Jag har misslyckats....

Status
Stängd för vidare inlägg.
P

Pippi

Jag har varit med min son på leksaksaffären för att köpa en present till en tjej som ha skall på kalas till. Han var inte glad åt att behöva vistas på avdelningen för tjejleksaker. Han kom själv på vad vi skulle köpa innan vi for dit, en sån stor fjäril med olika pärlor och tråd och sånt. Sen när vi kom dit så stod han 10 meter ifrån mig, försökte liksom stå utanför själva tjej-grejjorna, med neddragen mössa och uppfälld krage och han tittade sig skrämt omkring.
"Vad tror du då, säger jag, blir den här bra?"
Han viskar snabbt, "ja, ja, det blir bra, kom nu."
Sen går vi, jag vill inte plåga den lille stackarn i onödan, "du får bära den", säger han.
Är det inte hemskt?

Men allvarligt talat, så kommer det inte från mig, så det måste komma från skolan.
 
Sv: Jag har misslyckats....

Jag såg en dokumentär för ett par år sedan där forskarna hävdade att man en period i sin uppväxt är väldigt "lätt präglad" på vad som är tjejigt/killigt och sen bara gör det man "ska". Ofta går det över efter ett tag men de barn som inte "håller sig inom mönstret" känner sig ofta utanför och försöker passa in. Sen beror det mycket på vilka som är "styrande" i barnens lekmiljö för att påverka vad som är tjejigt och killigt. Så ta det lugnt och var glad att han åtminstonde ville köpa present och kunde komma på vad!
 
Sv: Jag har misslyckats....

Jo, jag tar det lungt! :eek:

Jag var glad också! Visst är det säkert till viss del så att tjejigt och killigt kan vara viktigt under en viss period, men det har ju också en betydelse vad man har för värderingar i skolan. Och vad kompisarna säger. Många är väldigt mån om att visa på olikheterna och vill därtill styra andra också. Barnen har ju med sig det hemifrån, naturligtvis.
 
Sv: Jag har misslyckats....

Jo det var det jag menade med styrande i lekmiljön, tex en stark "rosa" tjej som talar om att tjejer ska ha rosa och killar blått annars är det fel kan ge barn som kommer hem och vill byta ut hela sin garderop pga att den är "fel", av samma andledningar slutar killar rida och tjejer slutar spela hockey osv. Men har man gett barnen en stark grund att stå på så klarar de sig igenom det och kanske tar upp ridning och hockey efter något år igen.
 
Sv: Jag har misslyckats....

Fast, du verkar dela upp leksaker i killigt och tjejigt själv, eftersom du gick till "tjejavdelningen" och köpte leksak till en tjej.

Kunde ni inte ha hittat något på "killavdelningen"? :angel:
 
Sv: Jag har misslyckats....

Bra kommentar! :bow:

Faktum är att jag föreslog att vi skulle köpa på "kill-avdelningen"
men min son tyckte inte att det var lämpligt.

"Men sånt där lego som du brukar bygga, kanske gillar hon sånt också", sa jag.

Nej, det trodde han inte.
 
Sv: Jag har misslyckats....

Då min dotter var liten jobbade jag som ingenjör och arbetade med u-båtar, medan hennes pappa var musiklärare ("fiol-fröken"). Då vi separerade var hon van att se mamma renovera hus alldeldes själv. Hon ville under en period ändå bara vara prinsessa............ Men det gick som tur är över ganska snabbt. ;)

Men var prinsesspräglingen kom ifrån undrar jag fortfarande. :crazy:
 
Sv: Jag har misslyckats....

Men var prinsesspräglingen kom ifrån undrar jag fortfarande.

Själv har jag aldrig velat vara prinsessa?! Undrar hur det då kommer sig?! Jag har inte ens som barn haft någon prinsessa-period.

Men jag kanske har varit för klok för det? För det är ju så, sitter man på en pidestal, så finns det bara en väg därifrån, och det är nedåt.
 
Sv: Jag har misslyckats....

Jag har faktiskt samma dilemma som du. Jag försöker ge min son en könsneutral uppfostran, men man gör ju saker omedvetet, som leder dem till ett könspecifikt beteende.

Min son ÄLSKAR bilar, och ignorerar de dockor jag föröker få honom att leka med. Jag gullar med dockorna, visar hur man kan mata, bädda klä på osv. Han tittar lite, sen kör han bil med den :crazy:
Han är ju bara två år, så jag ska inte ge upp, än är han formbar :smirk:
 
Sv: Jag har misslyckats....

Men det är ju oxå lite fel... Jaha han är pojke och då "får" han inte leka med bilar för det är "fel"... Hade din dotter bara lekt med bilar och inte brytt sig om dockorna hade du lagt ner samma arbete då oxå på att få henne att leka med dockorna?
 
Sv: Jag har misslyckats....

Snurrfian skrev:
Men det är ju oxå lite fel... Jaha han är pojke och då "får" han inte leka med bilar för det är "fel"... Hade din dotter bara lekt med bilar och inte brytt sig om dockorna hade du lagt ner samma arbete då oxå på att få henne att leka med dockorna?


Jag förstår hur du menar. Men det är absolut inte så att han inte FÅR leka med bilar! Jag har gett honom flera bilar, lekt med dem, brummat och tutat och visar hur man leker med bilar. Jag tror att jag i många omedvetna handlingar automatiskt visar honom "killleksakerna", för det är så inpräntat i mig (tyvärr). Därför lägger jag ner extra tid på "tjejleksakerna", för där måste jag tänka, det kommer inte automatiskt.

Det har gjorts en undersökning på detta, och då visade det sig att föräldrarna inte visade killarna hur man ska leka med dockor. De bara gav en docka till killen, han visste inte vad han skulle göra, och då drog man slutsatsen-"han är kille, det är biologiskt betingat att inte leka med dockor" medan med tjejerna visade föräldrarna (omedvetet) hur man gjorde, så då lekte tjejen med dockan.

Och-ja, jag hoppas att jag visat en tjej hur man leker med en docka, lika mycket som jag visat min son. Eller-jag visar ju min son hur man leker med "killleksaker" så då skulle jag automatiskt visa en dotter hur man leker med "tjejleksaker".
 
Sv: Jag har misslyckats....

Nu tror jag inte det är du som är misslyckad :D .

Men däremot blir jag vansinnig över hur affärerna ser ut. De talar ju om för barnen vad som är "tjejigt" resp "killigt". O de flesta barn vill ju smälta in, och då blir det som det blir.

Hur tänker leksakstillverkarna? De tillverkar små dammsugare i rosa, men byggnadsställ i blått?

Nu är min son för liten, så jag kan bara anta: Inte kommer han till att vilja leka med saker som är uttalat "tjejiga". Varför kan inte det söta lilla städsetet vara i en neutral färg? Ett coolt grönt strykjärn istället för sliskigt rosa? Jag vill inte tvinga på min son mina värderingar, men jag skulle uppskatta om affärerna lät bli att vara så övertydliga med vem de riktar sig till. Skippa uppdelningen rosa/blått.

Sedan är det ju inte fel att pojkar leker med bilar, men valet ska vara deras - inte leksakstillverkarnas.
 
Sv: Jag har misslyckats....

Du är ju inte ensam... Och det är inte Pippi heller. Att pojkar vägrar "tjejleksaker" är inget misslyckande för föräldrarna - det är bara ett resultat av ALL sammanlagd påverkan barnet är utsatt för.

Isolera barnet från tv, dagis, all omvärld över huvud taget - då går det förmodligen att få en pojke att välja stickning rätt långt upp i åren.

Men så kan man ju inte göra. Alltså får man acceptera verkligheten och göra precis det som du gör: lägga ner energi på att visa honom alternativen så vet han åtminstone om dem.
 
Sv: Jag har misslyckats....

Min son ÄLSKAR bilar,

Min son tycker att bilar är helt meningslösa tingestar som han inte vet vad han skall göra med. Men han vill ABSOLUT inte leka med dockor! (Jag har haft fram barbie-dockorna och försökt!)
Men han gillar att bygga lego, tillverka saker, rita och pyssla.
Han gillar att se film men inte att läsa. Han har heller ingenting emot att "slänga sig upp på hästryggen" ibland även om han tycker att mitt intresse för hästar är lite överdrivet. Han föredrar katterna.
 
Sv: Jag har misslyckats....

det är bara ett resultat av ALL sammanlagd påverkan barnet är utsatt för.

Det blir naturligtvis mycket på verkan från alla håll och kanter.
Man kan ju se till sig själv också, hur man blev påverkad under sin barndom och ungdom. När jag tex tittar tillbaka på min egen skolgång, så tror jag att mina "feministiska" drag märktes redan i tidiga år och dom var nog inte så välkomna. Jag kommer ihåg en gång när jag gick på gymnasiet och vi skrev uppsats. Det tyckte jag var roligt och jag skrev en modern askunge-historia, som antagligen genomsyrades av feministiska tankegångar, fast att det begrep jag alls inte själv.

Jag tyckte att jag hade skrivit en bra uppsats och förväntade mig att få åtminstone en fyra. Men det fick jag inte. Jag fick nätt och jämt godkänt. Däremot så hade en klasskompis, vi kan kalla henne Anne, skrivit en mycket traditionell historia som hon kallade "När farfar dansar gammeldans". Våran svenskalärare kunde inte nog lovorda Annes fantastiska historia och genialitet. Anne fick läsa upp sin uppsats och efteråt så applåderade vi högt och länge. Och svenska-tanten talade åter igen om vilken fantastiskt bra uppsats Anne hade skrivit.

Det var inte det att jag var avundsjuk. Det var jag faktiskt inte. Jag var kompis med Anne och hon var inte bara duktig i svenskan utan i allt. Min slutsats som jag drog, det var helt enkelt, att jag trodde att jag hade skrivit bra, men det hade jag inte. Jag litade helt på våran svenska-tant, att hon kunde bedöma det.

Men ändå var det som att det satt en tagg någonstans, ett tvivel, en fundering, "var verkligen Anne´s uppsats så mycket bättre än min?"
 
Sv: Jag har misslyckats....

Jadå är allt okej! :) Min man har kämpat länge och väl att få dottern intresserad av leksaksbilar och de är urtåkiga... Men kusinen har en bilbana och den kan hon hålla på med i flera timmar så nu min man bestämt sig för att hon ska få en bilbana... De är rek från 7 år och hon är två...
 
Sv: Jag har misslyckats....

Pippi skrev:
När jag tex tittar tillbaka på min egen skolgång, så tror jag att mina "feministiska" drag märktes redan i tidiga år

Hehe... samma här :D! Jag har ett tidningsklipp hemma, en spalt där barn fick skicka in sina teckningar. Där finns ett tecknat porträtt av en tjej som jag åstadkom och som mamma skickade in. Teckningen hette "Tuff tjej" - och jag var TRE år när jag gjorde den:rofl:
 
Sv: Jag har misslyckats....

Min unge gillar bara KRIG!
Krigsleksaker, rita krig, leka krig med allt upptänkligt som går att kriga med, typ spelkort, kapsyler, you-name-it.
Och så gillar han djur.
Undrar på vilket sätt jag har general-misslyckats? :cool:
Ungar blir på nåt konstigt sätt helt normala som vuxna ändå, oavsett vad de väljer att leka med.
 
Sv: Jag har misslyckats....

Hehehehe
Min käre bror som idag är 55 och en kusin provade att stryka lite med mammas iochförsig kalla strykjärnnär dom var sisådär 5-6 år. Det gjorde dom nog aldrig mer och detta skapade nog ett strykjärnstrauma, än idag blir bror svart i ögonen när incidenten nämns.
Dom hade klivit upp på en stol och turades om att stryka sina snoppar - vår moster retar dom för detta än idag......
 
Sv: Jag har misslyckats....

Men kusinen har en bilbana och den kan hon hålla på med i flera timmar så nu min man bestämt sig för att hon ska få en bilbana

Bilbana tyckte jag också var rolig när jag var barn! Jag hade ingen själv men en yngre kille som jag brukade vistas hos ibland, det var den enda leksak som han hade som gick att leka med, det var bilbanan.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Fälttävlan Jag måste bara skriva av mig samt fråga om det får gå till såhär på tävlingar.. Jag var i Mariestad i helgen och startade FT, det var...
2
Svar
22
· Visningar
2 399
Senast: Murray
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp