Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Lite undrande, tyckte du inte i en annan tråd att det var lysande att du fått äta hur mycket godis du ville, för att det innebar att du tröttnat?


Personligen: Liten kaka är ingen fara, det viktigaste är man man har ett sunt förhållningssätt till mat öht. Om jag kan lära evetuella kommande barn att en bulle ibland är helt okej och inget att oroa sig för är jag nöjd.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Vi bodde i södra Kalifornien när min dotter var liten, och i värmen där går man inte utanför dörren utan en flaska vatten. Överallt hade vi med oss vattenflaskor, i bilen etc och lilla dottern drack vatten vatten vatten, NÅN enstaka gång juice men inte i flaska (hon ammade länge dessutom). Idag är hon 8 år och vad vill hon dricka? Jo, VATTEN! Går vi på McDonalds (inte ofta men nån gång) väljer hon vatten till maten! Hos kompisar får hon ibland cocacola eller saft, dricker glatt ... och ber efter en stund om vatten då det är vad som släcker törsten hos henne.
Så¨, visst har det betydelse vad små barn äter och dricker regelbundet!
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Vi bodde i södra Kalifornien när min dotter var liten, och i värmen där går man inte utanför dörren utan en flaska vatten. Överallt hade vi med oss vattenflaskor, i bilen etc och lilla dottern drack vatten vatten vatten, NÅN enstaka gång juice men inte i flaska (hon ammade länge dessutom). Idag är hon 8 år och vad vill hon dricka? Jo, VATTEN! Går vi på McDonalds (inte ofta men nån gång) väljer hon vatten till maten! Hos kompisar får hon ibland cocacola eller saft, dricker glatt ... och ber efter en stund om vatten då det är vad som släcker törsten hos henne.
Så¨, visst har det betydelse vad små barn äter och dricker regelbundet!

Åh, vatten är ju så gott! :d När jag var liten drack vi läsk/saft på helger, O'boy endast på helger, annars var det mjölk eller vatten. Gillade inte mjölk speciellt mycket så det blev mest vatten. Och jag tycker verkligen att det är jättegott! Sedan kan en bidragande faktor vara att jag tycker att kolsyra i läsk är stark, vilket jag alltid tyckt, men föredrar för det mesta vatten framför annat att dricka. :)

Dock kan jag se fördelar i att ha fri tillgång på sötsaker om man har barn som klarar av det i äldre ålder. Att ha som vi hade med en godisskål på fredagar eller lördagar där alla i princip slogs om att få ett par bitar är inte heller bra, men ser ingen anledning att börja med socker när barnet är sex månader. Men det är lite OT.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

[/I]

Vad dålig stil att gå genom din sambo att säga det. Kunde hon inte ha sagt det till dig personligen?

Jag uttryckte mig nog lite för luddigt. Kritiken framfördes mot sambon och hur han gjorde/inte gjorde. Sen kom lite "allmänt" om att han skulle bli en bortskämd unge mm. Men mest var det kritik mot sambon. Hon är ju en sansad o bra person och inser nog att hon inte bör kritisera mig. Men sambon behandlade hon lite som "barn" igen - och trodde hon måste lära honom hur han ska vara förälder. Helt onödigt enligt min åsikt.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Inte benhårda men VARFÖR MÅSTE man som förälder acceptera att far-morföräldrar får göra som de tycker? Det jag undrar är varför inte DE kan sluta för husefriden. Är inte den äldre generationen rädda om relationen?? Relationer bygger väl på lika respekt gentemot varandra?! Det är väl en sak om mormor/farmor passar barnet när det är lite äldre att de gör lite som de vill, men det är inte ok med en 6månaders bebis när mamma sitter och säger nej. Det är respektlöst anser jag.

Jag håller med dig Hoppla.

Visst; lite glass är inte en världsstor sak. Men barnet är föräldrarnas barn och nu är det deras tur att köra familjeracet som DE önskar. Far- och morföräldrar är superbra om de finns i barnens liv och jag tror inte heller TS kommer ta strid för glassfrågan på så vis att hon utesluter äldre släktingar ur barnets liv för en sån sak. (eller?).

Jag tycker som du Hoppla: varför ska föräldrarna "backa" och "finna sig i"? Det borde väl snarare vara de som faktiskt INTE ÄR föräldrar till barnet som "backar" och låter den nya lilla familjen göra som de önskar. Det kommer inte stämma till 100% med mor- och farföräldrarnas önskan, men det är väl liksom en del av "vitsen"?
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Det är inte fel att sätta gränser gentemot sina föräldrar. Oftast blir relationen bättre när föräldrarna lär sig respektera sina barn, alla mår bra av det.

Precis! Och har föräldrarna inte lärt sig att respektera sina vuxna barn och deras val tidigare så är det verkligen på tiden att de lär sig det när barnbarnen kommer!

(Åh, vad jag är glad åt mina föräldrar som faktiskt låter oss leva våra liv på det sätt vi själva vill. Som inte lägger sig i vad vi gör/inte gör med våra barn. De har ju för 17 redan fostrat oss till självständiga, tänkande, hyfsat smarta individer.)
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Håller helt och hållet med här. Har till och med varit på en tillställning där värdinnan efter att ha försökt pracka på min dotter en massa choklad som vi inte ville att hon skulle äta tyckte så synd om min dotter så hon skickade med skiten hem. Vad säger man utan att göra sig osams?
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Om vi tar ditt resonemang och fortsätter det, så känner jag att det ni uttrycker här, Hiddeous och Pertruska, är ett kontrollbehov. Behovet att kontrollera era gäster. Kalla det makt om ni vill.

Om ni anser att det föräldrarna här vill ha är makt över sina barn så är det rätt tydligt att ni vill ha makt över era gäster.

Der jag inte förstår är varför det skulle vara bättre.

Det känns dessutom som ni har glömt att denna tråd handlade om en 6 månader gammal bebis.

Var det möjligtvis så att vi träffade en öm punkt i relationen gente mot era barnbarn.... :angel:

Finn fem fel! :D

Jag har inga barnbarn, sonen är tonåring (iofs könsmogen).

Jag vet att TS skriver om en bebis och jag har skrivit att jag inte skulle komma på idén att ge glass till en så liten, men nu var det ju någon som kom på den idén.

Jag vill inte ha makt över mina gäster, hela det resonemanget var ett exempel. Däremot vill jag ha egna relationer till människor i min omgivning, oavsett deras ålder. Jag tycker att det är en prövning att umgås med barn och föräldrar där föräldrarna inte tillåter det.

Jag skulle inte framhärda med glass om föräldrarna sa nej, för som sagt tycker jag att det är en småsak. Men jag skulle inte anpassa mig av "respekt" utan för att slippa tjafsa om småsaker.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Jag skulle inte framhärda med glass om föräldrarna sa nej, för som sagt tycker jag att det är en småsak. Men jag skulle inte anpassa mig av "respekt" utan för att slippa tjafsa om småsaker.

Däri ligger problemet. Du tycks förvänta dig att andra människor ska respektera din önskan att få bilda egna relationer till individer, men du är inte villig att själv respektera andra individers önskan till att få uppfostra sina barn på det sätt som de själva önskar.

Respekt är något som man både ger och får, inte något som man kan ta för givet.

Jag förväntar mig inte att du ska ändra på dina åsikter, men du skulle kunna fundera över ifall andras åsikter kanske kan vara rätt för dem. Alla fungerar olika och det som är rätt för dig är inte nödvändigtvis rätt för någon annan.

Sen angående "slippa tjafsa om småsaker" så tycker jag nog att du i och med den här tråden har lite grann förlorat rätten till att använda det argumentet.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

din önskan att få bilda egna relationer till individer, men du är inte villig att själv respektera andra individers önskan till att få uppfostra sina barn på det sätt som de själva önskar.

Nu tycker jag att du ska ta det lilla lugna!

Det står alldeles klart för mig att många föräldrar inte önskar se sina barn ta intryck av något annat än dem själva, och de barnen kan jag faktiskt bara beklaga. Att som förälder tro att man själv och ens egna idéer är allt barnet behöver, bygger på en grov självöverskattning. Du har alldeles rätt i att jag mer än gärna skulle vilja ändra på de föräldrarna, för barnens skull och inte för min egen, men det står ju tyvärr inte i min makt.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Tack och lov får man väl säga för vem är det som säger att just ditt sätt är rätt och bättre än deras? Jag tror nog att de här föräldrarna faktiskt tänker på sina barns bästa.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Ja, eller typ 13...

Dessutom innehåller frukter massor av socker, för att inte tala om juicer och smoothies, så jag vet inte om argumentet är så starkt egentligen.

För att inte tala om bröstmjölk, den är väl inte sockerfri????
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Att som förälder tro att man själv och ens egna idéer är allt barnet behöver, bygger på en grov självöverskattning. Du har alldeles rätt i att jag mer än gärna skulle vilja ändra på de föräldrarna, för barnens skull och inte för min egen, men det står ju tyvärr inte i min makt.

Att du mer än gärna skulle vilja ändra på andra föräldrar tycker jag tyder på grov självöverskattning. Att du sedan tar upp detta i den här diskussionen tyder på brist på självinsikt.

Och jag kan för mitt liv inte förstå vad det är för värdefulla intryck barn skulle ta upp av dig p.g.a att du ger dem glass. Jag antar att du egentligen diskuterrar om något annat än det den här tråden handlar om.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Resultat? En oerhört sund kille som inte ser något intressant i att smaka cola. Han har ingen anledning till att göra det. Och det är tack vare "strikta regler" fram till hans 15års-dag. Och han har inte lidit ett dugg av det.

Men är detta idealet, att man ska vara Madonna-sund vid 20 års ålder? Jag skulle ALDRIG ha velat ha så kontrollerande föräldrar! Det hämmar individuell utveckling, nyfikenhet, livserfarenhet. Jag kan inte alls se något beundransvärt i det, i ärlighetens namn. Synen att barnen ska vara föräldrarnas skapelse som de ska forma enligt sina värderingar bär mig emot.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Om vi tar ditt resonemang och fortsätter det, så känner jag att det ni uttrycker här, Hiddeous och Pertruska, är ett kontrollbehov. Behovet att kontrollera era gäster. Kalla det makt om ni vill.

Jag har själv ytterst lite kontrollbehov. Jag har inga tendenser att överdramatisera bagateller, jag accepterar att världen inte är idealisk, att all mat inte är nyttig, att förpackningar skapar inflammationer, att avgaser ger allergier, men ska man sluta leva och äta för det?

Det är den paniken som jag vänder mig emot. Vad är konsekvensen av att ett litet barn smakar glass? Med största sannolikhet ingen alls, över huvud taget. Så varför låta en sådan sak vända upp och ner på humöret? Det är väl bättre att i så fall agera mot sådant som faktiskt HAR konsekvenser!
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Men är detta idealet, att man ska vara Madonna-sund vid 20 års ålder? Jag skulle ALDRIG ha velat ha så kontrollerande föräldrar! Det hämmar individuell utveckling, nyfikenhet, livserfarenhet. Jag kan inte alls se något beundransvärt i det, i ärlighetens namn. Synen att barnen ska vara föräldrarnas skapelse som de ska forma enligt sina värderingar bär mig emot.

Varför inte? Jag önskar att jag vore så sund. Jag kommer från en godsaksälskande familj och har tyvärr blivit sådan själv. Har bara tur som har starka tänder och ända tills nu efter barn nr 2 aldrig gått upp i vikt trots mängder av sötsaker.

Varför skulle barnets utveckling, nyfikenhet etc hämmas bara för att denne inte får äta osunt? Sitter nyfikenheten etc i vad man äter?
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Varför inte? Jag önskar att jag vore så sund. Jag kommer från en godsaksälskande familj och har tyvärr blivit sådan själv. Har bara tur som har starka tänder och ända tills nu efter barn nr 2 aldrig gått upp i vikt trots mängder av sötsaker.

Varför skulle barnets utveckling, nyfikenhet etc hämmas bara för att denne inte får äta osunt? Sitter nyfikenheten etc i vad man äter?

Den sitter i att våga utforska saker och ting. Det första små barn gör i världen är att smaka på den - smaker lär oss massor av saker. Smaker framkallar känslor och erfarenheter och associationer.

Att gå sin egen väg och upptäcka ting är alltid förenat med risker. Men i vår skyddade värld är de små.
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Varför inte? Jag önskar att jag vore så sund. Jag kommer från en godsaksälskande familj och har tyvärr blivit sådan själv.

Det hade precis lika gärna inträffat om du inte hade fått smaka godis, någonsin. Varför skyller du på din uppväxt för att du är sockerberoende? Det sitter i så fall i dina gener - och du kan lägga om dina matvanor när du vill!
 
Sv: Men han ska inte äta socker! *irriterad*

Det verkar från din andra tråd som att det är ganska oklart vad han reagerar på. Så jag skulle personligen inte börja utesluta grupper av livsmedel själv, utan att testa medicinskt vad som är orsaken. Fullkorn är dock ingen bra småbarnsföda, men det finns ju inte i bullar.

Det verkar troligtvis vara gluten enligt vårdcentralen, med tanke på allt det som jag har beskrivigt för dem.

vi hade en glutenfri vecka. hans mage var bra. han råkade få i sig gluten, magen blev dålig.

vad ska man då tro?

df är jag extremt petig tills vi får resultatet efter läkarbesöket som jag ska boka på måndag, då det har gått ca en vecka som vi skulle vänta.
 

Liknande trådar

Småbarn Över våran son över huvudena på oss. Många av er läste säkert min tråd om att dem gett honom glass. Nu har alltså samma sak hänt... 2
Svar
21
· Visningar
2 452

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp