Tyvärr innebär det en stor kostnad för resten av samhället, resurser som kunnat användas till vettigare saker än förvaring av kriminella tills dom självdör.
Om jag inte missminner mig, är det överlag dyrare med de som döms till döden, jämfört med att låsa in dem till de trillar av pinn. Men, det är information gällande Amerikas Förenta Stater, och jag har bara mitt minne som källa.
Men, det här lämnar trådens ämne rätt rejält.
Det kanske är 110% säkert att det är rätt gärningsman i just det här specifika fallet, men det finns många, många fall där det har varit fel person som avrättats.
Och, det är svårt med rättssäkerhet, särskilt just när det gäller våldtäkter och andra avskyvärda brott. Alla vill vi ju att folk som begått dessa brott ska straffas, men var ska man dra gränsen?
Nu tar jag till ytterligheter, jag vet, och jag vet att folk kommer misstolka det jag skriver.
Men, om vi tar samtyckeslagen som exempel, det är självklart korrekt att finns inte samtycke, så är det någon form av sexuella övergrepp (att jag inte säger våldtäkt, beror på att det i grunden finns så många steg på skalan, det är i juridisk mening inte våldtäkt att pussa någon mot dess vilja, men det är fan inte okej för det). Ytterligheterna är ju att man alltid tror på brottsoffret, eller att man alltid tror på förövaren.
Idag, om jag förstått rätt, så är det mer eller mindre praxis att om det inte finns teknisk bevisning, och ord står mot ord, då väljer man ofta att fria. Inte för att man egentligen tror mer på förövaren, utan för att man "ska" hellre fria än fälla, om det föreligger tvivel.
Och nu, det är ytterst ovanligt att ett brottsoffer kommer med falska anklagelser kring dessa brott, så egentligen borde rätten lyssna mer på den anklagande, och mindre på den åtalade. Men, var drar man gränsen då? Skulle vi säga att man alltid utgår från att brottsoffret talar sanning, öppnar det för missbruk, redan idag förekommer det ju enstaka fall, men hur blir det om kvinnor alltid litas på?
Fler dömda förövare, absolut, men hur många oskyldiga? Vill vi egentligen ha ett samhälle där vi hellre låser in oskyldiga, och kanske till och med avrättar oskyldiga, för att riskera att ingen skyldig går fri?
Ytterligheten att enbart lyssna på den åtalade behöver vi egentligen inte bry oss om, annat än om man skulle då anklaga offret för falsk tillvitelse, men nu håller jag mig till det ursprungliga brottet. Att lita enbart på den åtalade till fullo, skiljer sig ju inte från att man inte vågar säga att offer eller förövare är mer pålitliga, det blir ju samma resultat: frikännande.
Och, då återkommer frågan, om det ska bli lättare att förklara någon skyldig till ett brott som han faktiskt begått, hur ser vi då till att de som faktiskt är oskyldiga inte döms?
Ja, det är en överväldigande andel våldsbrott som begås av män, men det betyder inte att alla kvinnor är oskyldiga änglar, som aldrig har någon illvilja i sig.
Nu har jag tappat tråden, tror jag, ska se till jag kan hitta den igen.
Kortfattat, tror jag, försöker jag få fram att jag inte vill se oskyldiga människor avrättade, för att det finns vissa människor som världen skulle klara sig mycket bättre utan.
Dödsstraff öppnar för att oskyldiga döms, och det är jag inte villig att kompromissa om. Särskilt inte då rättsväsendet inte är ofelbart. Kanske friar de förövare oftare än vad som är lämpligt, men det är ju inte okänt att det visar sig att någon som dömts faktiskt var oskyldig (och då menar jag faktiskt oskyldig, och inte enbart att rätten anser att inte är "bortom rimligt tvivel").
Och nu försvann mina tankar åt ett helt annat håll, börjar fundera på om det är genetiskt eller socialt, att vi män betet oss som vi gör. Är det genetiskt, är det väldigt mycket svårare att göra något åt det. Inte för att det på något sätt skulle vara lätt att ändra på sociala normer, men det går. Det tar lång tid, och det kräver mycket energi och engagemang.
Ursäkta mina osammanhängande yranden.