Nya fungeringar angående hanen.. [långt]

[**BORTTAGEN**]

Jag har observerat honom hela dagen idag, och kollat allt han gjort för att försöka luska ut vad som hänt med honom.. Han har förändrats VÄLDIGT mycket under den här veckan som gått, och något är fel med hans förtroende för människor.

Småsaker som att jag råkar sätta ut mitt ben framför honom för att gå någonstans, då ser han alldeles förskräckt ut och sen morrar han från magen åt mig. Sen verkar det som om ett ljus tänds i hans ögon och han blir suuuuperfjäskig för mig, utan att jag ens hunnit reagera och säga åt honom.

Han är livrädd om man ska klippa klorna också. Innan han åkte iväg så klippte jag dom utan minsta problem.. Nu rullar han med ögonen och vet inte vart han ska ta vägen, så han försöker skrämma bort mig genom att förtvivlat försöka morra och komma åt mig..

Han verkar vara så.. Kuvad är rätt ord. Han verkar ha tappat allt förtroende för människor, och är rädd men tar ut det genom att visa tänder och försöka skrämma oss.

En gång så försökte han bita mig då jag höll i hans halsband (Vi var ute och det kom en främmande hanhund, så jag tog in mina hundar såklart). Då vart jag tvungen att "brotta ner honom" och hålla honom där tills han lugnade sig och slutade att morra. När han slappnade av så pratade jag med honom och klappade och han ruskade av sig det hela på några sekunder. Han visade inga andra tecken på rädsla förutom dom vanliga vi ser jämt, så jag hoppas att jag inte förstörde något ännu mer än vad som redan är gjort när han var i sitt andra hem. Jag kände att jag var tvungen att göra så, eller så skulle han faktiskt bita mig om jag inte släppte honom.. Hans ögon var så stora och han skakade i kroppen när jag bara höll i halsbandet Han verkar så rädd och hunsad. Jag tror att den förra ägaren helt enkelt har varit för hård mot honom, och aldrig låtit honom få utveckla en egen personlighet. För han har verkligen ingen egen vilja och 'åsikter' om saker och ting..
Våra hundar har saker som tycker om, och saker dom inte tycker om.. Jag accepterar det så länge det håller sig inom rimliga gränser Men denna vovve gör precis allt man säger åt honom, utan glädje..

Jag behövde skriva av mig lite om allt som hänt här den senaste veckan.. Jag funderar hela tiden på det här, men kan inte komma på såå många saker som har gjort honom såhär faktiskt. Det är ju ingenting vi kan få ogjort utan bara göra ett ihärdigt försök att reda ut det hela och reparera skadorna på honom. Några tips på hur kanske ni har? Alla tips är välkomna

 

[Milosari]

om det är så att jycken tappat förtroende för människor får man lägga om strategin. såhär gjorde jag med min strykrädda hund när jag fick henne.

bort med alla krav och måsten. mer press är nog inte vad hunden behöver. sluta använd kommandon som hit, sitt, ligg. bestraffa inte hunden om den inte gör rätt. kanske bör hunden vara kopplad så den slipper ansvaret att vara lös. gå långa, lugna promenader (ensamma, bara ni två!). tvinga inte hunden att göra obehagliga saker, som att klippa klorna. försök ignorera honom tills han tar kontakt, gör han det ska han ha massor av uppmärksamhet. naturligtvis ska du inte tolerera att han försöker dominera dig, men är morrandet mer ett osäkert "snälla sluta", ska du ignorera det.

hade kunnat skriva mer men klockan är mycket och jag ska upp tidigt . lycka till så länge!

 

[**BORTTAGEN**]

Tack för dina tips!

Den gången det hände sådär utomhus, så var det i början. Då antog jag (Borde inte ha gjort det men man lär sig av sina misstag..) att det berodde på stressen vid omplacering som han var harig av sig.. Men nu vet jag att det inte är så, för det ser man på hela hans beteende.
Numera är alla kraven släppta, förutom det kravet att han ska vara snäll mot valpen och inte morra på riktigt åt oss. Men han älskar valpen så mycket så där är det tack och lov inga problem

Han är en OTROLIGT gosig och genomsnäll hund, så jag är ledsen att det blivit såhär. Speciellt nu när han är inne i sin tonårsperiod och hormonerna svämmar över Han ska kastreras om ett litet tag, så han slipper allt det i alla fall, för han ska inte gå i avel. Sen har vi inget planerat utan han får stanna här och bli en riktig hund igen, som inte är otrygg.. Vi kan tyvärr inte ha kvar honom för gott, då vi har en hane som bott här i snart 6 år. Det känns väldigt fel att byta bort största kärleken.. Han är dock så trygg i sig själv att man kan lämna bort honom i perioder så han får slappna av och vila ut!

 

[chrisse]

vart har han varit?? "innan han åkte iväg.." skrev du..??

 

[**BORTTAGEN**]

Han är en av våra uppfödningar och såldes då som 8 veckors valp. Dom lämnade tillbaka honom pga separation och tidsbrist (My ass ) för ca 2½ månad sen. Vi hittade ett nytt hem åt honom, och allt funkade super. Sen efter ett tag av felbehandling (Som dom erkänt nu när hunden är tillbaka..) så lämnade dom tillbaka honom. Han passade inte ihop med dom, för han ville sitta fram i bilen på golvet, hellre än i bak... Jo, dom säger så.

 

[chrisse]

ibland undrar man ju om folk verkligen är...

 

[Milosari]

ibland undrar man hur folk tänker... varför göra så? dumma dom . fungerar det bättre mellan er nu?

 

[**BORTTAGEN**]

Det funkar bättre, men är långtifrån bra än. Jag gör små övningar lite då och då
Han är VÄLDIGT vaktig om sina saker, så jag tror att han inte fått tillbaka dom. Det övar vi på varje dag, och som slut på den övningen får han alltid tillbaka leksaken/benet som en vinst.
Kloklippningen som han är extremt rädd för ska vi låta honom slippa tills han har fullt förtroende för oss. Han ska kastreras om ett tag och då ska veterinären klippa ner och bränna klorna när han är sövd. Då har vi flera månader (Enligt vet, jag är själv inte säker. Har aldrig gjort såhär förut..) på oss innan dom har växt ut ordentligt och ska klippas. Då har vi tid att träna vidare

 

[mimmipigg]

Vad är det för ras, nyfiken,?

 

[**BORTTAGEN**]

Fransk Bulldogg

 

[svea]

Vad tråkigt att höra att det blev så mycket elände med lillkillen. Inte alls så man vill få hem en vovve som man fött upp som borde varit glad och trygg

 

[**BORTTAGEN**]

Ja, vi är alldeles förtvivlade här hemma. Allt bara kom helt plötsligt, som om en barriär släppte fram alla känslorna hos honom..

Han ska få gå och bara vara hund här hemma nu, så får vi se hur det går. Han ska kastreras snart och våran hanhund ska få vara hos farmor ett tag så att det är minimalt med stress för honom. Jag vet inte om det kommer att lyckas, men det är värt ett försök för han är en sån genomsnäll och rolig hund! Vi kämpar vidare!

Som jag sagt innan, du är välkommen hit när du är i krokarna!

 

[escodobe]

Vetrinärundersök honom!
Om han varit väldigt stressad så kan han "förtränga" ex smärta, och nu när han börjat slappna av så kommer smärta tillbaka, och nu reagerar han annorlunda på den.

 

[**BORTTAGEN**]

Han är undersökt från topp till tå Han ska röntgas också, men det görs under kastreringen på en gång liksom.

Får hoppas på att det inte är något!

Idag gjorde han utfall mot valpen när hon närmade sig korgen. Han har varit gudasnäll mot henne tills nu

 

[svea]

Det kanske vore idé att kolla hormonvärdena? Jag läste på en amerikansk sida om frallor att deras huvudform i vissa fall kunde medföra att sköldkörteln blev klämd eller något, så att det blev någon snedproduktion av hormoner. Men nu kan jag typiskt nog inte hitta igen den sidan.

 

[**BORTTAGEN**]

Hmm, det var en intressant teori!
Vi ska diskutera med våran Vet. här nu, om vad hon tycker och tänker, då ska jag ta upp det! Hon är både uppfödare (Dock inte av Fralla), veterinär och hundmänniska med erfarenhet.. Vi får hoppas på att det är hormoner i könsmognaden + flytten som spökar bara, det brukar kunna åtgärdas genom kastration och ett tryggt hem.

 

[Milosari]

vissa hundar är helt enkelt känsligare än andra. så det måste inte vara ngn farlig sjukdom. kombinationen känslig/hormonanstormning/flytt kan vara fullt tillräcklig. min lilla schäfertik är fullt frisk, och efter tre år hos mig snäll och lugn (oftast ). men normal? nej det blir hon nog aldrig. hon kommer aldrig att kunna användas till ngt annat än sällskap eftersom hon mår dåligt av att känna press, men jag älskar henne ändå! hon är Trofast med stort T

 

[**BORTTAGEN**]

Ja, han är ju underbar som sällskapshund, men kanske inte så kul om han biter tanten Beata, 68 år när hon ska ta hans ben eller andra saker

 

[Milosari]

hur gör han om andra hundar försöker ta hans grejer?

 

[**BORTTAGEN**]

Från början fick alla ta vad som helst av honom.. Sen fick inte vi ta saker, nu får inte valpen ta saker heller. Tiken i familjen ger honom stryk när han beter sig för illa mot henne..