Ingen av de du nämner har tillgång till journal. Journalen är ju sekretessklassad så varken polis, arbetsgivare, antagningsnämnd eller liknande har tillgång. Men man kan ju inte veta att det aldrig kommer fram och då kanske det kan slå tillbaka på en.Funderade på det där med att en diagnosen kan vara hindrande i vissa yrkesval eller liknande. Hur fungerar det om personen i fråga inte säger något? Jag är helt med på att det kanske inte är ett bra alternativ (eller etiskt för den delen), men rent teoretiskt. I det här fallet utgår jag ifrån en person som är högfungerande trots sin diagnos.
I min värld finns diagnosen på pränt i ens journal och ingen annanstans om du väljer att inte berätta för omgivningen. Men journalen nås väl i princip enbart av sjukvården och en själv?
Jag är bara insatt i hur antagningsprocessen för brandman ser ut och om jag minns rätt där så är det ett formulär du fyller i samt en läkarundersökning och EKG. Sen är det lite fysiska tester med som kompletterar. Men om du då i formuläret skulle fylla i att du inte har några problem så antar jag att de går på det formuläret och inte har tillgång till din journal? Antar att det är liknande på ex polisutbildningen och liknande utbildningar.
Samma sak angående körkortet som nämndes tidigare i tråden. Enligt transportstyrelsens hemsida är det ett formulär som fylls i där du själv kryssar i om du har någon neuropsykisk funktionsnedsättning vilket i sin tur leder till krav på läkarintyg. Det är reglerat i förordningen så du kör i sådana fall olagligt - men hur kontrolleras det? Det är ju kanske inte din sjukvårdsjournal polisen kontrollerar om de stoppar en vid en rutinkontroll.
Frågan är kanske bättre formulerad som "vilka har tillgång till din journal och kan se en eventuell diagnos?".
Som tidigare nämnt, jag är helt med på att det principiellt inte är en bra idé och vill inte uppmuntra någon till att ljuga i dessa fall! Men undrar hur systemet fungerar.
Jag tycker att man ska komma ihåg att de här yrkena osv där en diagnos blir problem ändå är yrken där man bedömer att tex koncentrationssvårigheter eller impulsivitet (som exempel) kan ställa till med problem. Och man har ju samma svårigheter oavsett om man har diagnos eller inte.