag måste gå ut och göra det efter henne om hon ridit på sådana ställen (inte så ofta dock). För min del är det svårt, för jag bor här, och när man inte får rida någonstans för att folk i byn blir för irriterade så bor jag fortfarand här. Då kan ju hon skaffa sig någon annan medryttarhäst på ett ställe där man får rida...
Det är ännu fler sådana här småsaker. Som ni ser är det ju inga stora grejer, men jag vet inte om jag orkar ha medryttare längre. Jag har mycket att göra på jobbet, och har ingen lust att ta hand om alla saker som hänt när hon ridit. Kanske kan jag har medryttare när det lugnar ned sig, och jag kan sköta de här grejerna igen? Hur gör ni andra som har medryttare? Hur orkar ni?
Det som fick mig att skriva detta var när jag kom hem från jobbet vid 22:30 igår (jobbat sedan 8:00) och hon inte hade sopat stallgången. (Hovslagaren hade varit där, så hon tyckte kanske inte att det var hennes jobb.) Hon hade tagit bort en bajshög som blivit i gången och slängt den mitt på plankan på gödselstacken, vilket gjorde att jag nästan halkade omkull när jag skulle mocka. Det känns kanske bättre om några dagar.
Jag har en medryttare sedan mer än två år tillbaka. Hon betalar inget, och jag låter henne rida för att hon är en vän och saknar egen häst.
Från början tänkte jag att det skulle innebära en avlastning för mig att hon red. Jag skulle slippa mocka och hon skulle göra i ordning foder. Det visade sig dock ganska snart att detta inte funkade. Hon har inte den erfarenhet av att ta ansvar för en häst som jag hade önskat, och verkar inte heller ha något intresse för att skaffa det heller.
Det som inte funkar är flera små saker. Saker som jag kanske inte borde reta upp mig på, men trots att jag tjatar hål i huvudet så händer inget. Hon säger "jag ska bättra mig" men inget händer. Är det jag som är petnoga? Inget är ju egentligen katastrof, men flera små saker är irriterande.
Exempel:
Hon rider inte dåligt, många rider som hon gör. Ganska stum hand och fast sits. Hon drar liksom in huvudet på hästen och sitter sedan emot så att hästen går jättefint och kröker på nacken. (Då går den med eftergift.) Hon klagar på att hästen nästan alltid är väldigt tung i handen och att den inte tar halvhalter. Den här hästen hade aldrig lagt sig i handen innan hon började rida, och jag märker att de perioder hon inte rider går hästen mycket bättre. Men det är ju många som rider som hon gör, så det är kanske inget att bry sig om egentligen? Det är ju inte så att jag är ute och tävlar, så jag kanske bara är kinkig när jag tycker att det är jobbigt att hon gör hästen mer stum och tungriden?
Hon är inte konsekvent med hanteringen. Jag har visat henne massor med gånger, men hon har ingen lust att lyssna så det går bara ut genom det andra örat. T.ex. bjuder hon med sitt kroppsspråk in hästen att "springa förbi" henne i dörröppningar, boxen mm. Detta gör att hästen blir orolig när hon hanterar den och springer runt i boxen, står inte still i gången osv. Hästen är en ängel när jag eller mina barn (3 och 6 år) hanterar den. Det här är nog det jag tycker är mest jobbigt. Jag har ju barnen, så jag är mycket noga med att hästarna hanteras konsekvent.
Överenskommet var att hon skulle mocka, men hon brukade inte orka det. Jag har då försökt mocka på morgonen hennes dagar, så att hon bara ska behöva ta ut den skit som blir när hästen står inne när hon gör den iordning. Tyvärr brukar hon inte hinna med det. Ibland har jag inte tid att mocka på morgonen, och då är det ganska mycket skit i boxen. Jag vill då att hon mockar innan hon tar in från hagen och rider. Det gör hon inte, utan hon låter istället hästen springa runt i skiten och trampa ned den i ströet. Sedan mockar hon endast de skitar som ligger hela kvar, eftersom de andra är för jobbiga att få bort. Det är ju inte hon som köper strö eller kör ut gödselstacken, så hon begriper nog inte att det innebär både extra jobb och extra kostnader.
När hon har ridit så att hästen får svettfläckar vill jag att hon borstar bort dem. De behöver inte tvättas bort om de inte är intorkade, men jag vill att man borstar så att håren inte längre ligger ihopklibbade där träns och sadel suttit. Det här är helt omöjligt att få in hos henne. Jag har sagt till många gånger, och jag har skrivit det i våra "stallregler", men hon missar det ändå varje gång. De enda gångerna hon kommer ihåg är om jag råkar vara i stallet när hon ridit. Det verkar som att hon inte tänker på att titta på hästen när hon tagit av utrustningen. Hon är aldrig kvar mer än 5 minuter efter att hon suttit av, för då har hon bråttom hem, kanske är det därför?
Ryktborstar är fulla av hår, halm och damm när hon använt dem. Hovkratsen är full med vad som nu suttit i hästens hovar.
Trots upprepade tillsägelser från min sida rider hon på cykelvägarna häromkring, och på åkrar/ängar utan att prata med markägare. Hon sparkar inte undan skiten, vilket gör att jag måste gå ut och göra det efter henne om hon ridit på sådana ställen (inte så ofta dock). För min del är det svårt, för jag bor här, och när man inte får rida någonstans för att folk i byn blir för irriterade så bor jag fortfarand här. Då kan ju hon skaffa sig någon annan medryttarhäst på ett ställe där man får rida...
Det är ännu fler sådana här småsaker. Som ni ser är det ju inga stora grejer, men jag vet inte om jag orkar ha medryttare längre. Jag har mycket att göra på jobbet, och har ingen lust att ta hand om alla saker som hänt när hon ridit. Kanske kan jag har medryttare när det lugnar ned sig, och jag kan sköta de här grejerna igen? Hur gör ni andra som har medryttare? Hur orkar ni?
Det som fick mig att skriva detta var när jag kom hem från jobbet vid 22:30 igår (jobbat sedan 8:00) och hon inte hade sopat stallgången. (Hovslagaren hade varit där, så hon tyckte kanske inte att det var hennes jobb.) Hon hade tagit bort en bajshög som blivit i gången och slängt den mitt på plankan på gödselstacken, vilket gjorde att jag nästan halkade omkull när jag skulle mocka. Det känns kanske bättre om några dagar.
Varför låter du henne fortsätta? Det verkar ju att det snarare blir MER jobb för dig att låta henne rida, än mindre som det var tänkt... 
