När är det dags?

[pernilla_s]

Som rubriken säger när är det dags att ta beslutet att avliva sin vän?

Jag står rådvill och vet inte vad jag ska ta mig till.

Jag har tyckt att det varit dags ett tag nu, men hur vet jag att det är rätt beslut? Tänk om det är fel och det går att hjälpa honom?

Mitt svar har alltid varit innan att djuret ska avlivas innan det börjar slockna.

Men nu när jag sitter i smeten så suddas gränserna ut och jag har ingen aning om längre vad som är rätt och fel. Eller jo jag vet vad jag känner är rätt egentligen, men jag vågar inte ta steget fullt ut.

Nu väntar jag ju fortfarande på att vi ska ta fler tester, men vi har inte hittat något än och vi har tagit många. Om jag inte får svar snart är det fel att ta beslutet så? Men tänk om vi kunde räddat honom...

Under tiden mår hunden dåligt och blir väldigt orolig och stressad varje kväll för att han mår dåligt och vill att jag ska hjälpa honom. Vi kan inte gå några långa rundor med honom, då han får ont. Just nu lever han inget fullvärdigt liv eller ett någorlunda okej liv.

När anser ni det är dags att åta sin vän gå? Jag behöver få lite perspektiv på det hela och se vad ni anser om det hela i allmänhet och inte bara min hund då.

 

[Gnist]

Sv: När är det dags?

När det inte finns livskvalitet kvar, eller helst innan den tar slut är det dags att släppa taget anser jag.

 

[Ambra]

Sv: När är det dags?

Jättesvårt att säga men som det låter på dig så vet du svaret
Min älsta har problem med lederna och jag har alltid sagt att den dagen hon inte kan hoppa in i bilen är dagen jag ringer och bokar tid
Eller när JAG mår dåligt över att se henne.. Men då är det nästan försent..

 

[Hexa]

Sv: När är det dags?

Svårt att svara utan mer information, hur gammal är din hund? Hur länge har den varit sjuk? Vad har den för symtom?

Jag tog bort min älskade hund för en månad sen efter mycket velande. Precis som du så flyttades hela tiden gränsen för när det var dags. Det låter som att du egentligen tycker att det är dags men att du har svårt att genomföra det.

Min erfarenhet så här i efterhand är att det jobbigaste är att beställa tid och tiden fram till avlivningen. När jag väl satt där och klappade henne medan hon tog sina sista andetag, så kändes det helt rätt. Hon hade haft ett fint liv och nu fick hon ett fint slut, innan hon mådde för dåligt.

Lider med dig!

 

[TinyWiny]

Sv: När är det dags?

Jag har känt länge när jag har läst din andra tråd att du vet vartåt det börjar gå.
Jag tror att du i ditt hjärta finner svaret.
Det är så fruktansvärt att ta beslutet och man töjer på gränserna, för tänk om...
Jag tror att din hund kommer vara tacksam för att slippa lida mer för hur lång tid som är för lång tid kan man aldrig veta.

Du har kämpat väl för din vän men när hans liv nu består av oro och smärta, då är det dags att ta farväl.

Skickar tusen tröstkramar till dej och hoppas att du finner ro i ditt beslut.

 

[pernilla_s]

Sv: När är det dags?

Du har rätt jag vet, men jag vill inte. Precs som du säger är det det här tänk om... Jag kommer ju ta de tester vi har bestämt, då vi har vissa funderingar angående vissa saker och dessa kommer tas den 23:e. Får vi inga mer ledtrådar så vi snabbt kan gå vidare och hjälpa honom, så måste jag göra vad som är bäst för hunden.

 

[pernilla_s]

Sv: När är det dags?

Hunden har varit sjuk sedan november mer eller mindre. Symtomen har skiftat men är just nu:
dricker mycket
avmagring (kastrerad hanhund som har oerhört lätt att gå upp i vikt i vanliga fall)
stort bukomfång
muskelförtvining över hela kroppen
stelhet
ont i bakbenet/rygg (vi vet inte var det egentligen sitter)
trötthet

Jag känner att det är dags, men det är svårt att genomföra, när vi fortfarande har tester att göra. Vi har en sjukdom som vi ska testa för nästa torsdag. Jag hoppas ju att testerna ska visa något. Men jag kommer inte testa på måfå igen. Utan tar det stopp nu, så kommer han att avlivas, så mycket är väl mer eller mindre bestämt.

Jag önskar tiden hade kunnat gå just nu så allt hade varit över på något sätt.

 

[MrsScabtree]

Sv: När är det dags?

När det inte finns livskvalitet kvar, eller helst innan den tar slut är det dags att släppa taget anser jag.

Instämmer här.

 

[TinyWiny]

Sv: När är det dags?

Du har rätt jag vet, men jag vill inte. Precs som du säger är det det här tänk om... Jag kommer ju ta de tester vi har bestämt, då vi har vissa funderingar angående vissa saker och dessa kommer tas den 23:e. Får vi inga mer ledtrådar så vi snabbt kan gå vidare och hjälpa honom, så måste jag göra vad som är bäst för hunden.

Bäst för hunden och i förlängningen för dej, man mår så dåligt när man vet att slutet är nära.
Min hund hade ju godartade tumörer, men de satt så dumt precis vid analen och jag visste ju att om de skulle börja växa åt fel håll, dvs över så skulle ju slutet vara omedelbart.
Visst kunde jag bett dem operera, trots dålig prognos (det är ju mycket som kan bli fel när man ska ta bort något så nära/vid/ev. i ringmuskeln) men med hans rädsla för veterinärer och hans ålder gjorde att jag avstod.
Han levde i nästan två år till och tumören växte åt rätt håll, och när dagen kom för att ta adjö var det annat som satte stopp för vår vänskap.

All den oron önskar jag inte min värsta fiende, all rädsla... jag saknar honom så mycket men nu behöver jag inte oroa mej längre, nu kan jag sörja att han inte finns hos mej längre.

Jag håller tummarna att de hittar vad som felas och att det går att göra något åt för jag hoppas verkligen att du inte behöver ta adjö än utan att detta "bara" var en påminnelse om hur otroligt värdefulla de är för oss.

Kramar i mängder

 

[Philosophia]

Sv: När är det dags?

Du har rätt jag vet, men jag vill inte. Precs som du säger är det det här tänk om... Jag kommer ju ta de tester vi har bestämt, då vi har vissa funderingar angående vissa saker och dessa kommer tas den 23:e. Får vi inga mer ledtrådar så vi snabbt kan gå vidare och hjälpa honom, så måste jag göra vad som är bäst för hunden.

Jag är verkligen så ledsen för din skull över att hunden inte har visat några förbättringar.

När kan det vara dags? Kanske du redan har formulerat svaret inom dig och att det finns i det svar som jag har citerat ovan. När det gäller det dåliga samvetet: Du har gjort allt som står i din makt som hundägare utan att träda över den gräns för vad som är human behandling av hunden. Vill du genomföra de inplanerade testerna först, gör det. Men ingen, inte någon, skulle ha rätt att klandra dig om du låter din vän somna in utan att genomföra dem. Du har genom hela denna process haft hundens bästa för dina ögon. Bedömer du att det rätta är att genomföra testerna den 23:e så är det det rätta. Om du bedömer att det är dags att släppa taget tidigare så är det det som är det rätta. Av det du har skrivit i dina inlägg om din hund så är det så tydligt att du aldrig skulle låta din hund lida i onödan och jag tycker därför att du ska lita på ditt omdöme.

 

[pernilla_s]

Sv: När är det dags?

Tack, texten gjorde att jag kände mig lite lite bättre och att jag inte känner mig lika värdelös när det gäller att hjälpa min hund. Tyvärr känner jag att jag skulle varit mer påstridig innan, när ingen veterinär ville hjälpa mig. Jag borde åkt till HBG i början redan. Men men det är lätt att vara efterklok.

Delvis kl:
Jag har pratat med sambon och vi har beslutat oss helt nu och jag känner att det får bli så nu.

Den 23:e åker vi till den bokade veterinärtiden och tar testerna och jag antar vi får vänta på provsvaren, visar det inget så kommer jag boka veterinärtid för avlivning några dagar senare.

Några dagar för att kunna säga farväl, med massa uppmärksamhet och mat.

Jag kan bara inte fatta att jag står inför detta. För några månader sedan trodde vi att allt var bra, det var ju bara en sketen UVI och nu verkar det bli avlivning för honom.

Mitt hjärta brister av att se honom, men det brister också inför tanken att förlora honom.

 

[Hexa]

Sv: När är det dags?

Du gör helt rätt! Det är verkligen en jättejobbig situation, men du har gjort allt du kunnat för din hund. Den här tiden som kommer nu är den absolut tuffaste men efteråt kommer det att kännas bättre.
Så njut nu av den sista tiden ni har tillsammans!

 

[pernilla_s]

Sv: När är det dags?

Zorro mådde inte alls bra igår. Han var stressad hela dagen, annars brukar det bara vara på kvällen. Jag insåg att det är inte schysst att vänta två veckor med att avliva honom. Han borde nog blivit avlivad igår egentligen. Jag ringde HBG så min vet ringde upp mig i eftermiddes.

Jag ville försöka flytta fram tiden och se om jag kunde ge honom rimadylen jag har hemma om det är så han har ont eller andra symtom som vi kanske inte vet om som gör sig gällande. Då hade han kanske mått lite Men det fick jag inte med tanke på hans höga levervärde och det var ju det jag trodde också. Jag ville inte heller ge honom något. Men jag vill ALDRIG mer se honom så som han var igår.

Han är bättre idag, men han har bara sovit idag och orkar inte någonting.

Jag sa till henne också nu att om vi inte fick reda på någonting nu så blir det avlivning. Det verkade hon dock inte förstå. Men det är svårt att beskriva honom bra och hon har inte sett honom. Jag ser honom och han har inte ett värdigt liv längre.

Hur många månader ska jag ge honom? Han har varit sjuk i 5 månader nu. Jag tycker det räcker gott och väl.

Men hon skulle ringa mig imorgon och försöka boka in en tid hos en annan veterinär i början på nästa vecka. Hon skulle skriva vad de skulle göra så då är det ju inga problem. Hon var lediga ända tills torsdag. Varenda dag räknas just nu känns det som.

Och jag vet att jag borde avliva honom direkt, men jag klarar inte det. Vi har ju en diagnos som stämmer in VÄLDIGT mycket på honom, vilket gör att jag vill inte ge upp helt.



Jag har varit väldigt ledsen hela dagen och sitter mest och gråter, men jag orkar inte mer och jag tror inte heller hunden orkar mer. Jag har nästan till 100% dömt min hund till döden. Det ser ganska hopplöst ut iaf.

 

[BornAgain]

Sv: När är det dags?

Vänen - du har inte dömt din hund till döden. Du tar hand om honom efter bästa förmåga och i det ingår att släppa taget när du känner att hoppet är ute. Det är inget du rår över. Det är inget någon av oss rår över. Tröst- och styrkekramar

 

[lady_vip]

Sv: När är det dags?

Du har det tufft nu och du tar säkert rätt beslut i slutändan.

Jag var ju på väg till avlivningstiden med min Fortune för snart ett år sen, hon blev bara sämre och sämre... Såg ut som ett spjälstaket och pälsen ramlade av och när hon en morgon bara låg och skakade i soffan helt apatisk fick jag nog, hon var inget jävla försöksdjur!!!! Ringde Lokas allergiveterinär (som räddat Lokas liv och jag kände att jag litade på att de tog bort henne på ett bra sätt), fick tid dagen efter och åkte dit storbölandes...

Han ville rädda henne, men jag sa nej, mitt förtroende för veterinärkåren var fullständigt kört i botten efter skyhöga räkningar, övertrassed försäkring och en ännu sjukare hund än i början. Men killen är charmig, förstod mig och hade övertalat mig inom en minut, för jag ville ju ha en levande hund...

Och han klarade det, med ett djupt engagemang, kunskap och han ställde verkligen upp. Trollade fram tider som inte fanns, letade upp fakta som ingen riktigt hade koll på och löste det, utan röntgen, UL och allt fanskap de andra hade junkat rundor med. Hon överlevde och den dagen vi friskförklarade henne stod halva veterinärpraktiken där och suckade över den lilla kämpande hunden, för hon ville ju inte dö.

Men jag kände i hjärtat att problemet egentligen gick att lösa, det vara bara ingen som orkade bry sig om det tillräckligt. Om du känner i ditt hjärta att detta problemet är inget övergående, då gör du helt rätt som tar bort din vän.

 

[pernilla_s]

Sv: När är det dags?

Jag tror det är hopplöst. Om inte, så hinner han lida för mycket. Han är inte Zorro längre och han tappar gnistan. Hade han inte tappat gnistan så hade det inte varit lika farligt. Men det känns som om det inte är värt det längre. Han har varit sjuk länge och visst hittar vi några bra ledtrådar nu i nästa vecka kommer vi självklart fortsätta, men gör vi inte det så måste jag släppa taget.

Har jag tur hittar vi något denna gången och får något att gå på. Då är det ju en annan sak, då testar vi ju inte längre på måfå. Utan kan sikta in oss på att göra hunden bra.

 

[lady_vip]

Sv: När är det dags?

Du vet bäst, så är det bara. Och kan du inte ge honom Rimadyl dagligen? Fortune fick det när hon var dålig och det hjälpte jättemycket. Fast han har ju nåt helt annat...

 

[pernilla_s]

Sv: När är det dags?

Du vet bäst, så är det bara. Och kan du inte ge honom Rimadyl dagligen? Fortune fick det när hon var dålig och det hjälpte jättemycket. Fast han har ju nåt helt annat...

Det går inte, han har höga levervärden. Jag ville ge honom det så länge tills vi träffades. Men veterinären tyckte att jag absolut inte skull göra det. Det finns tyvrr inget vi kan ge för att hjälpa honom, annars hade det varit lättare. Det hade köpt oss lite tid, men nu går det ju inte tyvärr.

 

[lady_vip]

Sv: När är det dags?

Hmm... Om han har dåliga levervärden förstår jag ditt problem... Så då hade jag nog också gjort som du funderar, tagit bort honom... Fortune slapp ha ont, därför kändes det mer drägligt, hon hade dåliga njurvärden.

 

[pernilla_s]

Sv: När är det dags?

Hmm... Om han har dåliga levervärden förstår jag ditt problem... Så då hade jag nog också gjort som du funderar, tagit bort honom... Fortune slapp ha ont, därför kändes det mer drägligt, hon hade dåliga njurvärden.

Det ställer till det lite om man säger så. Det är synd att man inte kan hjälpa honom så han kunde fått det drägligt,då hade vi kanske kunnat ge honom tid. Men han blev värre nu när kortisonet gick helt ut ur kroppen. Han var dålig med kortisonet, men han var bättre på en liten dos än inget alls. Nu är han sämre än någonsin. Det känns som om det inte är menat att han ska bli frisk.

Men nu i helgen ska vi mysa och äta gott, så får vi se vad som händer i nästa vecka och med provsvaren. Har vi tur hittar vi något, om inte så har jag försökt. Men jag tänker ta till vara ta varenda stund med honom och ge honom så mycket jag kan för att han ska må lite bättre.