Har följt den här tråden lite på avstånd ett ganska bra tag, då den stundtals kan vara rätt underhållande. Men då jag sedan någon månad är med på Tinder tänkte jag att jag kanske ska hoppa in här också...
Om IRL-dating är dömt att misslyckas redan på förhand, är nätdating dömt att misslyckas efter första meningen typ.

Ser ju ut som "Fågelskrämman från Oz", dessutom är jag ganska blyg. Så att ingen nappat IRL är ju allt annat än konstigt.

Hade dock förväntat mig att det skulle gå bättre än det gjort på Tinder, men icke. Eller alltså, att hitta folk vettiga killar i åldern 22-25 år (födda 94-91) verkar inte vara något problem alls för mig. Dessa verkar finnas i överflöd typ. Problemet är ju bara att de är "för gamla" för mig. Eller alltså, jag personligen har ingenting emot killar som är 3-6 år äldre än mig själv. Däremot är jag rädd att min omgivning skulle ha väldigt mycket att säga om det. Vilket jag helst vill undvika, av förklarliga skäl

Så det är väl typ där mitt psykiska hinder ligger atm. Att jag inte vågar träffa killar i det här åldersspannet pga. vad min omgivning skulle tycka om mig hädanefter, eftersom att densammas uppfattning är att 97or ska date:a 98-96or typ, och inte unga män...

Men vi får se. Kanske det blir något IRL med någon i framtiden, who knows?
Annars känns det just nu väldigt nära till hands att ringa min gamla barndomskärlek från 6:an, i ren desperation typ....
Edit: Angående diskussionen om att lämna ut sitt riktiga namn. Jag har inget problem med att göra det typ direkt. Och då har jag ändå ett unikt namn.