Hur ska jag stå ut sista tiden?

Thunder_rose

Trådstartare
Just nu bor jag på en liten ort, en sån liten ort att alla känner alla och jag känner ingen, förutom min man då och ett fåtal arbetskamrater.

Jag valde att flytta hit när vi hade ett långdistansförhållande för att det blev smidigare så. Egentligen ville jag inte flytta då jag har flyttat runt endel senaste åren och kände mig trött på det. Jag ville rota mig, men valde ändå att flytta hit för det skulle gynna oss.

Aldrig trodde jag att jag skulle vantrivas så mkt som jag gör! Varje dag är ångestladdad och jag försöker mitt allra bästa med att hålla skenet uppe, men det är svårt ibland.
Min man vet hur jag känner och vi ska flytta men fram tills dess måste jag stå ut...såklart.

Det som är mest jobbigt är att han har bott här hela livet. Detta är hans stadiga säkra punkt i livet, han känner alla och allt. Har allt förfluta här och/eller i närheten. Jag tvingas alltså se alla hans ex, sitta i möte med en tjej han varit intresserad av och gå till gymmet där han legat med flera stycken. Överallt är hans förflutna och det är såklart inte hans fel! Utan jag behöver hjälp att klara av att stå ut med det.
Jag känner mig så otroligt utanför och ensam här....

Någon som har några tips på hur jag ska klara att bo här sista månaderna innan vi flyttar? Att bita ihop har varit min grej men nu börjar jag nästan få panik över situtionen..
 
Kan du inte rota dig där ni bor nu? Alla har ju ett förflutet, och det borde ju vara enklare att komma in i gemenskapen när en i förhållandet redan är i "svängen"? Det är ju inte alltid så enkelt att vara helt nya på ett annat ställe heller :) Det löser ju inte direkt problemen. Och att han har ex, känns som om det är en ganska allvarlig svartsjuka i botten om det är ett problem?
Umgås med folk! Prata! Han har kanske lite tips på vilka som är trevligare än andra om han är ifrån stället ;)
 
Men... han är ju med dig nu? De tillhör ju det förflutna? Vad beror det på att det får dig att må så dåligt, att se dem?

Det handlar inte om svartsjuka utan om att jag inte trivs här, vilket spär på andra känslor som nu råkar vara att det blir jobbigt att hela tiden tvingas se/umgås med hans förflutna.
Jag är jätte trygg och kär i min man, så det är inget med det.

Jag vet inte varför jag mår så dåligt här. Men känslan av att vara utanför är stor, att jag inte hör hemma här. Folk är inte så snabba här utan tror att han fortfarande är tillsammans med tidigare tjejer osv, vilket blir obekvämt för både min man och mig att hela tiden förklara att fallet inte är så.
Det känns som om jag kvävs och att jag bara vill fly härifrån. För jag vill inte ta del av hans förfluta ( han har mognat mkt senaste tiden och är en annan människa, vilket gör kontrasten större. Han var väldigt vilsen förr kan man säga)
 
Kan du inte rota dig där ni bor nu? Alla har ju ett förflutet, och det borde ju vara enklare att komma in i gemenskapen när en i förhållandet redan är i "svängen"? Det är ju inte alltid så enkelt att vara helt nya på ett annat ställe heller :) Det löser ju inte direkt problemen. Och att han har ex, känns som om det är en ganska allvarlig svartsjuka i botten om det är ett problem?
Umgås med folk! Prata! Han har kanske lite tips på vilka som är trevligare än andra om han är ifrån stället ;)

Han har som jag skrev tidigare förändrats en hel del och har brutit med många av hans tidigare vänner, så han vill också härifrån för att slippa förknippas med den han en gång var :)
Annars är det som du skriver alltid lättare att komma in i kompisgänget när en redan är där.
 
Tänkte på svartsjuka och ni kanske har rätt.
Jag har aldrig varit direkt svartsjuk, däremot har min man kämpat med extrem svartsjuka och kontrollbehov, vilket nu ligger på en normal nivå. Jag kanske har blivit lite "smittad" av det under resans gång?
Man blir som man umgås som man säger :banghead:
 
Jag funderar vad du tror blir bättre när ni flyttar?
Blir ni bägge två nya på orten? Ingen som kan hjälpa er in, presentera folk etc. Eller är det så att ni bägge två vill bort från hans förflutna - eftersom du säger att han förändrat mycket?

Hur som helst tror jag att ni två måste definiera vad som ska bli annorlunda. Gräs verkar ofta grönare på andra sidan staketet. Fast efter ett tag inser man att det är samma gräs.

Sedan skriver du att du "aldrig varit direkt svartsjuk". Varför stör det då att hans ex finns på samma ort?
 
Jag funderar vad du tror blir bättre när ni flyttar?
Blir ni bägge två nya på orten? Ingen som kan hjälpa er in, presentera folk etc. Eller är det så att ni bägge två vill bort från hans förflutna - eftersom du säger att han förändrat mycket?

Hur som helst tror jag att ni två måste definiera vad som ska bli annorlunda. Gräs verkar ofta grönare på andra sidan staketet. Fast efter ett tag inser man att det är samma gräs.

Sedan skriver du att du "aldrig varit direkt svartsjuk". Varför stör det då att hans ex finns på samma ort?

Vi kommer flytta till min gamla hemort där min familj finns samt vänner ( vänner som han också har lärt känna och gillar). Han vill flytta härifrån då han känner att han inte kan utvecklas här till den personen han vill vara, vara närmare min familj då han inte har någon kärnfamilj själv ( fosterbarn med strulig bakgrund) samt verkligen gillar min hemort.
För min del så trivs jag bra där och vill gärna ha närheten till familjen.

Gräset är grönare där man vattnar det ;)

Läs det jag skrev ovan så får du svar ang svartsjukan.
 
Jag funderar vad du tror blir bättre när ni flyttar?
Blir ni bägge två nya på orten? Ingen som kan hjälpa er in, presentera folk etc. Eller är det så att ni bägge två vill bort från hans förflutna - eftersom du säger att han förändrat mycket?

Hur som helst tror jag att ni två måste definiera vad som ska bli annorlunda. Gräs verkar ofta grönare på andra sidan staketet. Fast efter ett tag inser man att det är samma gräs.

Sedan skriver du att du "aldrig varit direkt svartsjuk". Varför stör det då att hans ex finns på samma ort?

Säger detsamma - vad blir bättre av att flytta? Man kan inte flytta ifrån såna här problem. Dom har en tendens att flytta med.

Många tror att det kan göras nystarter och omstarter och att saker ska bli bättre för att man flyttar. Det blir inte bättre. Av den enkla anledningen att svårigheter bär man inom sig, man skulle kunna flytta jorden runt och de finns ändå kvar där inne. Man kan inte flytta ifrån dem för det hjälper inte att byta hus och miljö och tro att det sen ska bli bra.

Exen finns ju inte bara där ni bor nu, de finns även på nätet, hur lättillgängligt skulle det inte vara att få kontakt där, om någon nu skulle vilja ha kontakt menar jag?
 
Säger detsamma - vad blir bättre av att flytta? Man kan inte flytta ifrån såna här problem. Dom har en tendens att flytta med.

Många tror att det kan göras nystarter och omstarter och att saker ska bli bättre för att man flyttar. Det blir inte bättre. Av den enkla anledningen att svårigheter bär man inom sig, man skulle kunna flytta jorden runt och de finns ändå kvar där inne. Man kan inte flytta ifrån dem för det hjälper inte att byta hus och miljö och tro att det sen ska bli bra.

Exen finns ju inte bara där ni bor nu, de finns även på nätet, hur lättillgängligt skulle det inte vara att få kontakt där, om någon nu skulle vilja ha kontakt menar jag?
Fast visst finns det platser där man trivs och där man inte trivs? Jag har flyttat hyfsat långt rätt många gånger, flera gånger ensam till en plats där jag inte kände någon från början. Det har varit extremt olika hur bra jag har trivts på de olika ställena.
 
Fast visst finns det platser där man trivs och där man inte trivs? Jag har flyttat hyfsat långt rätt många gånger, flera gånger ensam till en plats där jag inte kände någon från början. Det har varit extremt olika hur bra jag har trivts på de olika ställena.
Ja, det är klart att det finns platser där man trivs bättre än på andra :) Men om du bär på saker inom dig, så spelar det ingen roll att du bor på ett bra ställe, du kommer inte må bra inom dig ändå. Om du förstår vad jag menar?
 
Jag tycker till skillnad från flera andra att flytt nog visst skulle göra stor skillnad. De flyttar ju till ett sammanhang där TS har familj och vänner samt att mannen också vill dit.

Jag undrar mest varför ni inte flyttar direkt, ni vill ju det bägge två. Varför stanna på en plats där ingen av er mår helt bra?

Jag har dock inga tips på hur du ska stå ut - kanske börja planera och jobba aktivt för flytten? Fixa jobb och boende?
 

Liknande trådar

Relationer Jag behöver skriva av mig. Ni är kloka. Det här är invecklat och jag får förmodligen inte med allt relevant i ett första inlägg. Jag...
2
Svar
24
· Visningar
3 995
Senast: Pinus
·
Relationer I vilken ände ska jag börja ens försöka förklara det som har hänt, mina tankar och allt kaos som just nu omsluter mig.. Jag får försöka...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
32 643
Senast: cirkus
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok ...sa en kollega till mig härom dagen. Jag kunde förstås inte låta bli att svara ”Nog för att jag har gått upp lite i vikt på senaste...
Svar
15
· Visningar
2 361
Senast: cassiopeja
·
Kropp & Själ Ber om ursäkt redan från början om det här blir långt, krångligt och invecklat. Mitt självförtroende och självkänsla är för närvarande...
2
Svar
26
· Visningar
2 905
Senast: Kiwifrukt
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Burkfisk
  • GVFÖ Australien
  • Bra hörlurar

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp