Nikkis
Trådstartare
Börjar bli riktigt j*vla less på min byracka till hund! Snart orkar jag inte nåt mer faktiskt.
Vi tar det från början,Har en omplc. schäfer hane på 9 år i år. Har haft 2 tidigare hem varav det ena inte alls var snällt mot honom. Har nu haft han i vad blir det nu...+3 år. I början var han helt omöjlig och jag förstår att dom ville avliva han.(FAN tog vi oss an honom för?!)
Han skällde som en rabiessmittad hund och gjode "falska" utfall,han trottsade allt och alla,han lyssnade inte...Tja-han gjorde som han ville i princip. Benämningen "slå mig hur mkt du vill men jag gör ändå som jag vill" passar han utmräkt.
Vi har testat både den snälla/mjuka skolan och den hårda,och det är tyvärr den hårda som har funkat bäst på honom,nu menar jag givetvis Inte att slå hunden men att det är Svart eller vitt,Punkt slut.
Han blev efter Många om och men en "riktig och vanlig" hund igen Faktiskt,jag kunde börja träna honom i "allt möjligt" och det funkade kanon-vi hade urkul ihop och jag lärde mig oerhört mkt från honom och upptäckte en helt ny hundvärld så att säga.Hans gamla beteende var som bortblåst.
Tills för några veckor sedan....
Läste en tråd här inne på hund,en bukare vars ena unghund "trottsade" matte,dvs "jag ska bara,jag ska bara först-SEN kommer jag till dig Om Jag vill" - Shit,det vore som om det var jag själv som skrev den texten om Min hund.
EXAKT så har han blivit Nu!
Jag kan tex. kalla in honom och han i princip; "ska bara slicka lite f*tt safter först och kissa lite här,kissa lite där"
Inkallningen har tidigare funkat Kanon! han har kommit dirrekt i full kareta in till mig utan minsta tvekan,har tidigare kunnat ha han lös gående vid min sida vid möte med andra hundar,det kan jag Inte nu längre,han bara skäller och springer fram-jag litar inte riktigt på honom gällande andra hundar,rättare sagt-jag litar inte på andra hundar,han är snäll mot "allt och alla",även andra hanar,såvida inte DOM hanarna kaxar-för då kaxar han tillbaka.
Tidigare har jag kunnat få honom på andra tankar med ngn leksak-han har ett Enormt föremålsintresse och gör Allt för sin boll (det kan bli För mkt ibland),detta kan jag inte längre,eller jo-till en viss grad men får han syn på den andra hunden skäller han till några gånger och fortsätter sedan att fokusera på mig och bollen som om inget har hänt. Jag Vill Inte ha en skällande/olydig hund,funkar bara inte när han ska åka med mig nånstans.
Tex. i stallet i lördags hände det 2 "incidenter" på en och samma dag,red ut i skogen och lullade runt där med honom lös-det har Alltid funkat och har han har Alltid gått fot vid hästen om jag så sagt åt han att göra det. Men i lördags så kutade han-trotts mina inkallningar- fram till en annan lösgående hund och Vägrade komma tillbaka till mig! Blev flyförbannad på honom och ville eg. inte sitta av hästen då jag red barbacka,men var illa tvungen då han satt där med den vilt främmande hundägaren och dennes hund vid deras sida och såg ut som "oj stackars lilla mig" och vägrade följa med mig...?
När jag skulle hem och gå till bussen släppte jag han på en mindre äng så att han kunde utföra sina behov innan den ganska så långa vägen hem ,helt plötsligt hör jag ngn ropa,ser min hund sätta efter en annan hund och Då vart jag så förbannad att jag såg svart! jag krockade med den andra ägaren ( ) som försökte fånga sin livrädda valp och jag min fula,olydiga byracka och läxa upp han om både det ena och det andra!
Men vad gör han tro? Lägger sig sååååå underlägsen och bara Bluffar att han är det,medans han söker med sin blick efter valpen och ska få sista ordet! Ja-jag ville sätta ett skott rakt i pannan på honom den stunden.
Nyss på promenaden (anledningen till denna tråd) så gick vi i skogen,jag hade han givetvis kopplad för Nu djävlar ska han inte få chansen att kuta ifrån mig. Jag ser en hund uppe på stigen vi ska till,stannar till och säger åt han att sätta sig fot (ska även säga att han på senare tid skiter i att ens söka ögonkontakt med mig! så han sitter där vid min sida "bara för att han måste" och flåsar och kollar på allt annat som är "viktigare" ) och vara tyst,letar efter ägaren och ber denna koppla sin hund (man vet ju aldrig). När Iko (my dog) fick syn på den så började han Givetvis skälla och bara Dra utav helvete mot den hunden,vad jag än gjorde sket han i mig,blev tyst en sekund och fortsatte. Gubbfanskapet med hunden kom fram och skulle leka bror duktig men jag röt åt han att dra sig undan och låta Mig sköta det-men han fortsatte med sitt "såja,lugn och fin,lugn och fin tyst nu såja tyst nu,duktig hund " med sin tyska brytning!
Iko sket givetvis i honom och hans mesiga försök utan han fortsatte med sitt.
Förstår inte alls varför detta har kommit NU helt plötsligt från ingenstans? Varför ska han alltid få sista ordet oavsett vad man gör?
Han ska hela tiden "jag ska bara,jag ska bara,ska bara,jag,jag,jag jag" *SUCK*
Och det "bästa" är att det är Bara med Mig han börjat göra så med,jag har alltid vart den "snälla" matten medans min kille "flockens alfa" och det är han som är denmest hårda av oss. Det skulle aldirg falla in han att trottsa husse på samma sätt som med mig-men ändå så Vet Iko att Jag är högre i rang än han,så det är nog inte så att han försöker "ta min plats i "flocken".....
Och jag vet/tycker att jag är lika strikt och använder mig av samma skola av min kille gör så blir det så är iaf? Det är tillomed JAG som ändå har det största hundintresset och det är alltid Jag som gör allt kul med honom-dvs jag är den superglada och roliga matten",fattar inte detta.
Blir så fruktansvärt trött på honom nu att jag allvarligt talat funderar på att avliva han och skaffa mig en normal hund ända från valp.
Jag skulle faktiskt redan ha haft en ny hund för länge sen om det inte vore för honom,jag vill helt enkelt inte att den nya hundne ska ta efter hans dåliga skäll/utfall beteende-för trotts att han aldirg gör ngt mer än så mot de andra hundarna är det grymt jobbigt med en sån hära hund.
Och det är alltid utomhus detta sker-givetvis. Hemma är han världens ängel och precis som förr.
Så vad ska jag göra? Varför gör han så hära? Visst,jag fattar väl själv att det är nåt typ av brist på ledarskap-men why? Vad ska jag göra för att förhindra detta? Varför gör han som han gör?
Man borde tycka att han,en schäfergubbe på 9 bast ska vara Lite mer vuxen och mogen-men detta är banne mig en unghund jag har! (helt seriöst alltså)
Så kära,kloka hundbuke-kom med goda råd,funderingar ja vad som helst Förutom en massa jidder och tjaffs (vet att vissa trådar brukar spåra ut för minsta lilla)-jag är så less just nu att jag nästintill vägrar att gå ut med han nåt mer,utan bara gå ut med min trogna och snälla lilla tjej ist. Hon är en sk "normal" hund
//Nikkis-som för tillfället hatar allt vad Iko heter/innebär.
Vi tar det från början,Har en omplc. schäfer hane på 9 år i år. Har haft 2 tidigare hem varav det ena inte alls var snällt mot honom. Har nu haft han i vad blir det nu...+3 år. I början var han helt omöjlig och jag förstår att dom ville avliva han.(FAN tog vi oss an honom för?!)
Han skällde som en rabiessmittad hund och gjode "falska" utfall,han trottsade allt och alla,han lyssnade inte...Tja-han gjorde som han ville i princip. Benämningen "slå mig hur mkt du vill men jag gör ändå som jag vill" passar han utmräkt.
Vi har testat både den snälla/mjuka skolan och den hårda,och det är tyvärr den hårda som har funkat bäst på honom,nu menar jag givetvis Inte att slå hunden men att det är Svart eller vitt,Punkt slut.
Han blev efter Många om och men en "riktig och vanlig" hund igen
Faktiskt,jag kunde börja träna honom i "allt möjligt" och det funkade kanon-vi hade urkul ihop och jag lärde mig oerhört mkt från honom och upptäckte en helt ny hundvärld så att säga.Hans gamla beteende var som bortblåst. Tills för några veckor sedan....
Läste en tråd här inne på hund,en bukare vars ena unghund "trottsade" matte,dvs "jag ska bara,jag ska bara först-SEN kommer jag till dig Om Jag vill" - Shit,det vore som om det var jag själv som skrev den texten om Min hund.
EXAKT så har han blivit Nu!
Jag kan tex. kalla in honom och han i princip; "ska bara slicka lite f*tt safter först och kissa lite här,kissa lite där"
Inkallningen har tidigare funkat Kanon! han har kommit dirrekt i full kareta in till mig utan minsta tvekan,har tidigare kunnat ha han lös gående vid min sida vid möte med andra hundar,det kan jag Inte nu längre,han bara skäller och springer fram-jag litar inte riktigt på honom gällande andra hundar,rättare sagt-jag litar inte på andra hundar,han är snäll mot "allt och alla",även andra hanar,såvida inte DOM hanarna kaxar-för då kaxar han tillbaka.
Tidigare har jag kunnat få honom på andra tankar med ngn leksak-han har ett Enormt föremålsintresse och gör Allt för sin boll (det kan bli För mkt ibland),detta kan jag inte längre,eller jo-till en viss grad men får han syn på den andra hunden skäller han till några gånger och fortsätter sedan att fokusera på mig och bollen som om inget har hänt. Jag Vill Inte ha en skällande/olydig hund,funkar bara inte när han ska åka med mig nånstans.
Tex. i stallet i lördags hände det 2 "incidenter" på en och samma dag,red ut i skogen och lullade runt där med honom lös-det har Alltid funkat och har han har Alltid gått fot vid hästen om jag så sagt åt han att göra det. Men i lördags så kutade han-trotts mina inkallningar- fram till en annan lösgående hund och Vägrade komma tillbaka till mig! Blev flyförbannad på honom och ville eg. inte sitta av hästen då jag red barbacka,men var illa tvungen då han satt där med den vilt främmande hundägaren och dennes hund vid deras sida och såg ut som "oj stackars lilla mig" och vägrade följa med mig...?
När jag skulle hem och gå till bussen släppte jag han på en mindre äng så att han kunde utföra sina behov innan den ganska så långa vägen hem ,helt plötsligt hör jag ngn ropa,ser min hund sätta efter en annan hund och Då vart jag så förbannad att jag såg svart! jag krockade med den andra ägaren (
) som försökte fånga sin livrädda valp och jag min fula,olydiga byracka och läxa upp han om både det ena och det andra!Men vad gör han tro? Lägger sig sååååå underlägsen och bara Bluffar att han är det,medans han söker med sin blick efter valpen och ska få sista ordet! Ja-jag ville sätta ett skott rakt i pannan på honom den stunden.
Nyss på promenaden (anledningen till denna tråd) så gick vi i skogen,jag hade han givetvis kopplad för Nu djävlar ska han inte få chansen att kuta ifrån mig. Jag ser en hund uppe på stigen vi ska till,stannar till och säger åt han att sätta sig fot (ska även säga att han på senare tid skiter i att ens söka ögonkontakt med mig! så han sitter där vid min sida "bara för att han måste" och flåsar och kollar på allt annat som är "viktigare" ) och vara tyst,letar efter ägaren och ber denna koppla sin hund (man vet ju aldrig). När Iko (my dog) fick syn på den så började han Givetvis skälla och bara Dra utav helvete mot den hunden,vad jag än gjorde sket han i mig,blev tyst en sekund och fortsatte. Gubbfanskapet med hunden kom fram och skulle leka bror duktig men jag röt åt han att dra sig undan och låta Mig sköta det-men han fortsatte med sitt "såja,lugn och fin,lugn och fin tyst nu såja tyst nu,duktig hund " med sin tyska brytning!
Iko sket givetvis i honom och hans mesiga försök utan han fortsatte med sitt.
Förstår inte alls varför detta har kommit NU helt plötsligt från ingenstans? Varför ska han alltid få sista ordet oavsett vad man gör?
Han ska hela tiden "jag ska bara,jag ska bara,ska bara,jag,jag,jag jag" *SUCK*
Och det "bästa" är att det är Bara med Mig han börjat göra så med,jag har alltid vart den "snälla" matten medans min kille "flockens alfa" och det är han som är denmest hårda av oss. Det skulle aldirg falla in han att trottsa husse på samma sätt som med mig-men ändå så Vet Iko att Jag är högre i rang än han,så det är nog inte så att han försöker "ta min plats i "flocken".....
Och jag vet/tycker att jag är lika strikt och använder mig av samma skola av min kille gör så blir det så är iaf? Det är tillomed JAG som ändå har det största hundintresset och det är alltid Jag som gör allt kul med honom-dvs jag är den superglada och roliga matten",fattar inte detta.
Blir så fruktansvärt trött på honom nu att jag allvarligt talat funderar på att avliva han och skaffa mig en normal hund ända från valp.
Jag skulle faktiskt redan ha haft en ny hund för länge sen om det inte vore för honom,jag vill helt enkelt inte att den nya hundne ska ta efter hans dåliga skäll/utfall beteende-för trotts att han aldirg gör ngt mer än så mot de andra hundarna är det grymt jobbigt med en sån hära hund.
Och det är alltid utomhus detta sker-givetvis. Hemma är han världens ängel och precis som förr.
Så vad ska jag göra? Varför gör han så hära? Visst,jag fattar väl själv att det är nåt typ av brist på ledarskap-men why? Vad ska jag göra för att förhindra detta? Varför gör han som han gör?
Man borde tycka att han,en schäfergubbe på 9 bast ska vara Lite mer vuxen och mogen-men detta är banne mig en unghund jag har! (helt seriöst alltså)
Så kära,kloka hundbuke-kom med goda råd,funderingar ja vad som helst Förutom en massa jidder och tjaffs (vet att vissa trådar brukar spåra ut för minsta lilla)-jag är så less just nu att jag nästintill vägrar att gå ut med han nåt mer,utan bara gå ut med min trogna och snälla lilla tjej ist. Hon är en sk "normal" hund
//Nikkis-som för tillfället hatar allt vad Iko heter/innebär.
Senast ändrad:
