Jag har gått och blivit världens mest nojiga människa. Det hela började under en sjukt stressig period i höstas där det till slut kändes som jag inte hade koll på nånting.
Nu plötsligt känns det som jag har fått världens sämsta minne. Jag låser dörren, går ner för trappen, ut på gården och ungefär där har jag ingen aning om jag låste eller inte...
Lika kan jag komma hem från jobbet på kvällen, slänga mig på soffan och fundera på om jag ens stängt butiken och låst :s det har t.o.m hänt att jag åkt tillbaka till jobbet bara för att dubbelkolla så att det är låst!
Och så dagens fundering la jag jobbnycklarna på rätt ställe till hon som öppnar i morgon?
Grejen är den att jag vet att jag gjort det, jag kommer ihåg att jag håll på att lägga dom fel men därefter är det svart. I mitt huvud kan Jag lika gärna ha tappat nycklarna eller vad som helst!
Hur slutar man noja? Det är inte kul att vara orolig varenda kväll över saker som är så självklart att man gjort
Nu plötsligt känns det som jag har fått världens sämsta minne. Jag låser dörren, går ner för trappen, ut på gården och ungefär där har jag ingen aning om jag låste eller inte...
Lika kan jag komma hem från jobbet på kvällen, slänga mig på soffan och fundera på om jag ens stängt butiken och låst :s det har t.o.m hänt att jag åkt tillbaka till jobbet bara för att dubbelkolla så att det är låst!
Och så dagens fundering la jag jobbnycklarna på rätt ställe till hon som öppnar i morgon?
Grejen är den att jag vet att jag gjort det, jag kommer ihåg att jag håll på att lägga dom fel men därefter är det svart. I mitt huvud kan Jag lika gärna ha tappat nycklarna eller vad som helst!
Hur slutar man noja? Det är inte kul att vara orolig varenda kväll över saker som är så självklart att man gjort