när satte ni på stången?

[lkn02001]

som rubriken lyder, när i utbildningen satte ni på stången. och vilken sorts stång använder/använde ni? jaktkandar, kandar med bridong, blankt kandar, portugisisk osv.?

 

[lkn02001]

Sv: när satte ni på stången?

ingen som har lust att svara??

 

[Lotus7]

Sv: när satte ni på stången?

Jag rider min häst på ett blankt kandar (bara stången alltså) men är på jagt efter en spansk stång som man kan ha två tyglar på.

Red AR ca 1år innan vi började med stång och då var min häst utbildad i klassisk dressyr innan. Ville att all grund skulle sitta ordentligt och att han hittade vart hans kropp skulle vara innan vi började med stång. Men tror att det är individuellt och olika från häst till häst.

 

[suberdoo]

Sv: när satte ni på stången?

jag började rida på stång efter att min häst hade varit på träning en månad hos min tränare.. innan ddess hade vi ridit ar i ca 1 år. det hade säkert varit nyttigt för mig att börja rida på stång något senare.. men gjort är gjort :smirk:

 

[Gaia]

Sv: när satte ni på stången?

Jag började använda kapson + vanlig "engelsk" kandarstång nästan med en gång eftersom min häst behöver den hjälpen för att hitta vägen framåt-neråt (varmblodstravare). Nu varierar jag med spansk stång med två tyglar och blank alta escuelastång.

 

[lkn02001]

Sv: när satte ni på stången?

okej, följdfråga. när anser ni att man ska börja använda stången? om man utgår från BBs utbildningstrappa?

 

[bigganl]

Sv: när satte ni på stången?

Jag började smyga in stången när hästen fungerade bra på tränsbettet. I början blev det stång ett par gånger i månaden. Nu rider jag mest på stången, men fortfarande med dubbla tyglar. Jag har en Billy Allen westernstång. Hästen trivs bra med det.

 

[IngelaH]

Sv: när satte ni på stången?

När AR-instruktören anser att det är befogat att börja nyttja stången. Det kan vara tidigt i utbildningen, det kan också vara senare, eller rent utav ALDRIG.

Så fråga du din tränare.

 

[Lusidor]

Sv: när satte ni på stången?

KL
Det har växlat..
Jag la på stång tidigt på araben pga att en tränare tyckte att det var en bra betsling. Men den hästens problem var inte att länga överlinjen utan att samla sig och flytta tillbaka vikt. Så hon funkade bäst på tränsbett för att korta upp, få igenom sidorna, böjningen och hålla tillbaka steglängden, för att till slut hitta en mjuk o lätt samling.
Hennes metod ur arbete var "länga o öka" smög iväg i fullt ös lång o låg..
Då kan jag tala om för de som ser stången som ett skarpt bett som drar ihop hästarna att så var inte fallet. Vi hamnade i låång o låg form i ett hiskeligt tempo, huga för en som gillar kontroll o välavvägt arbete..

Travaren som kan böja sig som en orm men inte har en eftergiven överlinje har haft stång i en period, tidigt i ridutbildningen, för att komma ur motsåndet för handen. För att slippa tjata på eftergiften i nacken o ryggen. Tränsbett var han helt immun mot efter all travträning medan stången gav omedelbar avslappning.

Nu då han fått en styrka i ryggen o vet vad som väntas av honom kan jag lägga på tränsbett för att fila på detaljerna i skolorna o han behåller överlinjen lösgjord.

då travarbetet inleddes hade han en tendens att korta ryggen igen o har gått på stång då o då för att inte gå tillbaka i utvecklingen och stanna kvar i ovanan att "hoppa" in i traven.

Efter att ha hittat en mjuk bärig trav lyssnar han fint på tränsbettet igen.

Så den bakvägen har vi tagit!

Araben kan jag tänka fungerar på stång o kan behöva det då vi kommer till bättre samling o hon hittar styrkan från bakbenen och hela vägen fram. Den där stelopererade bakdelen behöver lite pysslande med ett tränsbett för att komma lös steg för steg.

Så här individuellt tror jag på att tänka. Varje steg i utbildningen har sina problem och olika lösningar för att komma vidare så smidigt o pedagogiskt som möjligt.

 

[lkn02001]

Sv: när satte ni på stången?

lusidor - trevligt svar! tack!
IngelaH - jag är bara nyfiken hur NI har gjort, inte för att veta hur jag ska göra själv.
min dam har svårt att samla bärkraft och hamnar gärna bakom hand varför jag rider på tränsbett. när hon kommer till fin bärande samling så blir hon lite stel i överlinjen - jag tror det beror på att det är jobbigt fortfarande men om det fortsätter tänker jag sätta på kandaret och prova...

 

[Mithalagos]

Sv: när satte ni på stången?

Jag satte stång på min arabkille efter bara ca 2 års ridning. Han reds in när han var fem, så alltså 7 när han fick stångbett.
Gick aldrig särskilt bra på vanligt tränsbett, tuggade och blev jätteirriterad. Men stången går jättebra, han fattade direkt!
Kan endå gå ihop på två händer vid behov.

Använder ett stelt, odelat stångbett, mediumport om man tänker western-termer.

Provade att rida på ett delat en gång, men det var samma visa som vanligt tränsbett. Det ska tydligen vara smalt och stilla om det ska passa min lilla kille!

 

[IngelaH]

Sv: när satte ni på stången?

Jag har alltid varit den typen, att man SKA rida på tränsbett och därmed basta. Men jag började ompröva den tanken när jag började sätta igång min Timatant på allvar våren 2003. Jag köpte henne ju i november 2001 och skrittade lite sporadiskt i skogarna, när inte brorsan eller stallkompis lånade henne och travade/galopperade/hoppade något skutt då och då.

Men så i juli 2002 trillade en oväntad fölunge ut, bara så där... Och då fick Tima mammaledigt och jag ängnade större delen av min hästtid åt att fostra fölungen. Tima skrittades ändå igång lite smått och framåt februari reds hon kontinuerligt av mig och en stallkompis, men mestadels i skogen.

I mars 2003 såldes fölungen och DÅ började allvaret för Tima. Och Tima gillade INTE läget, vanligt tredelat mässingstränsbett, martingal eller thiedeman var vad jag red med. För det mesta var huvudet i vädret, ryggen som en hängmatta och bakdelen två och en halv meter bakom. Förutom när jag satt på en volt och red lååååååååångsamt.

I maj flyttade jag Tima till ett nygammalt stall för mig, med en gammal stallkompis som jag stått med mkt förr. De drog mig med mycket ut i skogen och hängde med till paddocken och gav handfasta tips. Jag var också med på min första AR-kurs. Den var ett elände, kändes det som.

Damen blev piggare och piggare, hetare och hetare och STELARE. Därför var det tandläkare och massör en vända. Sen var damen en ny häst och jag var tvungen att försöka betsla upp för att ha något att säga till om i skogen. Jag fick låna ett jaktkandar av Sweep här på buke. Tima blev en annan häst, både i skog och på bana. Hon vilade mer på steget, väntade på mig och sökte sig framåt-nedåt mer och mer.

Nästkommande AR-kurs var klart roligare. Damen började muskla sig och blev piggare ändå, men ändå helt kontrollerbar och ridbar. Jag bytte upp mig till ett rakt pelham med delta ibland och dubbla tyglar ibland. Min AR-tränare, sa att vi var på rätt väg och bad mig att ta med kandaret jag köpt ett halvår tidigare, men haft hängande i sadelkammaren och putsat på då och då.... Så fjärde kursen augusti 2003, var det kandarridning och det kändes som vi hittade hem.

Sen fortsatte jag växla mellan kandar, pelham och jaktkandar fram till vintern 2005/2006, då jag köpte mig en portugisisk stång i julklapp. Det var ett klipp och jag har ridit mestadels på portugisiska stången med dubbla tyglar och tredelat mässingsbett hela 2006 sen.

Nu har jag sålt stången och ska köpa en ny liknande men en storlek större, då jag inbillat (?) mig att den var storleken något för "snål". Men det ska bli en ny, så fort jag har tillfälle.
I veckan köpte jag ett oledat, svagt böjt, tränsbett med D-ringar på en auktionssajt och damen gick bra på det idag, så jag ska prova mig fram ett tag på det, så får vi se var vi hamnar när vårsäsongen drar igång med träningar igen.