Mat och etiskt

[Roheryn]

Ekologisk honung är ofta importerad låååångt ifrån och kanske miljömässigt inte den bästa av de anledningen. Lokalproducerad är bra för den svenska mångfalden och de flesta biodlare är ju så små att det inte lönar sig att certifiera sig. OBS Läs noga på burken om ursprung. Och om det är iblandat vatten eller uppvärmt. Till exempel så kan burkarna se sådär "svensk sommar" ut och innehålla sockerblandad honung från Belgien.

Finns ju honung som är svensk OCH ekologisk!!

 

[tanten]

Finns ju honung som är svensk OCH ekologisk!!

Detta känns aningen onödigt. Och svårt att bevisa.

Bin samlar honung från sin omgivning. De flyger inte bara till närmaste åker med monokultur. De samlar från träd, ängsblommor, fruktträd - ja allt som blommar.

Att skilja en en ekologisk lupin från en icke ekologisk klarar i alla fall inte jag.

 

[Snowball]

Honung försöker jag köpa antingen från grannen som har bin eller på torget där lokala producenter säljer sina produkter

 

[Bison]

Detta känns aningen onödigt. Och svårt att bevisa.

Bin samlar honung från sin omgivning. De flyger inte bara till närmaste åker med monokultur. De samlar från träd, ängsblommor, fruktträd - ja allt som blommar.

Att skilja en en ekologisk lupin från en icke ekologisk klarar i alla fall inte jag.

Det är lite annat som avgör det.
Förnybart material i kuporna, ekologiskt socker osv.

 

[VLMF]

Bins flygradie är ca 2-3 km så man kan ha ganska bra koll på var de tar sin nektar
Vilda växter räknas som "ekologiska", alltså obesprutade, så om det inte finns en reglerad konventionell lupinodling i närheten är lupiner ekologiska. Liksom ängsblommor och fruktträd i vanliga trädgårdar osv.

Kemiska bekämpningsmedel mot bi-kvalster får heller inte användas i den ekologiska produktionen.

 

[Badger]

Ekologisk honung är ofta importerad låååångt ifrån och kanske miljömässigt inte den bästa av de anledningen. Lokalproducerad är bra för den svenska mångfalden och de flesta biodlare är ju så små att det inte lönar sig att certifiera sig. OBS Läs noga på burken om ursprung. Och om det är iblandat vatten eller uppvärmt. Till exempel så kan burkarna se sådär "svensk sommar" ut och innehålla sockerblandad honung från Belgien.

Jag brukar köpa det som det står xbygdens honung på om jag är i xbygden. På sistone har det blivit så populärt med bin att det är många som har det som man kan köpa av vänner och så ibland.

Brukar gå lös på lokalt mjöl också när jag kan. Mest för att det blir kul bröd, det är nog kanske inte bättre än att köpa ekomjöl från Kungsörnen.

 

[Badger]

Va? För att besprutningen på lång sikt dödar både folk och insekter och andra djur till exempel. Kan det betyda mer för miljön?
Bananodling;
Steg 1. Marken sprutas med bekämpningsmedlet parakvat för att döda ogräs och annan växtlighet. Parakvat är sedan länge förbjudet inom EU och mycket skadligt för människor.
Steg 2. Insektsbekämpningsmedelet karbofuran appliceras i hålet där plantan ska planeras. Medlet är väldigt giftigt och förbjudet i EU. Det kan leda till illamående, ryckningar i musklerna och andningssvårigheter.
Steg 3. Insektsmedel, karbamat eller organofosfater sprutas i upp till tre omgångar. De båda bekämpningsmedlen kan påverka nervsystemet hos människor och vara dödliga för växter och djur.
Steg 4. Bananerna planteras ut.
Steg 5. Upp till tre gånger under åretsprutas plantorna med karbamat, eller organofosfater, eller karbofuran. Med gifterna vill man ta död på nematoder (rundmaskar) som lever i jorden och förstör plantornas rötter. Gifterna kan skada nervsystemet hos människa.
Steg 6. Om det blir problem med svamp kan odlingen behöva besprutas upp till 50 gånger (300 liter per hektar/år) under en produktionscykel (ett år). De vanligaste medlen som används är Tilt med den aktiva substansen propiconazole eller dithane med den aktiva substansen mancozeb.
Steg 7. Tre till tio gånger sprutas plantan med kemiska ogräsbekämpningsmedel som till exempel glyphosate och/eller parakvat. Parakvat är akut giftigt för både djur och människor.
Steg 8. På vissa plantager doppas klasarna i en desinficerande lösning av ett kemiskt bekämpningsmedel mot bakterier (Bacterol) och vatten.
Steg 9. Nästa steg är att spruta ”bananbuketterna” med svampmedel som innehållerden aktiva substanserna imazalil eller azoxystrobin (klassificeras som mycket giftigt för vattenlevande organismer) samt hormonstorande ämnen, innan bananerna packas de för vidare transport.
Steg 10. För att bananerna skall mogna klart efter att de har packats gasas de med det naturliga växthormonet ethylene.

Ugh, (vill inte "gilla")

 

[durachiny]

Ja och byta ut utländska råvaror mot inhemska alternativ. T ex så steker jag numera nästan bara i rapsolja från Sverige, en utmärkt gröda, full med d-vitamin också är blommorna mkt bra för de hotade insekterna. Men korn eller matvete eller nåt annat lika vidrigt går bara inte ner för att byta ut mot riset t ex.

Bara för att klargöra så innehåller inte rapsolja d-vitamin i sig utan det är vissa tillverkare som berikar sin rapsolja och det är inga jättemängder man berikar med heller även om användande av oljan givetvis bidrar till dagsintaget.

 

[Badger]

T ex avokadoodling i Mexiko leder till skogsskövling, vattenbrist och våld i och med att den lönsamma handeln ibland styrs av maffian. I Chile har framför allt problemet med att folk står utan färskvatten för att det används till odlingarna tagits upp.
https://www.theguardian.com/lifeand...ado-illegal-deforestation-mexico-pine-forests

Sen är väl inte problemet ATT vi äter avokado - eller något annat - utan vilka mängder vi äter.

Det är ju sådant som gör mig nervös när sådana här recept blir populära för vardagsmellis.

https://josefindahlberg.metromode.se/2017/12/07/nya-trenden-lingonbowl/
avokadon i bowlen används liksom bara som något slags konsistensgivare.

https://mittkok.expressen.se/recept/rawfood-chokladbollar/
Dadlar som konsistensgivare

https://www.ica.se/recept/raw-smulpaj-720867/
5 dl valnötter (de är iofs så dyra att det blir nog inte fel)

https://metromode.se/halsa/nyttig-efterratt-salt-karamellglass-med-kokosmjolk/
Vad händer när alla börjar sälja kokosmjölksglass i affären? (det har startat på Lidingö bla, iofs hyperdyrt 40 kr per pinne så det ska ju vara ok.) Massor av smoothies nu med kokosmjölk också.

https://www.ica.se/recept/avokado/efterratt/
Fler efterrätter med avokado. Jag har ätit chokladefterrätten och du kan verkligen inte ens gissa att det är massor av avokado i. Men är det rättvist mot den stackars avokadon, i jämförelse med tex Guacamole?

Det gör mig nervig, håller det i längden att använda mandlar, avokado, dadlar, cashewnötter, bananer, kokosnötter som rena platshållare för annat i mat du äter varje dag? men det kanske bara är för att det är nytt.

 

[Dentaku]

Det är ju sådant som gör mig nervös när sådana här recept blir populära för vardagsmellis.

https://josefindahlberg.metromode.se/2017/12/07/nya-trenden-lingonbowl/
avokadon i bowlen används liksom bara som något slags konsistensgivare.

https://mittkok.expressen.se/recept/rawfood-chokladbollar/
Dadlar som konsistensgivare

https://www.ica.se/recept/raw-smulpaj-720867/
5 dl valnötter (de är iofs så dyra att det blir nog inte fel)

https://metromode.se/halsa/nyttig-efterratt-salt-karamellglass-med-kokosmjolk/
Vad händer när alla börjar sälja kokosmjölksglass i affären? (det har startat på Lidingö bla, iofs hyperdyrt 40 kr per pinne så det ska ju vara ok.) Massor av smoothies nu med kokosmjölk också.

https://www.ica.se/recept/avokado/efterratt/
Fler efterrätter med avokado. Jag har ätit chokladefterrätten och du kan verkligen inte ens gissa att det är massor av avokado i. Men är det rättvist mot den stackars avokadon, i jämförelse med tex Guacamole?

Det gör mig nervig, håller det i längden att använda mandlar, avokado, dadlar, cashewnötter, bananer, kokosnötter som rena platshållare för annat i mat du äter varje dag? men det kanske bara är för att det är nytt.

Det blir så lustigt när man rakt av köper trender utan att tänka efter. Vad är det som är så speciellt med dadlar som gör att de inte går att ersätta med t ex torkade päron eller plommon?

 

[parellikusken]

Jag brukar tänka på att oftast välja svenska och ekologiska råvaror. Köper till exempel gula ärtor istället för kikärtor till falafeln. Mycket grejer går att byta ut mot den svenska motsvarigheten.
Försöker också köpa grönsaker och frukt som är i säsong, bortsett från tomater och sallad som jag har svårt att klara mig utan.
Äter vegetariskt, men undviker grejer som innehåller sojabönor. Använder havreprodukter istället för soja- och mjölkprodukter. Unnar mig dock ost och choklad emellanåt, så inte helt strikt.
Gäller nog mest att tänka till lite när man handlar, inte köpa grejer på ren vana.

Problemet för mig är att jag är fattig, har inte råd att köpa ekologiska grönsaker och frukt varje månad, men då gör jag de ekologiska valen på de viktigaste varorna. Bor i lägenhet med liten balkong, så kan inte odla annat än kryddor för eget bruk.

 

[Dentaku]

Tog en närmare titt på de där rawfood-chokladbollarna.

En sats klassiska chokladbollar kan man knappast sälja in med några nyttighetsargument. Men man kan knappast vräka i sig den nya varianten med gott samvete heller.
Mandlar, cashewnötter, kokosfett och dadlar(om det är den färska varianten som avses) kanske är bättre att stoppa i sig än smör, betsocker och havregryn. Men dessa varor kan ha helt andra negativa effekter som syns någon helt annanstans i världen.

 

[95johsv]

Jag tror faktiskt att det mesta som vi i Sverige konsumerar som inte är etiskt faktiskt kommer via restauranger.

 

[majola]

Va? För att besprutningen på lång sikt dödar både folk och insekter och andra djur till exempel. Kan det betyda mer för miljön?
Bananodling;
Steg 1. Marken sprutas med bekämpningsmedlet parakvat för att döda ogräs och annan växtlighet. Parakvat är sedan länge förbjudet inom EU och mycket skadligt för människor.
Steg 2. Insektsbekämpningsmedelet karbofuran appliceras i hålet där plantan ska planeras. Medlet är väldigt giftigt och förbjudet i EU. Det kan leda till illamående, ryckningar i musklerna och andningssvårigheter.
Steg 3. Insektsmedel, karbamat eller organofosfater sprutas i upp till tre omgångar. De båda bekämpningsmedlen kan påverka nervsystemet hos människor och vara dödliga för växter och djur.
Steg 4. Bananerna planteras ut.
Steg 5. Upp till tre gånger under åretsprutas plantorna med karbamat, eller organofosfater, eller karbofuran. Med gifterna vill man ta död på nematoder (rundmaskar) som lever i jorden och förstör plantornas rötter. Gifterna kan skada nervsystemet hos människa.
Steg 6. Om det blir problem med svamp kan odlingen behöva besprutas upp till 50 gånger (300 liter per hektar/år) under en produktionscykel (ett år). De vanligaste medlen som används är Tilt med den aktiva substansen propiconazole eller dithane med den aktiva substansen mancozeb.
Steg 7. Tre till tio gånger sprutas plantan med kemiska ogräsbekämpningsmedel som till exempel glyphosate och/eller parakvat. Parakvat är akut giftigt för både djur och människor.
Steg 8. På vissa plantager doppas klasarna i en desinficerande lösning av ett kemiskt bekämpningsmedel mot bakterier (Bacterol) och vatten.
Steg 9. Nästa steg är att spruta ”bananbuketterna” med svampmedel som innehållerden aktiva substanserna imazalil eller azoxystrobin (klassificeras som mycket giftigt för vattenlevande organismer) samt hormonstorande ämnen, innan bananerna packas de för vidare transport.
Steg 10. För att bananerna skall mogna klart efter att de har packats gasas de med det naturliga växthormonet ethylene.

Ja, och här i Tyskland publicerades för ett tag sedan ett banantest (Ökotest) där de varnade för att låta barn skala konventionella bananer själva. Efter att ha skalat deras bananer ska den vuxna tvätta händerna noga.

Något sådant vill jag inte ha liggande i in fruktkorg...