Det är stressigt och dåligt betalt jämfört med andra yrken med lika lång utbildningstid. Mycket jobbiga möten med arga, sura och besvikna djurägare. Jobbar du på större ställe förekommer det obekväma arbetstider och skiftjobb.
Tack för svaret! På vilket sätt är det stressigt? Kan du ge exempel på hur en arbetsdag ser ut och i vilka situationer det blir stressigt? Vill du svara på vilken sorts veterinär du är, dvs smådjur eller häst etc?Det är stressigt och dåligt betalt jämfört med andra yrken med lika lång utbildningstid. Mycket jobbiga möten med arga, sura och besvikna djurägare. Jobbar du på större ställe förekommer det obekväma arbetstider och skiftjobb.
Väldigt, väldigt mycket diskussioner om priser osv, som man egentligen inte har någon makt över att förändra.
Det är vanligt att jobba deltid (för att orka med) och vanligt med sjukskrivningar.
Om man inte tycker om att jobba med människor är det egentligen fel yrke, detta är något som många som vill bli veterinär inte förstår.
Jag hade valt ett annat yrke (läkare) om jag kunde göra om, ungefär 40-50% av alla veterinärer svarade också att de valt ett annat yrke i en enkät som skickades ut för några år sedan.
Det är också ett yrke utan möjlighet till flexibilitet. Du behöver vara där precis dina schemalagda timmar och kan inte ta en långlunch eller gå tidigare en dag eller jobba hemifrån när du känner för det.
Branschen är väldigt konjunkturkänslig.
Så nej, jag råder ingen att bli veterinär utan säger att de ska bli läkare istället om de är intresserade av den medicinska vetenskapen
Det beror ju på hur du väljer att jobba? De flesta i min bekantskapskrets jobbade på mindre klinik eller drev eget i hemmaklinik eller ambulerande. Egenföretagande är ju inte nån dans på rosor, men det är en helt annan vardag än det du beskriver.Det är stressigt och dåligt betalt jämfört med andra yrken med lika lång utbildningstid. Mycket jobbiga möten med arga, sura och besvikna djurägare. Jobbar du på större ställe förekommer det obekväma arbetstider och skiftjobb.
Väldigt, väldigt mycket diskussioner om priser osv, som man egentligen inte har någon makt över att förändra.
Det är vanligt att jobba deltid (för att orka med) och vanligt med sjukskrivningar.
Om man inte tycker om att jobba med människor är det egentligen fel yrke, detta är något som många som vill bli veterinär inte förstår.
Jag hade valt ett annat yrke (läkare) om jag kunde göra om, ungefär 40-50% av alla veterinärer svarade också att de valt ett annat yrke i en enkät som skickades ut för några år sedan.
Det är också ett yrke utan möjlighet till flexibilitet. Du behöver vara där precis dina schemalagda timmar och kan inte ta en långlunch eller gå tidigare en dag eller jobba hemifrån när du känner för det.
Branschen är väldigt konjunkturkänslig.
Så nej, jag råder ingen att bli veterinär utan säger att de ska bli läkare istället om de är intresserade av den medicinska vetenskapen
Absolut kan det se annorlunda ut. Men i Sverige är det vanligast att vara anställd om man är veterinär.
Många patienter på kort om tid och många bollar i luften hela tiden. Administration som ska göras samtidigt som djurägare och djur ska tas om hand om. Personalbrist. Hela tiden ha kostnadsfrågan i bakhuvudet. Jag har bara jobbat med smådjur så kan bara uttala mig om den biten.
Hos "mina" distriktsveterinärer är det tvärtom väldigt flexibelt och de jobbar på förtroendearbetstid, vilket innebär möjlighet att gå hem när det är lugnt utan att få löneavdrag. Uppmuntras även att ta raster när de är ute på fält, om inget akut väntar.Det är stressigt och dåligt betalt jämfört med andra yrken med lika lång utbildningstid. Mycket jobbiga möten med arga, sura och besvikna djurägare. Jobbar du på större ställe förekommer det obekväma arbetstider och skiftjobb.
Väldigt, väldigt mycket diskussioner om priser osv, som man egentligen inte har någon makt över att förändra.
Det är vanligt att jobba deltid (för att orka med) och vanligt med sjukskrivningar.
Om man inte tycker om att jobba med människor är det egentligen fel yrke, detta är något som många som vill bli veterinär inte förstår.
Jag hade valt ett annat yrke (läkare) om jag kunde göra om, ungefär 40-50% av alla veterinärer svarade också att de valt ett annat yrke i en enkät som skickades ut för några år sedan.
Det är också ett yrke utan möjlighet till flexibilitet. Du behöver vara där precis dina schemalagda timmar och kan inte ta en långlunch eller gå tidigare en dag eller jobba hemifrån när du känner för det.
Branschen är väldigt konjunkturkänslig.
Så nej, jag råder ingen att bli veterinär utan säger att de ska bli läkare istället om de är intresserade av den medicinska vetenskapen
Jag har samma uppfattning. Man måste ju inte välja att jobba på ett ställe där man har tight bokade utredningstunga patienter om man inte vill. Finns många kliniker som inte har så mycket avancerade fall. Det beror ju på vad man tycker är roligt liksom! Sen det här med djurägarkommunikation är ju svårt att komma undan om man jobbar kliniskt, men tycker man att det är så jobbigt att man mår dåligt av det så kanske man ska fundera på att jobba med något annat. Finns veterinärer bakom skrivborden på många ställen som sagt!
Som tillägg till att inte jobba kliniskt så börjar glastaket för veterinärer inom humansidan att lätta - Läkemedelsverkets nya GD är veterinär.
Det är otroligt mycket kundkontakt (inte alltid positiv sådan) och mycket administration. Det är dessutom skrämmande dåliga löner om man ser till utbildningslängd, arbetsbörda och slitiga arbetstider.
Men mitt nuvarande arbete är så lugnt i jämförelse så det ibland känns som jag har semester 
Man kan ju tycka att utredningar är jättekul, men förutsättningarna för att få till en bra utredning finns inte alltid där från arbetsgivarhåll.
Ditt nya jobb har alltså inget med djur att göra eller fick du möjligheten till ditt nya jobb pga att du är utbildad veterinär?Jag håller med @Malibu_Stacy i mycket hon skriver ang smådjurssjukvård. Vill lägga till att jag tycker det lite gått emot att man förutom att man ska vara bra på ta folk även ska ha någon sorts säljarpersonlighet då det på vissa ställen är lite av en jakt på intäkt per arbetstimme. Det (!) tyckte jag var jobbigare än besvärliga djurägare.
Har jobbar på DV, mellanstor smådjursklinik och stor smådjursklinik och tyckte det var rätt likvärdig belastning men på olika sätt.
Jag jobbar just nu med något helt annat sedan 4 månader, längtar dock lite tillbaka till veterinärvärlden ändå trots allt
Jag skulle inte utbildat mig till veterinär om jag kunnat börja om ändå. Inte på grund av lön eller djurägare men på grund av arbetsmiljö och möjligheter i arbetslivet (det är inte så himla lätt att få en icke klinisk veterinärtjänst beroende på var man bor om man inte är flyttbar). Tycker om man önskar bli veterinär ska man praktisera eller jobba på klinik först för att få en realistisk inblick i yrket.
Lönemässigt börjar de flesta ha veterinärer ha 38000kr-40000kr i ingångslön och de som jobbat några år tjänar 45000kr+. Iaf inom smådjurssjukvård i min del av Sverige. Tycker det är rätt bra lön trots utbildningstid om arbetsbördan är rimlig.
