I händelse av kris

Ett tips är att titta på "Vedspisupproret".

Man kan som vanligt få hoppa över en del märkliga kommentarer - men själva frågan om hur myndigheter bär sig åt finns där.
 
Den har jag också läst och den är intressant och man tänker till lite, obehagligt om folk verkligen blir så egoistiska och att det spårar ut i total anarki
Jag tror inte att folk blir monster i händelse av kris. De erfarenheter som finns, lär inte tyda på det.

Men jag är rädd för att den här typ preppertrenden, som verkar gå ut på att man i extremt hög grad ska klara sig SJÄLV, kosta vad det kosta vill, bryter ner förutsättningar för samarbete vid kriser då samarbete mer än någonsin skulle behövas.
 
Jag tror inte att folk blir monster i händelse av kris. De erfarenheter som finns, lär inte tyda på det.

Men jag är rädd för att den här typ preppertrenden, som verkar gå ut på att man i extremt hög grad ska klara sig SJÄLV, kosta vad det kosta vill, bryter ner förutsättningar för samarbete vid kriser då samarbete mer än någonsin skulle behövas.

På vilket sätt menar du att förutsättningar för samarbete vid kris bryts ner av preppers? Tänker du att det är deras mindset i sig, alltså en ovilja hos individen att samarbeta, eller något annat?

Annars är min uppfattning om folk som förbereder sig snarare att man förbereder sin del för att kunna bidra i eller ta hand om en grupp människor (familj, vänner, grannar osv). Undantaget de som bestämt sig för att dra till skogs och bo i en bunker vid första tecken på problem, men en sådan typ hade nog inte bidragit särskilt mycket till ett kollektiv vare sig denne "preppat" eller inte, då det överlag känns som en ganska asocial typ?
 
Jag tror inte att folk blir monster i händelse av kris. De erfarenheter som finns, lär inte tyda på det.

Men jag är rädd för att den här typ preppertrenden, som verkar gå ut på att man i extremt hög grad ska klara sig SJÄLV, kosta vad det kosta vill, bryter ner förutsättningar för samarbete vid kriser då samarbete mer än någonsin skulle behövas.
Jag hoppas också att folk inte blir så, det känns som att det krävs mycket för att det ska bli så men samtidigt lämnar människor ut grannar, vänner, bekanta osv om dom själva upplever sig hotade. Titta bara på hur det var under andra världskriget där en del hjälpe dom i nöd medan andra rapporterade judar och andra grupper till nazisterna.
 
På vilket sätt menar du att förutsättningar för samarbete vid kris bryts ner av preppers? Tänker du att det är deras mindset i sig, alltså en ovilja hos individen att samarbeta, eller något annat?

Annars är min uppfattning om folk som förbereder sig snarare att man förbereder sin del för att kunna bidra i eller ta hand om en grupp människor (familj, vänner, grannar osv). Undantaget de som bestämt sig för att dra till skogs och bo i en bunker vid första tecken på problem, men en sådan typ hade nog inte bidragit särskilt mycket till ett kollektiv vare sig denne "preppat" eller inte, då det överlag känns som en ganska asocial typ?
Sättet preppers resonerar på, ger mig den känslan. Men det är via massmedia av olika slag, ingen direkt personlig erfarenhet. Jag får ofta en lätt obehaglig känsla av väldigt antisociala personer, som inte ser sig som delar av samhället, ungefär (osociala i övrigt behöver de så klart inte vara, de har väl vänner som andra).
 
Jag hoppas också att folk inte blir så, det känns som att det krävs mycket för att det ska bli så men samtidigt lämnar människor ut grannar, vänner, bekanta osv om dom själva upplever sig hotade. Titta bara på hur det var under andra världskriget där en del hjälpe dom i nöd medan andra rapporterade judar och andra grupper till nazisterna.
Ja, båda finns ju. Men ju mer vi övertygat påstår att folk blir monster vid kris, desto större tror jag att risken är att det också blir så. Och då har vi skapat ett sämre läge än vi hade.
 
Jag tror inte att folk blir monster i händelse av kris. De erfarenheter som finns, lär inte tyda på det.

Men jag är rädd för att den här typ preppertrenden, som verkar gå ut på att man i extremt hög grad ska klara sig SJÄLV, kosta vad det kosta vill, bryter ner förutsättningar för samarbete vid kriser då samarbete mer än någonsin skulle behövas.
Jag har också funderat på det här och upplever att i kris blir folk nästan mer samarbetsvilliga, speciellt i ett akutskede, sen kanske det blir mer konflikter ju längre krisen pågår. Men om jag tittar på skogsbränderna som har varit så har folk öppnat hem och hjärtan för att hjälpa till. När det var problem efter snöstormarna i vintras så gick folk ihop och hjälpte till på alla möjliga sätt.

Risken med preppers är att de verkar vara förberedda för strid och det finns alltid en risk att om man tror att man ska bli anfallen så anfaller man för att vara först. Jag räknar kallt med att byn där jag bor kommer att gå ihop och hjälpas åt i en krissituation, allt jag vet om människorna här tyder på det!

Sen kan det absolut finnas en poäng i att vara så "preppad" att man klarar sig ett par dygn på egen hand/tillsammans med de närmsta grannarna eftersom det ger en större möjligheter att dels vänta på undsättning (här tänker jag snöstorm) eller planera för framtiden (samhällskollaps).
 
Om utifall samhällskollaps?
Säger det igen; kan inte @Migo ta hand om mig, ät mig först.
Själv tackar jag högre makter för kommunalt vatten och avlopp efter att ha haft dem ute 10 ggr sen vi köpte hus i december. Alltid på jourtid. Åh, de bytte pump en söndag också.

10 ggr? :confused:
 
Sättet preppers resonerar på, ger mig den känslan. Men det är via massmedia av olika slag, ingen direkt personlig erfarenhet. Jag får ofta en lätt obehaglig känsla av väldigt antisociala personer, som inte ser sig som delar av samhället, ungefär (osociala i övrigt behöver de så klart inte vara, de har väl vänner som andra).

Personligen så tror jag inte att det är "preppers" eller deras mentalitet som är det stora hotet. Beroende på skadeutfall och omfattning på störningen (allt ifrån strömavbrott i en vecka till total samhällskollaps) så tror jag överlag att folk i åtminstone mindre orter kommer vara mer benägna att samarbeta. Storstadsregioner är jag mer skeptisk till då det handlar om så mycket folk på liten yta som alla konkurrerar om väldigt begränsade resurser. Det stora hotet mot ens egen eller gruppens överlevnad eller förmåga att klara sig är nog snarare de som idag tillhör kategorin "inte särskilt organiserade kriminella", vilka nog också är ett större hot i just storstadsregionerna. Folk med dålig impulskontroll och våldskapital överlag helt enkelt.
 
Personligen så tror jag inte att det är "preppers" eller deras mentalitet som är det stora hotet. Beroende på skadeutfall och omfattning på störningen (allt ifrån strömavbrott i en vecka till total samhällskollaps) så tror jag överlag att folk i åtminstone mindre orter kommer vara mer benägna att samarbeta. Storstadsregioner är jag mer skeptisk till då det handlar om så mycket folk på liten yta som alla konkurrerar om väldigt begränsade resurser. Det stora hotet mot ens egen eller gruppens överlevnad eller förmåga att klara sig är nog snarare de som idag tillhör kategorin "inte särskilt organiserade kriminella", vilka nog också är ett större hot i just storstadsregionerna. Folk med dålig impulskontroll och våldskapital överlag helt enkelt.
Nej, andelen beväpnade preppers ivrig att skjuta först och fråga sedan i sin iver att försvara sig till sista blodsdroppen är nog rätt liten. Grejen är skrämmande, men lyckligtvis är den också ovanlig, antar jag. (Jag tycker dock att något ditåt får konstigt mycket massmedial uppmärksamhet.)
 
Men det är väl ingen som påstått att det kommer bli zombiekravaller som kommer driva gata upp och gata ned och skjuta på varandra från timme ett vid exempelvis ett strömavbrott..?

Däremot har det påpekats att läget kan förändra sig då maten i ett område tar slut.
 
Den har jag också läst och den är intressant och man tänker till lite, obehagligt om folk verkligen blir så egoistiska och att det spårar ut i total anarki

Jag vet inte det kan kallas egoism. Desperation snarare. Dina barn svälter. Då stjäl du mat kan, liksom.
 
Om utifall samhällskollaps?
Säger det igen; kan inte @Migo ta hand om mig, ät mig först.
Själv tackar jag högre makter för kommunalt vatten och avlopp efter att ha haft dem ute 10 ggr sen vi köpte hus i december. Alltid på jourtid. Åh, de bytte pump en söndag också.
Jag har ju sagt att ni får första tjing på etxrastugan! :love: :rofl:
 
Kanske toalettspolningskvalitet eller duschkvalitet...?
Efter rening och kokning är det säker drickskvalité, men inget som är tjänligt som det är. Bära vatten för att spola skulle inte falla mig in, då föredrar jag utedass. I händelse av strömlöst så får det duga att tvätta sig med tvättlapp och kokt vatten, någon dusch är inte möjligt.
 
Har som tur är, tillgång till en gammal torpstuga. Centralvärme i form av kökspanna med självcirkulation och en kakelugn. Vedboden är full av ved och upprinnan håller med drickbart vatten året runt (kontrollerat)
Och som alla vedeldare vet så är ju ved verkligen ngt som värmer. Man blir varm när man fäller, apterar , hugger klyver och bär in veden i vedboden + att man blir varm när man bär in den och slutligen blir det varmt när den brinner i kakelugn eller spis.
 
Vi flyttar till gård om ca en månad med flera vedspisar i huset, självcirkulation från kökspannan. Egen brunn med självfall. Utedass finns på plats eftersom min sambo tvunget skulle flytta med det. Det är väl få saker som min sambo föraktar såpass som inomhustoaletter... själv ska jag passa på att njuta lite av möjligheten att spola efter 6 år med utedass (sambon ca 18 år) men blir det torka igen kommer jag gå över till dasset.

Gården innehåller både skog, bete och vall och kommer inom sinom tid rymma odling och djur. Det finns både damm och skogstjärn och bäckar för vatten också ifall det skulle behövas. Jag tror att största problemet skulle vara bränsle såsom diesel och bensin.
 
Vi flyttar till gård om ca en månad med flera vedspisar i huset, självcirkulation från kökspannan. Egen brunn med självfall. Utedass finns på plats eftersom min sambo tvunget skulle flytta med det. Det är väl få saker som min sambo föraktar såpass som inomhustoaletter... själv ska jag passa på att njuta lite av möjligheten att spola efter 6 år med utedass (sambon ca 18 år) men blir det torka igen kommer jag gå över till dasset.

Gården innehåller både skog, bete och vall och kommer inom sinom tid rymma odling och djur. Det finns både damm och skogstjärn och bäckar för vatten också ifall det skulle behövas. Jag tror att största problemet skulle vara bränsle såsom diesel och bensin.

Så spännande! Jag hoppas det kommer bilder i något forum sen!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp