Hej
Bor i ett bostadsområde,ett ganska barnrikt sådant,och det är inget jag har något emot,i vanliga fall.
Tex: Grannen över mig,fick barn i sommras samt har en son på ca 12 år,visst förstår jag att barn låter och för lite väsen och deras "lilla" märks knappt alls,den äldresonen däremot står gärna och misshandlar djur,spottar från balkongen (har uteplatsen nedanför) inte en gång man lyckats få en loska i kaffekoppen eller i håret,att säga till pojken hjälper inte att säga till föräldrarna hjälper ännu mindre.
De bankar även i golvet för ingenting,visst att man inte ska föra väsen och sånt alltför sent och detta gör jag inte.Men att man för dem inte får spela lagom hög musik klockan 3 på eftermiddagen,eller att man inte får spika upp en tavla 12 på förmiddagen pga att deras bebis sover?? Är det rimligt att ha såna krav?
Att de sedan borrar & spikar från 7 på morgonen eller ännu hellre spelar fotboll innomhus,det ska man acceptera,deras son är ju "barn" en tolvåring borde väl gå att säga till?
De går inte att prata med varken sonen eller föräldrarna.
Vart vänder man sig då?
Granne nummer två mitt emot.
Har en femåring & en tvååring som springer ute hela dagarn med femåringens kompis,de har "utsläpp vid sju åtta på morgonen och insläpp så sent det går,ibland vid midnatt på sommaren" helt utan uppsikt,är inte EN gång man "räddat tvååringen" när de större killarna slagit,knuffat eller lämnat henne en timme i gungan...mamman kollar genom fönstret men gör inget alls.
Har även sett henne gå ut med tvååringen en gång,då höll hon tag i armen på henne och svichade ut henne genom dörren HÅRT & släppte,så ungen for i backen med en duns...
Kan man göra något åt detta,"pojkarna" springer gärna runt & kallar en fl*nsskalle när man säger till dem för att man inte orkar ha deras skriktävlingar en söndagmorgon utanför fönstret (ingen lek alltså utan skriktävlingar)
Har försökt säga till mamman,men hon anser att det är ett fritt land vi lever i (vet inte var hon är ifrån men hon är inte svensk)
Vad gör man,snart kommer någon att strypa ungarna bokstavligen...och får mamman verkligen göra så mot tvååringen,bara kasta henne så på asfalten? Och sätta henne i gungan och skrika en hel eftermiddag?
Vad kan man göra,eller bör man lägga sig i??
Mvh Zaria som inte vet,och dessutom är ruskigt graviditetsgrinig
Bor i ett bostadsområde,ett ganska barnrikt sådant,och det är inget jag har något emot,i vanliga fall.
Tex: Grannen över mig,fick barn i sommras samt har en son på ca 12 år,visst förstår jag att barn låter och för lite väsen och deras "lilla" märks knappt alls,den äldresonen däremot står gärna och misshandlar djur,spottar från balkongen (har uteplatsen nedanför) inte en gång man lyckats få en loska i kaffekoppen eller i håret,att säga till pojken hjälper inte att säga till föräldrarna hjälper ännu mindre.
De bankar även i golvet för ingenting,visst att man inte ska föra väsen och sånt alltför sent och detta gör jag inte.Men att man för dem inte får spela lagom hög musik klockan 3 på eftermiddagen,eller att man inte får spika upp en tavla 12 på förmiddagen pga att deras bebis sover?? Är det rimligt att ha såna krav?
Att de sedan borrar & spikar från 7 på morgonen eller ännu hellre spelar fotboll innomhus,det ska man acceptera,deras son är ju "barn" en tolvåring borde väl gå att säga till?
De går inte att prata med varken sonen eller föräldrarna.
Vart vänder man sig då?
Granne nummer två mitt emot.
Har en femåring & en tvååring som springer ute hela dagarn med femåringens kompis,de har "utsläpp vid sju åtta på morgonen och insläpp så sent det går,ibland vid midnatt på sommaren" helt utan uppsikt,är inte EN gång man "räddat tvååringen" när de större killarna slagit,knuffat eller lämnat henne en timme i gungan...mamman kollar genom fönstret men gör inget alls.
Har även sett henne gå ut med tvååringen en gång,då höll hon tag i armen på henne och svichade ut henne genom dörren HÅRT & släppte,så ungen for i backen med en duns...
Kan man göra något åt detta,"pojkarna" springer gärna runt & kallar en fl*nsskalle när man säger till dem för att man inte orkar ha deras skriktävlingar en söndagmorgon utanför fönstret (ingen lek alltså utan skriktävlingar)
Har försökt säga till mamman,men hon anser att det är ett fritt land vi lever i (vet inte var hon är ifrån men hon är inte svensk)
Vad gör man,snart kommer någon att strypa ungarna bokstavligen...och får mamman verkligen göra så mot tvååringen,bara kasta henne så på asfalten? Och sätta henne i gungan och skrika en hel eftermiddag?
Vad kan man göra,eller bör man lägga sig i??
Mvh Zaria som inte vet,och dessutom är ruskigt graviditetsgrinig
Senast ändrad: