Dorro
Trådstartare
Har precis hämtat mig efter en verbal attack från en sur kärring. Jag bor i hyreshus och var ute på gården med min 7 månader gamla briardvalp. Hunden är lös, det är ingen annan ute. Någon kommer fräsande i sin stadsjeep, för lat för att lämna bilen på parkeringen och måste köra in på gården för att hämta något. Nåväl. Jag ser att det kommer en bil, ropar in hunden som är ca 10 meter bort, hon kommer snällt och vi väntar att bilen passerar. En stund senare befinner vi oss vid sophuset längre bort. Då kommer jeepen igen, nu på väg ut. Jag kollar att hunden fortfarande går fot och sätter henne vid min sida. Då stannar bilen, ner rullas rutan och en klimakteriekärring väser - Varför har du inte hunden kopplad?
Lite undrande svarar jag att varför skall jag ha det, jag har ju full kontroll på henne? - Jo, man måste ha hunden kopplad! Nej, svarar jag, man måste ha hunden under kontroll enligt lagen, det är bara på vissa offentliga platser som hunden skall vara kopplad.
-Jaha du, då skall du väl alltid ha den kontrollerad så att den inte kan komma fram till min hund! Jag har nog sett dig när du haft henne lös! Där bryts samtalet då kärringen fräser iväg i sin jeep. Jag står kvar och ser ut som ??? Hennes hund? Vem är det? Min hund får gå fram till en (1) hund i grannskapet. Det är inte hennes. Funderade länge på vad hon menade, kom till slut på att det nog är en rabiat bc-blandis längre bort på gården som man aldrig ser ute annat än på balkongen, där han fradgande och rytande slänger sig efter alla som går förbi, hon brukar nog stå bredvid och röka när jag tänker efter. Det är sant att Tuffa en gång tagit sig en lov förbi denna balkong för att beskåda spektaklet, dock sker detta FRÅN 15 METERS HÅLL! Huga vad trött jag blir. Självklart har jag henne kopplad när situationen kräver det men jag räknar det inte som ett problem när hon håller sig på gott avstånd från folk och fä och kommer när jag ber henne. Jag vill inte heller bli attackerad av lösa hundar men detta kändes som ett obefogat påhopp.
Lite undrande svarar jag att varför skall jag ha det, jag har ju full kontroll på henne? - Jo, man måste ha hunden kopplad! Nej, svarar jag, man måste ha hunden under kontroll enligt lagen, det är bara på vissa offentliga platser som hunden skall vara kopplad.
-Jaha du, då skall du väl alltid ha den kontrollerad så att den inte kan komma fram till min hund! Jag har nog sett dig när du haft henne lös! Där bryts samtalet då kärringen fräser iväg i sin jeep. Jag står kvar och ser ut som ??? Hennes hund? Vem är det? Min hund får gå fram till en (1) hund i grannskapet. Det är inte hennes. Funderade länge på vad hon menade, kom till slut på att det nog är en rabiat bc-blandis längre bort på gården som man aldrig ser ute annat än på balkongen, där han fradgande och rytande slänger sig efter alla som går förbi, hon brukar nog stå bredvid och röka när jag tänker efter. Det är sant att Tuffa en gång tagit sig en lov förbi denna balkong för att beskåda spektaklet, dock sker detta FRÅN 15 METERS HÅLL! Huga vad trött jag blir. Självklart har jag henne kopplad när situationen kräver det men jag räknar det inte som ett problem när hon håller sig på gott avstånd från folk och fä och kommer när jag ber henne. Jag vill inte heller bli attackerad av lösa hundar men detta kändes som ett obefogat påhopp.
Min tjej är också på väg att bli stor, snart 30 kilo fast hon bara är valp och självklart får hon inte springa fram till någon eller något när hon är lös. Hon tacklar ju lätt omkull barn i rena glädjen till exempel. Det får inte hända, då skäms jag och ber alltid om ursäkt. Svårast är när någon stannar på prommenaden och pratar, ofta vill de veta vad det är för ett lurvigt och glatt troll man har, det är inte så vanligt med briarder här. Då är det svårt att inte skutta fram och sticka ett vått skägg i handen på den uppenbart trevliga och pratande människan 
