hEDS och ridning?

[skiesabove]

Nyligt fått diagnosen hypermobil Ehlers-Danlos, och känner att det var mycket som plötsligt blev begripligt angående mina svårigheter i ridningen, hålla en regelbundenhet i passen och orka med gårdsskötseln, smärta av de flesta sadlar, etc. Jag står som och stampar på att klara av skritt, trav, och pyttelite galopp max 3 ggr i veckan - men det kanske är så, att det är allt jag klarar av för att hålla min kropp säker från skador. Veckor när det är mycket gårds/husfix eller andra jobb så klarar jag oftast inte att rida alls, har för ont i kroppen.

Så nu undrar jag om det finns fler hästmänniskor härinne med hEDS? Vad har hjälpt er i hästvardagen? Hur ofta rider ni? Vilken sadel använder ni?

 

[Equidaem]

Jag har hEDS och cEDS. Haft problem sedan barnsben med leder som luxerar men har alltid klarat ridningen (dock inte så kul att få knäskål ur led när man sitter på en häst, vilket har hänt...). Lider av kronisk värk sen 15 år.

Jag klarar inte heller av särskilt mycket gårdsjobb och särskilt inte i kombination med att orka och kunna rida. Står inackorderad nu mera, så jag slipper det mesta. Över vintern stod jag inackorderad på ett stall där jag behövde mocka, fylla vatten osv. varje dag och ta in andras hästar ett par dagar i veckan. Kändes inte så betungande i början men resulterade efter ett par månader med 2 trasiga senfästen (höft och armbåge) och ökad kronisk värk som gjorde att jag knappt kunde rida alls. Så fick flytta till annat stall där i princip bara åker och myser med och rider min häst.

Jag märker att jag har blivit sämre då jag blivit äldre och svagare/i sämre form. Sjukgymnastik hjälper för att bygga styrka, men det ingen tänker på är att det är lagom kul att gå på sjukgymnastik regelbundet under 30 års tid...Hästarna håller mig igång, både själsligen och kroppsligen.

Har alltid haft problem med sitsen i ridningen. Kompenserar mycket för onda leder/sen- och muskelfästen och har svårt att göra små rörelser med enbart en kroppsdel. Har slutat rida för instruktörer som inte förstår problematiken, det leder ingenstans och får mig bara att känna mig dålig. Att ha en sadel som ger mig rätt stöd gör all skillnad i världen. Å det senaste har jag dock märkt att jag börjat bli lite ridrädd. Jag har blivit så mycket mer medveten om hur illa det kan gå att åka av och något går ur led. Främst drar jag mig därför att rida ut då jag inte har en reaktiv och livlig häst. Känner att jag egentligen borde ha en "tanthäst" att lufsa runt på men älskar min tjej (och har inte råd med 2 hästar, tyvärr...)

 

[skiesabove]

Jag har hEDS och cEDS. Haft problem sedan barnsben med leder som luxerar men har alltid klarat ridningen (dock inte så kul att få knäskål ur led när man sitter på en häst, vilket har hänt...). Lider av kronisk värk sen 15 år.

Jag klarar inte heller av särskilt mycket gårdsjobb och särskilt inte i kombination med att orka och kunna rida. Står inackorderad nu mera, så jag slipper det mesta. Över vintern stod jag inackorderad på ett stall där jag behövde mocka, fylla vatten osv. varje dag och ta in andras hästar ett par dagar i veckan. Kändes inte så betungande i början men resulterade efter ett par månader med 2 trasiga senfästen (höft och armbåge) och ökad kronisk värk som gjorde att jag knappt kunde rida alls. Så fick flytta till annat stall där i princip bara åker och myser med och rider min häst.

Jag märker att jag har blivit sämre då jag blivit äldre och svagare/i sämre form. Sjukgymnastik hjälper för att bygga styrka, men det ingen tänker på är att det är lagom kul att gå på sjukgymnastik regelbundet under 30 års tid...Hästarna håller mig igång, både själsligen och kroppsligen.

Har alltid haft problem med sitsen i ridningen. Kompenserar mycket för onda leder/sen- och muskelfästen och har svårt att göra små rörelser med enbart en kroppsdel. Har slutat rida för instruktörer som inte förstår problematiken, det leder ingenstans och får mig bara att känna mig dålig. Att ha en sadel som ger mig rätt stöd gör all skillnad i världen. Å det senaste har jag dock märkt att jag börjat bli lite ridrädd. Jag har blivit så mycket mer medveten om hur illa det kan gå att åka av och något går ur led. Främst drar jag mig därför att rida ut då jag inte har en reaktiv och livlig häst. Känner att jag egentligen borde ha en "tanthäst" att lufsa runt på men älskar min tjej (och har inte råd med 2 hästar, tyvärr...)

Jag har turen att ha fått "ärva" en helt perfekt tanthäst, hans enda nackdel är att han är bred, så vi har lite sadelproblem.

I nuläget har jag en Ghost Cavallin som sitter bra på han, men hur jag än trixar med sitsinlägg så är den för hård för mig i sätet.

Jag har också en lånesadel som är jätteskön men för liten för mig (S1, behöver S2 och liiite för styv i bommen), en Deuber & Partner. Överväger att köpa en sån med mjukaste bommen, men måste spara pengar en stund, dom är fett dyra. Amazonas Elisabeth har jag ägt en gång i tiden, den var också jätteskön.

Vanliga bomsadlar får jag ont av, även om sätet är perfekt för mig så jag inte får ont där, så får jag efter en stund ischias-smärtor. Det är något med kraftöverföringen, min kropp orkar inte kompensera. I olika varianter av flexibom och bomlös verkar det som att en del av hästens rörelseenergi absorberas innan den når mig.

Jag har provat en Taur Gaiter II för länge sen, men den var för bred i kombo med dåvarande häst. Jag är lite nyfiken på deras nyaste modeller, men kvalitén verkar inte jättebra?

Det känns jätteskönt att höra att det finns fler som har det likadant med orken/smärtan . Jag är också rädd för att åka av, har åkt av tre ggr i hög hastighet och slagit i höger höft varje gång, och nu är den jätteproblematisk, den blir snabbt överbelastad och hakar liksom upp sig med knivsmärtor bara av att gå omkring. Läkaren sa att förmodligen har jag en labral tear, men att vi ska testa med sjukgymnastik och vila och förhoppningsvis slipper jag operera.

 

[Nellan]

Hur går det för dig nu? Har du hittat något som underlättar?
Är i samma sits just nu då det blivit ännu värre, och det märks speciellt i ridningen

 

[skiesabove]

Hur går det för dig nu? Har du hittat något som underlättar?
Är i samma sits just nu då det blivit ännu värre, och det märks speciellt i ridningen

Efter långa (bra) samtal med ridhästens ägare och min fysioterapeut och min man, så har vi omplacerat ridhästen till ett annat hem i närheten. Jag är välkommen dit för att rida när jag vill, men just nu funkar det inte alls. Vet inte om värmeböljan gjorde det värre, eller att det var att jag faktiskt slutade acceptera "vardagssmärta", men jag insåg att det mesta jag gjorde runt storhästen var antingen riskabelt (dra leder ur led) eller gjorde direkt ont.

Jag har kvar shettisen och har flyttat han till en kompis lösdrift, och det klarar jag av. Sitter på golvet när jag kratsar hovar, och han drar inte och kan inte göra mig illa.

Jag klarar hyfsat av promenader som motion, men det märks att allt börjar vingla när jag blir trött. Jag har "hemläxa" från min Alexandertekniklärare om att lära mig aktivera de små musklerna runt knäna, och från fysioterapeuten en sträng uppmaning om att vila tillräckligt.

Och det har gett resultatet att jag insåg att "vardagsångesten" framförallt var "vardagssmärta", jag har gått runt i så många år och haft otroligt ont hela tiden! Och man blir på dåligt humör, trött och hjärnsuddig, av att ha svinont jämnt.

Och jag kan faktiskt ha en mycket lägre nivå av daglig smärta om jag håller mig innanför kroppens gränser. Just nu har jag rätt ont pga ett äventyr i kantarellskogen, det blev lite väl lång tid och svår terräng, men jag vet nu att jag kan vila bort det.

Jag är också betydligt mer medveten om hur jag rör mig nu, så att jag inte bara slänger runt benen och sliter på allt. Högerbenet har långsamt börjat bli mindre skruvat (utåtroterad höft, inåtroterat knä, utåt fotled).

Mitt närmaste projekt är att hitta bra skor! Jag behöver bred tåbox, zero drop, men mer dämpande sula och lite lagom "håll-ihop" på sidorna. I mina vanliga barfotaskor "tassar" jag och spänner mig för mycket.

 

[the_connemara]

@skiesabove Ditt sista stycke är precis där jag är just nu! Otroligt frustrerande när inga skor funkar längre. Säg till om du hittar något. Barfotaskor har hjälpt mig massor i många år men nu behöver jag lite mer sula så jag kan landa och står tryggt och ordentligt igen.

 

[skiesabove]

@skiesabove Ditt sista stycke är precis där jag är just nu! Otroligt frustrerande när inga skor funkar längre. Säg till om du hittar något. Barfotaskor har hjälpt mig massor i många år men nu behöver jag lite mer sula så jag kan landa och står tryggt och ordentligt igen.

Jag funderar på Hoka, fick prova en väns som var lite för små i storlek, men dom verkar intressanta i övrigt. Tänkte också gå och testa Rieker och Ecco i butik, dom brukar vara rätt breda/finnas i breda modeller och har bra sulor.

Jag kan uppdatera när jag gjort det . Just nu är det fortfarande sandalväder de flesta dagar, jag kör på mina Riekersandaler eller Crocs "badtofflor" de flesta dagarna ännu.

 

[Keb71]

Beklagar verkligen!!!
Har du testat Julas trädgårdstofflor så länge?
Ser att de är på rejäl rea nu dessutom, de är både mjuka och breda!
Nej, de är inte speciellt snygga, men jag har bott i mina sedan jag köpte dem, blir galen på hålen i Crocs eftersom det kommer in en massa skräp...

 

[skiesabove]

Beklagar verkligen!!!
Har du testat Julas trädgårdstofflor så länge?
Ser att de är på rejäl rea nu dessutom, de är både mjuka och breda!
Nej, de är inte speciellt snygga, men jag har bott i mina sedan jag köpte dem, blir galen på hålen i Crocs eftersom det kommer in en massa skräp...

Just nu har jag ett par bra Riekersandaler och är det tvärmycket regn så har jag Julas neoprenstövlar som funkar bra. Så det är snygga men funktionella höstskor jag letar .