Jobba eller inte vid dödsfall?

[elfi]

Jag möttes av tragiska besked på kvällskvisten att min mormor har gått bort. Det var visserligen väntat, men samtidigt kom det som en chock..

Jag ska egentligen jobba senare ikväll, hade tydligen blivit schemalagd ensam på kvällspasset trots att jag redan är sjukskriven 75% men frågan är om det är okej att ringa och sjukanmäla sig pga dödsfall i familjen när jag endast ska jobba 2-3 timmar? Jag sätter ju min chef och kollegor i en dålig sits eftersom någon måste jobba över då, men samtidigt så kan jag inte sova, bryter ihop hela tiden och kunde knappt äta igår.. Eller ska jag göra som vanligt, bita ihop och stå ut tills jag kommer hem igen?

Den här månaden eller rättare sagt de senaste veckorna har varit rent jävliga, först med min sjukskrivning / konstant smärta i ryggen, sedan varslet på jobbet och nu har jag förlorat min älskade mormor... Som tur är har jag världens bästa stallgäng som sköter om hästarna, så det behöver jag inte alls tänka på!

 

[Cattis_E]

Jag hade nog sjukanmält mig om jag mådde så dåligt som du beskriver.
Om du jobbar så du har någon form av säkerhets eller vårdansvar skull jag snarare anse det klokt att sjukanmäla sig om man känner att det finns stor risk att man på grund av sitt mående brister i det ansvaret.

Vid övrigt arbete är det ju lite upp till dig själv att känna vad du klarar av. Men hade jag varit osäker på om det överhuvudtaget gick att ta sig igenom timmarna hade jag hellre sjukanmält i "tid" än att behöva bryta ihop på jobbet efter en timme. Då sätter du dem ju i ännu värre sits att komma tillbaka när de just gått, eller hitta annan ersättare på nolltid.

Om du vill ange någon sjukskrivningsanledning lär du väl kunna säga att ryggen är tillfälligt än mer smärtsam på grund av dödsfallet i familjen och en stress och ansvar det för med sig (de vet ju inte om du varit tvungen att finnas nära till hands för din mamma, eller vakat vid dödsbädden varje ledig minut senaste dagarna).

 

[Mim]

Beklagar sorgen.

Skulle nog sjukskrivit mej, ångrar att jag integjorde det när svärmor gick bort, gick på jobbet och mådde inte bra.

Men se till att ringa i god tid!
Det är bäst för alla, du får det samtalet "överstökat" och din arbetsgivare får en hela dagen på sej att lösa det.

 

[ancan]

Jag beklagar förlusten av din mormor.

Sedan tror jag att vi alla är olika i sådana här situationer.
Själv föredrar jag att jobba , mest för att få något annat att tänka på, men även för att det är en lite symbolisk handling " med att livet slutar fr en, men vardagen, minuter o timmar fortsätter ändå att rulla " . Dvs livets gång är lika för alla...

Gör det du tycker känns bäst för dig, och utan dåligt samvete vilket som, du måste gå på vad du känner inombords är det rätta.

 

[lady_vip]

Hos oss kan man få ledigt, med full betalning, en dag vid dödsfall. Sedan samma sak på begravningsdagen. Enskild angelägenhet heter det och är något man får ansöka om.

 

[Pegasus63]

Beklager sorgen.

Tror att beroende på arbetsgivare kan det se lite olika ut men att huvudregeln är nära anhörig = föräldrar, syskon eller barn. bara i undantagsfall gills betald ledighet för mor/farföräldrar, onklar och tanter samt kusiner.

 

[sussisus]

Jag skulle ha sjukskrivit mig, eller bett någon arbetskamrat hoppa in det pass jag skulle jobba.

Jag hittade detta på Fonus, apropå vad som definieras som nära anhörig:
http://www.fonus.se/hedra/ledighet-vid-begravning/ (texten handlar inte bara om ledighet vid begravning)
Finns det kollektivavtal står det där vad som räknas som nära anhörig, och om jag inte minns helt fel bör det även stå om ledighet/permission vid dödsfall (och begravning när det är så dags).

 

[Texaz]

Hos oss kan man få ledigt, med full betalning, en dag vid dödsfall. Sedan samma sak på begravningsdagen. Enskild angelägenhet heter det och är något man får ansöka om.

På de flesta arbetsplatser har man rätt till permission (dvs "ledigt" med full betalning) i samband med dödsfall och begravning

 

[Petruska]

Jag tycker i allmänhet att det fungerar bättre att upprätthålla vardagen så mycket som möjligt vid sorg, så jag skulle ha jobbat.

 

[kryddelydd]

Det är väldigt olika hur människor gör vid dödsfall.
Det korrekta är nog att ta annan ledighet än sjukskrivning. Att bli ledsen vid ett dödsfall är inte en sjukdom. Många arbetsgivare ger, precis som tidigare skrivits, en viss ledighet med lön.
Annars är det rätta att ta ut semester och annan ledighet.

 

[Roheryn]

Som många skrivit är det olika hur man vill göra, även om de flesta arbetsgivare ger betald ledighet i samband med nära anhörigs bortgång.

Jag har gjort olika - när min mamma gick bort för 15 år sedan så hade jag vakat hos henne tills hon gick bort mellan 1 och 2 på natten. Var inte hemma förrän 3, och valde då att stanna hemma dagen efter för att dels få sova, dels starta begravningsförberedelser.

När min pappa gick bort i våras var jag iväg på tjänsteresa, så då blev det jobb som vanligt den dagen (fick beskedet av min bror vid 5-tiden på morgonen).

Jag kan inte säga att det ena var bättre än det andra, det var olika situationer helt enkelt, som jag hanterade på olika vis.

Generellt kan jag tycka att "the show must go on", så jag hade nog i de flesta fall valt att jobba om jag kunde.

När mormor/morfar och farmor/farfar gick bort jobbade jag som vanligt.

 

[No1]

Jag hade jobbat MEN med reservation för arbetsuppgifterna.
Jag kan tänka mig att om man arbetar med människor, oavsett om det är en patient eller en kund, så hade det kanske varit mer lämpligt att hålla sig hemma alternativt ta det med arbetsgivaren som kanske kan erbjuda alternativ lösning.

 

[elfi]

Det lutar åt att jag jobbar ändå, just för att jag är ensam på kvällspasset och det är bara två timmars jobb.

Jag jobbar med kundtjänst / sitter i telefon hela tiden och andra uppgifter finns inte heller, så det är bara att bita ihop och jobba på.

Tur att det är helg snart!

 

[Petruska]

Som många skrivit är det olika hur man vill göra, även om de flesta arbetsgivare ger betald ledighet i samband med nära anhörigs bortgång.

Anses en mormor (som går bort vid normal ålder, inte i förtid) verkligen vara en sådan nära anhörig, enligt arbetsgivare i allmänhet?

Alltså, om ens reaktion på dödsfallet tex är att man gråter besinningslöst och ohejdbart i dagar, så kan man ju inte jobba. Det låter ju som ett tillstånd som motiverar sjukskrivning, oavsett varför man befinner sig i tillståndet.

När min kusin (som jag delvis vuxit upp med och som stod mig mycket nära) gick bort, gick jag direkt till jobbet på morgonen. Det var rätt gräsligt, förstås, men jag ser inte vad som hade blivit bättre av att jag stannat hemma. Hennes man stannade hemma några dagar, sedan arbetade han. Barnen tog ledigt från skolan i en vecka, ungefär.

 

[lil-sis]

Det lutar åt att jag jobbar ändå, just för att jag är ensam på kvällspasset och det är bara två timmars jobb.

Jag jobbar med kundtjänst / sitter i telefon hela tiden och andra uppgifter finns inte heller, så det är bara att bita ihop och jobba på.

Tur att det är helg snart!

Två timmar är nog bara skönt att tänka på annat

 

[Mia_R]

Anses en mormor (som går bort vid normal ålder, inte i förtid) verkligen vara en sådan nära anhörig, enligt arbetsgivare i allmänhet?

Alltså, om ens reaktion på dödsfallet tex är att man gråter besinningslöst och ohejdbart i dagar, så kan man ju inte jobba. Det låter ju som ett tillstånd som motiverar sjukskrivning, oavsett varför man befinner sig i tillståndet.

När min kusin (som jag delvis vuxit upp med och som stod mig mycket nära) gick bort, gick jag direkt till jobbet på morgonen. Det var rätt gräsligt, förstås, men jag ser inte vad som hade blivit bättre av att jag stannat hemma. Hennes man stannade hemma några dagar, sedan arbetade han. Barnen tog ledigt från skolan i en vecka, ungefär.

Jag kan ju bara tala för mig själv, men mina kusiners framtida frånfälle skulle inte få mig att stanna hemma från jobbet. Jag räknar dem inte ens som nära anhöriga, mina morföräldrar däremot stod jag väldigt nära och tog det mycket hårt när de dog.

 

[Aliche]

Beklagar sorgen.
Tycker kanske man själv borde få ange vilka t.ex. 4 anhöriga som ska räknas som "närmast anhöriga". För mig är det inte "standard"-upplägg utan när min mormor gick bort var jag förstörd i flera veckor men om min pappa skulle gå bort skulle jag inte beröras nämnvärt, därför känns det inte rättvist att han genererar acceptabel frånvaro men min mormor som var mer som en förälder inte skulle göra det. Lite OT men hursom, om det bara är 2 timmar och arbetsuppgifter du känner att du klarar av och förlusten inte är överväldigande så kanske ett litet brejk kan vara skönt.
Lyssna på kroppen och själen och känn inte att du måste ställa upp för dina kollegor, sätt dig själv först nu.

 

[No1]

Anses en mormor (som går bort vid normal ålder, inte i förtid) verkligen vara en sådan nära anhörig, enligt arbetsgivare i allmänhet?.

Den generella tolkningen av vem som räknas som nära anhörig:

Make/maka, sammanboende som lever i
äktenskapsliknande förhållande, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar
samt mor- och farföräldrar.

 

[Petruska]

Make/maka, sammanboende som lever i
äktenskapsliknande förhållande, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar
samt mor- och farföräldrar.

Det var generöst tolkat, tycker jag. Både mor- och farföräldrar och svärföräldrar är utöver vad jag hade gissat.

(Och visar hur högt vi värderar familjeband och hur mycket lägre vi värderar vänskapsband.)

 

[Petruska]

Beklagar sorgen.
Tycker kanske man själv borde få ange vilka t.ex. 4 anhöriga som ska räknas som "närmast anhöriga".

Jag får också sådana funderingar. Är det inte i USA som man har några dagar att ta ledigt för att fira helger/motsvarande, och så får man avgöra själv om man vill vara ledig på jul, chanukka eller varför inte David Bowies dödsdag. Motsvarande med "mina närmaste", skulle kännas helt ok, förutom att det känns svårt att begränsa antalet för mycket med tanke på de (iofs få) personer som har tex 7 barn.