Bukefalos 28 år!

Mat, matrelationer och behandling för diverse svårigheter relaterat till mat

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag blir trött, korkad och folkilsken om det går mer än 4-5 timmar mellan målen. Eftersom jag föredrar att vara mitt normala jag ser jag till att äta tillräckligt ofta. Det innebär i praktiken frukost, lunch, ett ordentligt mellanmål på eftermiddagen (typ ett par brödskivor med pålägg, fil och flingor eller liknande. Jag skulle aldrig klara mig på ett fjuttigt litet äpple), middag. Om tidig morgon, sen lunch, eller kroppsarbete brukar det även bli mellanmål på förmiddagen. Äter jag inte alltför sen middag tar jag gärna kvällsfika också (och då inte en hälsosam tallrik fil utan hellre något onyttigt). Jag älskar mat och tänker mycket på det, men då inte alls i termer av kalorier och portionsstorlekar utan på variation i smaker, råvaror och spännande tillagningssätt. Mat ska ge positiv energi till både kropp och själ!
 
Jag skulle lätt kunna leva på färskpärer och smör :o :D
Jag köper helt enkelt aldrig potatis. Eller ris. Eller pasta.

Jag äter tråkig och nyttig mat på jobbet, och fixar inte att äta ett till varmt mål hemma. Det blir mest kvarg eller nåt (lite osäkert vad jag egentligen äter. Idag åt jag fem kex)

På helger blir det någon findus wok med kyckling eller fisk.
 
Jag blir trött, korkad och folkilsken om det går mer än 4-5 timmar mellan målen. Eftersom jag föredrar att vara mitt normala jag ser jag till att äta tillräckligt ofta. Det innebär i praktiken frukost, lunch, ett ordentligt mellanmål på eftermiddagen (typ ett par brödskivor med pålägg, fil och flingor eller liknande. Jag skulle aldrig klara mig på ett fjuttigt litet äpple), middag. Om tidig morgon, sen lunch, eller kroppsarbete brukar det även bli mellanmål på förmiddagen. Äter jag inte alltför sen middag tar jag gärna kvällsfika också (och då inte en hälsosam tallrik fil utan hellre något onyttigt). Jag älskar mat och tänker mycket på det, men då inte alls i termer av kalorier och portionsstorlekar utan på variation i smaker, råvaror och spännande tillagningssätt. Mat ska ge positiv energi till både kropp och själ!
Håller med om äpple. Jag blir till och med HUNGRIGARE av äpple......
 
Jag har inte sträckläst tråden men funderat en del på trådstartens fråga vad normalt ätande är. Eller egentligen har jag nog omformulerat det till vad sunt ätande är; begreppet "normalt" är som bekant vanskligt. Då diskussioner kring vilken mat, hur mycket eller hur ofta sällan verkar leda nånstans så försökte jag istället hitta andra värden att gå efter. Det jag bottnar i är att sunt ätande ...
... innebär viktstabilitet på en för individen sund vikt
... huvudsakligen styrs av hungers- och mättnadskänslor. Det vill säga, ätandet är inte är en orsak till eller en flykt från negativa känslor.
... är tillräckligt varierat så att basbehoven för proteiner, kolhydrater, fetter och mineraler täcks upp.

Det är givetvis inte vattentätt. Jag vet t.ex. att det finns många människor som av olika anledningar inte kan förlita sig på sina hungers- och mättnadskänslor. Men som en grov skiss kanske det funkar?
 
Ätstörd eller inte låter jag andra avgöra. Jag tycker mat är tråkigt, visst det är trevlig att laga mat och bjuda eller lyxa till det själv någon gång men till vardags nä då blir det för jag måste än något annat.
Har testat några olika dieter för att se om jag hittar glädjen i mat även till vardags men nä.

Försöker äter 2 mål om dagen och 3 måltidsersätning eller smoothie.

Äter inte mindre före eller efter pizza.

Ja det händer att jag räknar foderstat till mig fast jag håller mig inte slaviskt på något sätt om jag håller mig till det öht, räknar ju inte bara kalorier då utan även vitaminer, mineraler mm. Började räkna till mig då jag upptäckte hur roligt det var att räkna ut till hästarna:o.

Önskar det fanns något väl testad måltidsersättning som gick att leva på och när andan faller på laga mat och äta.
Har testat hugel som påstår att deras går att leva på men vill ha mer vältestad och godare.
 
Jag satte mina matvanor och portionsstorlekar som satsande fotbollsspelare i tonåren, trodde att en halvering sen skulle vara lagom, men det höll inte i längden. Så även om jag inte räknar kalorier sätter jag portioner och fördelning i en annan tankemodell än tidigare. En kalibrerad modell för hur mycket mat och vilken mat som är lagom för det liv jag lever nu. Mindre mat än jag trodde. Men det har inget med ätstörningar att göra, vilket jag nog anser att jag aldrig haft ens känningar av.

Det är en fördel att tycka att all mat kan vara god och inte känna att man offrar något för att man äter en god sallad eller fruktsallad istället för onyttigare val. Och att ogilla det mesta av socker, sockerdrycker, chips, läsk och fikabröd.

Jag blir oftast sugen på en råkostsallad, sushi, räkor eller grekisk sallad med fetaost när matintaget inte räckt till för att inte bli sugen.

Jag tror inte det riktigt går att definiera normalt utan att gå igenom detaljerat för en individ av någon som är kunnig och jobbar med ämnet.
 
Förfärligt OT men.
Potatissorter smakar väldigt olika. Kanske har du helt enkelt inte hittat "din" sort än?

Med tanke på hur många livsmedelssorter det finns att välja på med kolhydrater i tänker jag att man inte behöver leta vidare om man inte tycker om det man smakat. Om 1700-talssvälten återvänder kan man nog pina i sig en och annan potatis som krävs, även om man inte tränar sig att gilla det.

Själv gillar jag nästan all potatis (och är den torrkokt är det bara att mosa ner med smör och grädde så blir det go'mos) - utom kokt potatis som man haft i frysen. Det är vidrigt hur man än sedan hanterar den vidare.
 
Jag har massa frågor om mat, relation till mat osv och även kring behandling för ätstörning/matrelaterad problematik, om nån har koll på sånt. Tänkte att det nog är enklast att bara göra en tråd och samla alla korkade frågor om det på ett och samma ställe :crazy:

First off, hur är "normalt" att äta? Är det klassiska matschemat med frukost, mellis, lunch, mellis, middag, mellis "normalt"? Det låter som väldigt mycket mat?

Sen, har "normalpersonen" koll på kalorier och sånt eller äter hen bara på känsla?
En "vanlig" normalviktig person som står stilla i vikt, hur mycket koll har hen i genomsnitt på vad hen äter under en dag?

Sen frågor kring behandling, om det finns en ätstörningsenhet inom regionen, är det dit alla med matrelaterade problem ska vända sig då? Om det står att de tar emot patienter med anorexi, bulimi och ätstörning UNS, men ej hetsätning och/eller överviktsproblematik, innebär det att deras behandling gör att man går upp i vikt?
Hur vet man om man omfattas av deras "målgrupp" och om de vill ha med en att göra?

Har massa andra funderingar också men det här var vad jag kom på nu, så börjar iallafall så

Googlat fram bilden, men det här är ganska likt vad jag minns av det matschema UMO-dietisten hade. Det här är ju ganska tydligt med mängder och så, skulle ni säga att det är "normalt" eller "mycket" enligt er uppfattning/hur ni äter?

mat+for+en+dag.jpg

Jag tycker inte att det verkar anmärkningsvärt mycket, men det beror förstås på vilken person det där är framtaget för. Bäst svar hur det skulle vara för dig får du ju från en person som har kunskap i ämnet och som vet just dina förutsättningar och behov. Det skiljer ju beroende på hur lång man är, vilken kroppsform man har, ålder, aktivitetsnivå, ämnesomsättning osv. Då du kan inte utifrån de svar du får från okända använda på nätet bedöma hur väl det kan tänkas passa dig, utan att också veta våra förutsättningar och hur lika vi är just dig, och det vet du ju inte. Så bäst är att försöka få kontakt med någon som jobbar med detta, så kan du få stöd och svar som är anpassade för just dig.

Jämfört med beskrivet matschema så äter jag inte så ofta mellanmål, pga det sabbar min hungerrytm och mage, men jag äter större portioner när jag väl äter istället så mängdmässigt går det nog på ett ut under dagen. Jag dricker varken juice eller mjölk, men dricker å andra sidan regelbundet öl, vin och ibland läsk om än inte till varje måltid. Och äter (förstås) en del som inte finns med alls i det där schemat, som fikabröd, chips, godis, snacks etc.

Angående frågan om hur mycket "koll" jag har på hur mycket jag äter, så har jag ett övergripande hum och har med åldern börjat tänka mer på att inte ha "noll koll". Helt enkelt eftersom jag de senaste åren ökat stadigt i vikt och jag vill försöka avstanna den ökningen. Det innebär dock inte att jag analyserar allt jag stoppar i mig i detalj, mer att jag försöker göra nyttiga(re) val än förr när jag var yngre och att jag försöker ge mig själv goda förutsättningar att göra bra val (t ex att ha något ätbart hemma, så att jag inte hoppar över maten eller äter chips till middag).

Skulle nog vilja jämföra "matekonomin" med min vanliga vardagsekonomi, jag går inte in och kollar mitt konto exakt hur mycket pengar jag har kvar varje gång jag har handlat något (en kaffe t ex). Men jag vet ju hur stor inkomst jag har varje månad, och jag vad som är normalt pris för mig för en tröja, och vad en lunch på haket utanför kontoret kostar, och är ju medveten övergripande om att det måste gå ihop. Och om jag återkommande behöver föra över pengar från andra konton, ja då måste jag förändra mitt beteende. Men jag detaljstuderar inte varje inköp (som är inom "vardagsinköp", andra inköp kan ju behöva analyseras väldigt noga), och att jag någon dag väljer en dyrare lunch gör ju ingenting så länge jag inte gör det VARJE dag. Tänker mer över längre perioder, och inte varje måltid eller varje inköp, utan mer om det är bra eller dåliga vanor jag är i - är det balanserat (både uppåt och nedåt) och är det hållbart över tid?
 
Senast ändrad:
Jag tycker inte att det verkar anmärkningsvärt mycket, men det beror förstås på vilken person det där är framtaget för. Bäst svar hur det skulle vara för dig får du ju från en person som har kunskap i ämnet och som vet just dina förutsättningar och behov. Det skiljer ju beroende på hur lång man är, vilken kroppsform man har, ålder, aktivitetsnivå, ämnesomsättning osv. Då du kan inte utifrån de svar du får från okända använda på nätet bedöma hur väl det kan tänkas passa dig, utan att också veta våra förutsättningar och hur lika vi är just dig, och det vet du ju inte. Så bäst är att försöka få kontakt med någon som jobbar med detta, så kan du få stöd och svar som är anpassade för just dig.

Jämfört med beskrivet matschema så äter jag inte så ofta mellanmål, pga det sabbar min hungerrytm och mage, men jag äter större portioner när jag väl äter istället så mängdmässigt går det nog på ett ut under dagen. Jag dricker varken juice eller mjölk, men dricker å andra sidan regelbundet öl, vin och ibland läsk om än inte till varje måltid. Och äter (förstås) en del som inte finns med alls i det där schemat, som fikabröd, chips, godis, snacks etc.

Angående frågan om hur mycket "koll" jag har på hur mycket jag äter, så har jag ett övergripande hum och har med åldern börjat tänka mer på att inte ha "noll koll". Helt enkelt eftersom jag de senaste åren ökat stadigt i vikt och jag vill försöka avstanna den ökningen. Det innebär dock inte att jag analyserar allt jag stoppar i mig i detalj, mer att jag försöker göra nyttiga(re) val än förr när jag var yngre och att jag försöker ge mig själv goda förutsättningar att göra bra val (t ex att ha något ätbart hemma, så att jag inte hoppar över maten eller äter chips till middag).

Skulle nog vilja jämföra "matekonomin" med min vanliga vardagsekonomi, jag går inte in och kollar mitt konto exakt hur mycket pengar jag har kvar varje gång jag har handlat något (en kaffe t ex). Men jag vet ju hur stor inkomst jag har varje månad, och jag vad som är normalt pris för mig för en tröja, och vad en lunch på haket utanför kontoret kostar, och är ju medveten övergripande om att det måste gå ihop. Och om jag återkommande behöver föra över pengar från andra konton, ja då måste jag förändra mitt beteende. Men jag detaljstuderar inte varje inköp (som är inom "vardagsinköp", andra inköp kan ju behöva analyseras väldigt noga), och att jag någon dag väljer en dyrare lunch gör ju ingenting så länge jag inte gör det VARJE dag. Tänker mer över längre perioder, och inte varje måltid eller varje inköp, utan mer om det är bra eller dåliga vanor jag är i - är det balanserat (både uppåt och nedåt) och är det hållbart över tid?

Nä, självklart förstår jag att jag inte kan utgå från att "rätt mängd för mig" är typ ett genomsnitt av andras svar utan att ha nån aning om hurdana de är och så. Jag tycker bara det är intressant (kanske fel ord) att se hur andra gör och tänker.
 
Nä, självklart förstår jag att jag inte kan utgå från att "rätt mängd för mig" är typ ett genomsnitt av andras svar utan att ha nån aning om hurdana de är och så. Jag tycker bara det är intressant (kanske fel ord) att se hur andra gör och tänker.

Ja, jag tänker att du förstås vet det men det kan vara bra att påminna om det :)

Ytterligare en bias-effekt i sociala medier är ju också att det är vanligare att posta inlägg när man reagerar med "nä, det där stämmer inte för mig" än om man håller med ursprungsinlägget, då blir det oftare ingen reaktion alls.
 
Ja, jag tänker att du förstås vet det men det kan vara bra att påminna om det :)

Ytterligare en bias-effekt i sociala medier är ju också att det är vanligare att posta inlägg när man reagerar med "nä, det där stämmer inte för mig" än om man håller med ursprungsinlägget, då blir det oftare ingen reaktion alls.

Och vilka som ens öppnar tråden. Jag öppnade den bara för att den fått många sidor på 1 dag och läste sista sidan och började sedan från början. Ämnet i sig är som sagt egentligen aldrig något jag varken tänkt på eller intresserat mig. Vilket kanske i sig innebär att mitt svar tillhör något av ett mer rimligt medelvärde, kanske.
 
Jag kan ju säga varför jag inte svarar med vad jag brukar äta: TS vill ha referens för om matschemat är normalt. Jag har ingen aning om TS aktivitetsnivå, ämnesomsättning, eller kroppstyp. Därför blir alla jämförelser totalt värdelösa, eftersom mat måste anpassas till dessa.

Ja, jag äter mer än matschemat. Går ändå ner i vikt. Hjälper det TS att veta det? Troligtvis inte eftersom varken TS eller jag vet om vi stämmer överens i aktivtetsnivå, ämnesomsättning, och kroppstyp. För att inte tala om alla andra faktorer som kan spela in.

Jag vet inte om TS har aktiv ätstörning, men tror att om så är fallet kommer ätstörningen välja vilka svar som är relevanta. Frågorna i trådstarten kändes för mig helt orimliga, men har följt diskussionen ändå med milt intresse.
 
Varför är det viktigt för dig att veta vad andra äter? Det viktiga är väl vad du behöver och vad din kropp mår bra av? Och hur ska du veta vad din kropp mår bra av om du har ett jobbigt förhållande till mat och kropp?
Jag åt många år efter ungefär det schema du lagt upp efter behandling för ätstörning. Jag hade svårt att känna både hunger och mättnad och fick alltid ångest av att äta (men åt jag inte ordentligt hetsåt jag istället =ännu mer ångest) vilket ett tydligt matschema efter lång tid lärde mig känna. Nu, väldigt många år senare, kan jag utan bekymmer gå ifrån schemat för det behövs inte längre. Nu kan jag känna vad jag vill ha just den dagen utan ångest. Jag kan pendla upp och ner i vikt utan ångest och utan att bli triggas att gå ner mer.
Jag tycker vi lever i ett väldigt ätstört samhälle och därför tycker jag att det är otroligt svårt att jämföra sig med andra för de allra flesta (såklart inte alla, men otroligt många) har ett tämligen komplicerat förhållande till kost och kropp.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ På grund av en, vad jag tror kommer bli, självutlämnande tråd har jag valt att göra ett anonymt konto. Det är inte hela världen om någon...
2 3 4
Svar
67
· Visningar
6 764
Senast: Monkie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hönstråden II
  • Akvarietråden IV
  • Avliva aggressiv hund

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp