Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Tack! Det ordnar sig säkert i slutändan, tar bara lite tid att komma dit
Eskilstuna ska jag hålla i minnet då!
Om inte annat så är du välkommen att träffa mina galna monster om du har vägarna förbi Skåne någon gång![]()
Jag kan ta med mig en komplett galen lekkompis och komma upp en sväng snart
Det brukar låta ungefär såhär; duns, duns, duns, duns, kabooooom, grrrr, duns, duns, duns, krasch, pang, duns duns duns..
Då vet man att Bajjon har anlänt![]()
Jag kan den där känslan..
Fast jag har en pansarvagn på lite över 30 kg, som är stenhård i både huvud och kropp, som använder mig - eller vem/vad som helst - som bromsklossTack och lov så skulle aldrig den tyngsta på 35 kg få för sig att ens snudda vid mig på språng
(Tack och lov - för han hade väl brutit benen på mig eller nåt...)
Peggy, aka "Bonecrusher", "Pansarvagnen", "Ångvälten"![]()
Oki, det var bra att veta. Jag tror det det kan vara väldigt svårt att se för en förstagångsbulleägare, för man är ju van vid "vanliga" hundars signaler. Men man lär ju med tiden, men det kan vara bra att veta vad man ska var obs på. Jag tycker hon är väldigt bra med att inte sätta hunden i situationer hon vet att den inte klarar av osv. och att vi t.ex. kan ha våra hundar lösa inne och ändå förbjuda att de hälsar på varandra (hon är bara ett år). Men för att lära sig signalerna, är hon inte tvungen att vara med om att hunden tänder till ett par gånger? Liksom man kan väl inte lära av nån annat än erfarenhet? Nu har visst en jättebra rasklubb där hon bor, så hon träffar ju både många andra bullar och bulleägare, men det händer ju även där att hundarna smäller och då säger hon att hon knappt hinner se något som helst, för det går så himla fort och de reagerar ju på minsta lilla och där kan det vara svårt att läsa den andra hunden, att det den gjorde skulle vara tillräckligt för att utgöra en hotsignal i en kamphunds ögon. Sånt ska man kanske också lära sig att se. Tack så hemskt mycket för dina svar hursomhelst, jag tycker de ger jättemycket och jag vill ju jättegärna lära mig mer om dessa typer av hundar och hur de fungerar!Det krävs en hel del övning, men det går absolut att lära sig att läsa dessa rasers minimala signaler!Hoppas ni/hon hittar dit med Bullterriern, för det gör allting så oändligt mycket lättare i vardagen.
Jag kan se minsta lilla tecken hos mina (Och andra Amstaffar jag sett i sådana situationer), och minsta lilla spänning. Också om spänningen är inför ett slagsmål, ett gruff, ett försvarsbeteende eller en rangfråga. Väldigt praktiskt, eftersom jag kan hantera det på olika vis då. Och framför allt, såklart, stoppa något innan det ens händer om man är i närheten.
Jag ber alltid folk med "snälla, glada okastrerade hanar" att inte släppa fram sina hundar till min hane. Inte för att han flyger på helt utan provokation, men för att jag vet att han tar saker provocerande väldigt lätt. Som sagt, dom tänder till väldigt mycket fortare än dom flesta andra ju.
Men eftersom dom ser en söt hane, med öronen sådär gulligt framåt, svansen viftande och kroppen i normal hållning - så ser dom bara en glad hund! Vad dom inte ser är hur han viftar på svansen, hur kroppen är positionerad, hur öronen visar på en förväntan.. Alla dessa små tecken i hans kropp visar att han är förväntansfull, dock inte för att leka. Han är beredd på att slåss helt enkelt. Sen han var i ett häftigt slagsmål för 2 år sedan, så kom han på att han faktiskt gillar att slåss. Och det är först då, som jag på riktigt förstod hur pass mycket som faktiskt lever kvar i dagens s.k sällskapshundar (Läs; Amstaff). Nu springer inte han runt och slåss för det, förmodligen enbart för att han vet om att matte blir arg då, så det är ju inget jag upplever som ett problem förvisso.
Så, det går absolut att läsa dom i alla fall, men dom flesta verkar inte alls kunna se dessa minimala signaler, eller så kanske dom kan se dom men bara tolkar fel.
Dom enda småhundarna som mina får leka med, är för övrigt terriersSådana vi känner väl såklart, så att dom fungerar ihop. Men det är typ dom enda småttingarna som tål när min Pansarvagn Peggy kommer springande i 180 km/h, välter omkull dom och sen kraschlandar ovanpå ungefär
Dom leker ju så himla tufft, så dom flesta hundar trivs inte att leka fysiskt ihop med mina tyvärr. Rottisar brukar älska Peggy dock, dom är ungefär lika brutala och klumpiga. För det mesta håller dom brottningsmatcherna inom flocken, och ibland vill jag bara blunda.. Häromdagen möttes Peggy och hennes dotter i världens galopp, och smällde in i varandra så hårt att det verkligen lät! Obekymrat så galopperade dom vidare efter lite volter och skutt.. Hade jag fått den träffen in i benet hade det förmodligen gått av. Och en liten minihund hade förmodligen brutit ryggen eller något.
Men du borde veta hur svårt det kan vara, om man inte är helt förberedd. Kommer du inte ihåg när M flög på Toy, så hans ena hörntand gick av och vi fick fara till vetten med honom? Där kunde du ju inte hålla henne ens eller få bort henne, fast Toy var fastbunden och inte plötsligt uppdykande vid ett gathörn. Har man då en kamphund som tänder ännu snabbare och man blir överraskad, då hinner man kanske inte reagera förrän hunden sitter i halsen på den andra vovven. Självklart hjälper det med koppel, men det är inte alla situationer man kan avvärja med endast koppel, precis som Bebben säger. Har tyvärr som sagt varit med om kopplade hundar som bitit och attackerat rejält, bland annat på min egen gata![]()
Oki, det var bra att veta. Jag tror det det kan vara väldigt svårt att se för en förstagångsbulleägare, för man är ju van vid "vanliga" hundars signaler. Men man lär ju med tiden, men det kan vara bra att veta vad man ska var obs på. Jag tycker hon är väldigt bra med att inte sätta hunden i situationer hon vet att den inte klarar av osv. och att vi t.ex. kan ha våra hundar lösa inne och ändå förbjuda att de hälsar på varandra (hon är bara ett år). Men för att lära sig signalerna, är hon inte tvungen att vara med om att hunden tänder till ett par gånger? Liksom man kan väl inte lära av nån annat än erfarenhet? Nu har visst en jättebra rasklubb där hon bor, så hon träffar ju både många andra bullar och bulleägare, men det händer ju även där att hundarna smäller och då säger hon att hon knappt hinner se något som helst, för det går så himla fort och de reagerar ju på minsta lilla och där kan det vara svårt att läsa den andra hunden, att det den gjorde skulle vara tillräckligt för att utgöra en hotsignal i en kamphunds ögon. Sånt ska man kanske också lära sig att se. Tack så hemskt mycket för dina svar hursomhelst, jag tycker de ger jättemycket och jag vill ju jättegärna lära mig mer om dessa typer av hundar och hur de fungerar!
Nej, det är långt ifrån alla av dessa typer av hundar som har ett likadant kroppspråk som alla ansra raser, eller lika tydligt för den delen.
Mina visar inte lika kraftiga hotsignaler som dom tidigare hundar jag haft, så som Schäfer, Malle, GD, vriard, Fransk Bulldogg etc. Dom tänder också till snabbare, ja. Inte vad dom gör i slagsmålet, utan INNAN. Många individer från denna hundtyp blir provocerade av andra hundar mycket lättare. Likväl som att det finns individer som har mer tålamod än 10 hundar ihop naturligt vis.
Men nu pratar vi rent generellt.
För övrigt kan jag lägga till att ingen av dom jag träffat på hade låtit det gå så långt som till att vara stela statyter intill varandra, det hade smällt ett tag innan dess. Och det är alla trevliga familjehundar, som ofta bor ihop med flera andra hundar, är med på jobb och gud vet allt. Ingen konstig avvart direkt.