• Äldre
  • Trådstartare Trådstartare aramis
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 177
  • Visningar Visningar 8 106
Vilket är förståeligt, men åtelplatser används för att kunna skjuta svin. Foderplatser ska, användas för att rikta svinens intresse från odlad mark. Dessa får heller inte bestå av tonvis med betor eller potatis. Det är därför vi har foderplatserna uppe i skogen och åtelplatser i närheten av odlad mark.

Åtlarna består, förutom av automater av kapade massavedsbitar som ställs på högkant över en näve med majs. Då är det lätt att med kikare, i bilen, på avstånd se om platsen varit besökt, kubbarna är välta då.

Jag förstår teorin bakom de olika sakerna men jag tänker att för svinet är det ju ingen skillnad var foderplatsen är. Den får mat, kan föröka sig två gånger per år och ingen hinner riktigt skjuta av den och man måste fodra mer för att hålla den från åkern och så blir det en ond cirkel.
 
"
Så med dessa fakta framför näsan så finns det fog att hävda att det finns, i förhållande till tidigare, gott om lo i länet.

Jag bara reagerade på ditt sätt att beskriva, gott om o förhållande gott om är ändå skillnad och jag vet att de ökat-du har citerat o kopierat flera ggr nu men fortfarande vill Länstyrelsen att de ska öka från dina "gott om " eller "förhållandevis gott om" till lite mer än " gott om", eller? blundar du när du är inne och läser när de raderna kommer fram?
 
Var har jag sagt att du kan få lönsamhet på hela din verksamhet genom att arrendera ut jakt eller jaktarrangemang? Vad du kan få är hyfsad timpenning för de timmar du lägger, sedan får du se till att du plockar ihop tillräckligt med betalda timmar genom att fixa andra verksamhet, stå på fler ben.
För min egen del omsätter jag väl ca 20% å jaktlig verksamhet, 30% på skogsbruk 10 - 30 %på jordbruk och resten utomgårds. Netto vill säga. Och den vägen måste alla gårdar med en brukad areal under flera hundra Ha åker gå på sikt

Jag hoppas, och jobbar aktivt för att du ska ha fel vad avser brukningsenheters storlek. Du talar som en önskedröm från superkapitalisternas rike. dessutom syns ständigt en betonghäcksinställning till djur, natur, människor och miljö.

Men svara på frågan då.

Hur får man någon som helst lönsamhet av jakt på den medelstora fastigheten (50 hektar) i Götaland?
Om du inte förstår frågan, så ska jag förtydliga:
Vad ska man göra för saker för att tjäna pengar på jakten? Vilken arbetsinsats krävs? Hur stora intäkter får man?
 
Jag förstår teorin bakom de olika sakerna men jag tänker att för svinet är det ju ingen skillnad var foderplatsen är. Den får mat, kan föröka sig två gånger per år och ingen hinner riktigt skjuta av den och man måste fodra mer för att hålla den från åkern och så blir det en ond cirkel.

Det är med gris som med grävling- är inte så kul att skjuta , dels är det många och då blir det inte trofe och dels är de inte rovdjur och tar inte klövet.

Hade grisen haft rådjur som basföda så hade det inte funnits någon gris alls kvar.
 
Det är med gris som med grävling- är inte så kul att skjuta , dels är det många och då blir det inte trofe och dels är de inte rovdjur och tar inte klövet.

Hade grisen haft rådjur som basföda så hade det inte funnits någon gris alls kvar.

Ojdå, här generaliserar vi hej vilt :crazy:
Det skjuts fler grisar än älgar i Sverige, så jag vet inte riktigt vad du baserar dina uttalanden på?
 
Om du inte förstår frågan, så ska jag förtydliga:
Vad ska man göra för saker för att tjäna pengar på jakten? Vilken arbetsinsats krävs? Hur stora intäkter får man?

Man ska utrota allt i området som kan tänkas ta det kunder som betalar vill skjuta.
Det trista är att många av de som har sådan inkomstkälla faktiskt har det bra ställt ( tom väldigt bra) men ändå ska ha så mkt mer o inte kan dela med sig.
 
Jag förstår teorin bakom de olika sakerna men jag tänker att för svinet är det ju ingen skillnad var foderplatsen är. Den får mat, kan föröka sig två gånger per år och ingen hinner riktigt skjuta av den och man måste fodra mer för att hålla den från åkern och så blir det en ond cirkel.
Grejen med de där teoriernas om foder/åtelplatser för vildsvin, är ju just att de inte fungerar, precis som du säger så skapar de en ond cirkel.

Teorierna kommer ur Jägareförbundets sätt att se på vilt och viltförvaltning, där mera vilt alltid är bra, och mindre vilt alltid är dåligt.

Att plocka bort det "allmänna uppdraget" (myndighetsuppdrag avseende viltförvaltning) från intresseorganisationen Svenska Jägareförbundet, och istället flytta det till en helt vanlig, neutral, myndighet, skulle kunna göra underverk.

Att låta "jägarna" ha ansvar för viltförvaltningen, är lika stolligt som det vore att låta "bankerna" ha ansvar för det som görs av finansinspektionen, eller låta eleverna i skolan själva sätta ihop och rätta de nationella proven...
 
Vilket är förståeligt, men åtelplatser används för att kunna skjuta svin. Foderplatser ska, användas för att rikta svinens intresse från odlad mark. Dessa får heller inte bestå av tonvis med betor eller potatis. Det är därför vi har foderplatserna uppe i skogen och åtelplatser i närheten av odlad mark.

Åtlarna består, förutom av automater av kapade massavedsbitar som ställs på högkant över en näve med majs. Då är det lätt att med kikare, i bilen, på avstånd se om platsen varit besökt, kubbarna är välta då.
Tur för dig att forumet är anonymt. Annars hade jag kontaktat länsstyrelsen för en granskning av din utfodring av vildsvin.
 
Grejen med de där teoriernas om foder/åtelplatser för vildsvin, är ju just att de inte fungerar, precis som du säger så skapar de en ond cirkel.

Teorierna kommer ur Jägareförbundets sätt att se på vilt och viltförvaltning, där mera vilt alltid är bra, och mindre vilt alltid är dåligt.

Att plocka bort det "allmänna uppdraget" (myndighetsuppdrag avseende viltförvaltning) från intresseorganisationen Svenska Jägareförbundet, och istället flytta det till en helt vanlig, neutral, myndighet, skulle kunna göra underverk.

Att låta "jägarna" ha ansvar för viltförvaltningen, är lika stolligt som det vore att låta "bankerna" ha ansvar för det som görs av finansinspektionen, eller låta eleverna i skolan själva sätta ihop och rätta de nationella proven...

På vilket sätt skulle det göra underverk att flytta frågan till en "neutral" myndighet menar du? Och vilken myndighet skulle det vara?
 
Jag förstår teorin bakom de olika sakerna men jag tänker att för svinet är det ju ingen skillnad var foderplatsen är. Den får mat, kan föröka sig två gånger per år och ingen hinner riktigt skjuta av den och man måste fodra mer för att hålla den från åkern och så blir det en ond cirkel.

Det är i princip fri avskjutning på vildsvin året om (vuxna djur är undantagna ett par månader på våren), så det finns alla möjligheter för de som har problem med vildsvin på sina marker.
Det finns otroligt många jägare utan egna marker som gladeligen skulle vaka dag och natt på gris.

Ett försök gjordes för ett par år sedan för att hitta en lösning på det här problemet - men eftersom det var viktigare för bönderna som deltog i projektet att få betalt av jägarna för att bli av med vildsvinen än att få dit jägare som sköt av dem, så gick det i stöpet.
 
Det är med gris som med grävling- är inte så kul att skjuta , dels är det många och då blir det inte trofe och dels är de inte rovdjur och tar inte klövet.

Hade grisen haft rådjur som basföda så hade det inte funnits någon gris alls kvar.
:confused: Här omkring hör jag i princip ingen som jagar grävling, det är riktigt, men däremot är det ute minst en jägare varje kväll/natt på någon av de åtlar som finns i jaktområdet. Det skjuts relativt ofta, det är bra mat och fyller frysarna. Här är vi beroende av att markägarna som till största del är bönder är nöjda med förvaltningen, de senaste åren trots en stabil vildsvinsstam så har det varit extremt lite förstörda åkrar och hagar. Det djur som har ställt till mest är faktiskt bäver, ovanligt nog.
Jag har inte hört någon som jagar för att det är kul att skjuta djur, det är däremot färre som vill jaga vildsvin eftersom det kräver mer av skytten och en trygghet i att djuret faktiskt ligger när det väl är skjutet. Det finns ett trofévärde i stora tänder och vi har några såna exempel här omkring men det som är mest uppskattat är grisar runt året som är bra matkött.

Grisen är inte lättjagad, det verkar vara många som tror att det bara är att gå ut och sätta sig och skjuta, det kräver absolut tystnad, speciellt när djuren har upptäckt att de är jagade. Det har funnits ett antal tillfällen då jägarna har hört att grisarna har varit runt åteln men aldrig kommer fram eftersom de har koll på att det finns människor där. Det kräver att man orkar sitta upp sena kvällar och nätter, ännu senare när man väl skjuter för att ta rätt på köttet.
Ja det går även att skjuta gris på drevjakt, men våra marker är inte jättelämpade för det, alltså skjuts det fler grisar på åtel än på drevjakt.
 
Det är så extremt, att ha en intresseorganisation som ansvarig för myndighetsutövning där det finns så många intressentgrupper, så det liknar ingenting. Såvitt jag vet, så har vi inget liknande exempel någon annanstans inom svensk förvaltning.

Intressenterna avseende viltförvaltning är många: jägare, skogsägare, jordbrukare, bil- och lastbilsförare, och en bred del av allmänheten.

De här intressentgrupperna har ofta helt motstridiga önskemål avseende mängden vilt och dess fördelning. Skogsägarna vill ha minimerade skogsskador p.g.a. vilt, liksom jordbrukarna vill slippa skador från allehanda djur från gäss till klövvilt, samt helst också skador på tamdjur från rovdjur, jägarna vill ha god tillgång till jaktbart vilt, och generösa jakttider, vägfarande vill ha liten risk för att köra på vilt när de kör på våra allmänna vägar, allmänheten är i varierande utsträckning intresserade av att se på vilt i naturen (naturturism), eller ibland rädda för för ilskna älgar och aggressiva vildsvin.

En nyinrättad myndighet kanske vore lämpligt i just det här fallet. Eller varför inte återanvända en myndighet som t.ex. Skogsstyrelsen, eller Naturvårdsverket.

Syftet med en neutral myndighet, är naturligtvis, att den ska kunna balansera och ta hänsyn till samtliga intressenters behov på ett klokt sätt. Och kanske hitta nya infallsvinklar i hur man förvaltar (skapar "lagom" stora) viltstammar

Jag har suttit på alldeles för många möten där representanter för "det allmänna uppdraget" varit med, för att se dessa som överhuvudtaget neutrala tjänstemän. De har i samtliga fall uttryckt sig som, och argumenterat såsom särintresset "jägare".
 
Det är i princip fri avskjutning på vildsvin året om (vuxna djur är undantagna ett par månader på våren), så det finns alla möjligheter för de som har problem med vildsvin på sina marker.
Det finns otroligt många jägare utan egna marker som gladeligen skulle vaka dag och natt på gris.

Ett försök gjordes för ett par år sedan för att hitta en lösning på det här problemet - men eftersom det var viktigare för bönderna som deltog i projektet att få betalt av jägarna för att bli av med vildsvinen än att få dit jägare som sköt av dem, så gick det i stöpet.
Men fy vad trist att folk inte kan samarbeta bättre! :down: De flesta lantbrukare och jägare jag känner har en fot i båda lägren på nåt sätt, genom familj eller vänner, så min erfarenhet är ett väldigt bra samarbete och det är ju hur bra som helst. :) Dock har jag också förstått att vildsvinsjakt är både svårt och krävande, vilket ju är skittrist, med tanke på hur snabbt de blir väldigt, väldigt många...

Sen är det väl bland jägare och lantbrukare på samma sätt som bland de flesta andra grupper, "rötäggen" som hörs mest och förstör för andra. Tyvärr.
 
Dessutom har ju Naturvårdsverket redan det nationella ansvaret för viltförvaltningen.
Så du erkänner inte existensen av det s.k. "allmänna uppdraget"?
https://jagareforbundet.se/mitt/sto...verksamhet/samhallsnyttan/allmanna-uppdraget/

Det är ju Jägareförbundet som tar fram statistik, ger förslag till utredningsuppdrag (som de sedan blir utförare av), har kompetenspoolen inom vilt. Naturvårdsverket sitter med minimalt med kompetens avseende vilt och jakt, och är helt beroende Jägerförbundets bakgrundsmaterial.
 
Det är så extremt, att ha en intresseorganisation som ansvarig för myndighetsutövning där det finns så många intressentgrupper, så det liknar ingenting. Såvitt jag vet, så har vi inget liknande exempel någon annanstans inom svensk förvaltning.

Intressenterna avseende viltförvaltning är många: jägare, skogsägare, jordbrukare, bil- och lastbilsförare, och en bred del av allmänheten.

De här intressentgrupperna har ofta helt motstridiga önskemål avseende mängden vilt och dess fördelning. Skogsägarna vill ha minimerade skogsskador p.g.a. vilt, liksom jordbrukarna vill slippa skador från allehanda djur från gäss till klövvilt, samt helst också skador på tamdjur från rovdjur, jägarna vill ha god tillgång till jaktbart vilt, och generösa jakttider, vägfarande vill ha liten risk för att köra på vilt när de kör på våra allmänna vägar, allmänheten är i varierande utsträckning intresserade av att se på vilt i naturen (naturturism), eller ibland rädda för för ilskna älgar och aggressiva vildsvin.

En nyinrättad myndighet kanske vore lämpligt i just det här fallet. Eller varför inte återanvända en myndighet som t.ex. Skogsstyrelsen, eller Naturvårdsverket.

Syftet med en neutral myndighet, är naturligtvis, att den ska kunna balansera och ta hänsyn till samtliga intressenters behov på ett klokt sätt. Och kanske hitta nya infallsvinklar i hur man förvaltar (skapar "lagom" stora) viltstammar

Jag har suttit på alldeles för många möten där representanter för "det allmänna uppdraget" varit med, för att se dessa som överhuvudtaget neutrala tjänstemän. De har i samtliga fall uttryckt sig som, och argumenterat såsom särintresset "jägare".


Men Naturvårdsverket har redan nationellt ansvar för viltförvaltningen.

"I Sverige har vi en regionaliserad viltförvaltning med flera ansvariga myndigheter. Naturvårdsverket är nationell jakt- och viltmyndighet och ansvarar för att de nationella målen nås. Arbetet utgår ifrån Strategi för svensk viltförvaltning.
Roller och ansvarsfördelning inom viltförvaltningen har förändrats bland annat efter det att riksdagen fattat beslut om en regional rovdjurs- och älgförvaltning. En stor del av ansvaret har överlämnats till länsstyrelserna. Det är Naturvårdsverkets ansvar att:

  • besluta om föreskrifter för bland annat jakt, inventering och ersättning för skador som orsakats av vilt
  • fastställa miniminivåer för antalet rovdjur
  • ta fram nationella förvaltningsplaner för olika viltarter
  • fastställa inventeringsresultat för rovdjur
  • följa länsstyrelsernas arbete på regional nivå
  • fördela medel till länsstyrelserna för rovdjursinventering, akutverksamhet, informationsinsatser och viltskador
  • ge vägledning och information
  • fördela medel till viltforskning och ta fram kunskapsunderlag
  • hantera jägarregistret
  • fatta beslut om t ex typgodkännande av fångstredskap, forskningsjakt och skyddsjakt efter säl"

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8736-4.pdf

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Viltforvaltning/
 
Grisen är inte lättjagad, det verkar vara många som tror att det bara är att gå ut och sätta sig och skjuta, det kräver absolut tystnad, speciellt när djuren har upptäckt att de är jagade. Det har funnits ett antal tillfällen då jägarna har hört att grisarna har varit runt åteln men aldrig kommer fram eftersom de har koll på att det finns människor där. Det kräver att man orkar sitta upp sena kvällar och nätter, ännu senare när man väl skjuter för att ta rätt på köttet.
Ja det går även att skjuta gris på drevjakt, men våra marker är inte jättelämpade för det, alltså skjuts det fler grisar på åtel än på drevjakt.

Detta hr jag förstått av de som jagar svin; att det är ett rent helvete. Men, frågan är då om man verkligen ska fodra dem så de förökar sig så snabbt och mycket. Känns kontraproduktivt.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Så du erkänner inte existensen av det s.k. "allmänna uppdraget"?
https://jagareforbundet.se/mitt/sto...verksamhet/samhallsnyttan/allmanna-uppdraget/

Det är ju Jägareförbundet som tar fram statistik, ger förslag till utredningsuppdrag (som de sedan blir utförare av), har kompetenspoolen inom vilt. Naturvårdsverket sitter med minimalt med kompetens avseende vilt och jakt, och är helt beroende Jägerförbundets bakgrundsmaterial.

Naturligtvis gör jag det.
Tycker du att det är märkligt att den organisationen som har kompetenspoolen inom vilt lämnar förslag till utredningsuppdrag? :confused:
Bakgrundsmaterialet från Jägareförbundet kommer från forskning och statistik - det är ju inget de hittar på själva? De arbetar som vilken konsultfirma som helst i den här frågan.

Det vore ju skrämmande om Naturvårdsverket med sin, som du beskriver det, minimala kompetens avseende vilt och jakt, skulle besluta efter eget huvud i frågorna.
 

Liknande trådar

Övr. Katt Jag gav i våras bort en katt åt en som frågade efter en ny, vuxen, katt då hennes förra blivit påkörd. Jag hade två som inte trivdes så...
Svar
19
· Visningar
2 692
Senast: Skjøldur
·
Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år... 14 15 16
Svar
311
· Visningar
27 859
Övr. Katt Hej, Min kattunge är nu ca 19 veckor och har så klart väldigt mycket energi och behöver aktiveras. Jag går ut med honom flera ggr om...
Svar
1
· Visningar
562
Senast: Rosett
·
Övr. Katt Hej! Upptäckte på morgonen när jag gick ut på tomten (vi bor intill skogen med några få grannhus runt om) att det låg kattpäls från...
Svar
12
· Visningar
5 591
Senast: Skjøldur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Dalmatiner
  • Valp 2025
  • Fågelobservationer

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp