Jag tyckte att det var svårt. Min gamla häst blev 27. Redan när jag köpte henne (då var hon 17) visste jag att jag var hennes sista ägare. Det var en häst som var så väldigt positiv till ridning, särskilt hoppning, så jag bestämde att den dagen hon inte längre tycker att det är roligt att komma ut och rida så är det dags. Men den dagen kom aldrig... Hästen blev äldre, fick artros (som inte var ett större bekymmer) tänderna slutade växa, hon blev tunn... Men fortfarande kom hon fram i hagen med spetsade öron och signalerade tydligt att ridning och arbete var roligt. Natruligtvis anpassades ridningen till hennes ålder. Det som till slut fällde avgörandet var att tänderna blev dåliga och att hon var svår att hålla i hull. Jag jagade speciellt hö/hösilage några säsonger, men hon gillade inte lucern så det var ändå svårt. Hon fick en sista sommar, för hon höll sig jättefin på betet, men när gräset började tryta i november så bokade jag en tid med nödslaktaren. Några dagar innan han kom fick hon vara med på en hoppträning, och hon var överlycklig och supernöjd efter det.
Det är den enda gamla häst jag haft, och om jag tittar tillbaka så är det några grejer jag gjorde som jag kanske inte skulle. Jag anpassade ridningen, så att hon inte hoppade längre efter 25. Eller endast 30 cm-hinder och liknande. Men detta var en häst som älskade att hoppa, så kanske skulle jag låtit henne göra det, med risk att hon gått sönder tidigare? För den glädjen hon hade när hon fick hoppa igen sin sista vecka i livet var ju lite dum att ta ifrån henne bara för att hon inte skulle skada sig. Jag vet inte...
Nu har vi en B-ponny som jag går och sneglar på. Han är 24, och det svåraste är egentligen att han inte passar så bra ihop med de andra. Särskilt somrarna har varit besvärliga pga hans fång. Men de senaste åren har han varit på sommarlov på ett annat ställe där han och deras lilla B-ponny gått i en skogsdunge och ätit vad de kommer över där. Han har då hållit sig väldigt frisk och blivit mycket gladare. Så min plan är att han får vara kvar så länge han kan vara där tillsammans med den ponnyn på somrarna. På vintern fungerar han bra hemma.
Jag gjorde vad jag kunde under hans "övertid" för att han skulle ha en dräglig tillvaro men han borde ha fått ett tidigare avslut pga de dåliga tänderna. Han fick avsluta sitt liv 30 meter från den box han föddes i 31 år tidigare och begravdes i sommarhagen där han tillbringat nästan alla somrar under sitt liv 
