Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

[biffen]

Har en sjuårig dotter som är duktig på mycket, dock lite "lat".
Det är jättejobbigt för henne att göra något man säger åt henne.
Kommer hon på idén själv är hon jätteduktig.

Hon är slarvig o oaktsam med grejer, vilket känns främmande för mig som alltid varit mycket rädd om mina saker o gråtit när något gått sönder eller försvunnit.

Hon har för vana att glömma kläder överallt.
När hon var hos dagmamma fick hon ofta gå rundor runt huset för att
leta vantar som fröken lagt ifrån sig lite här o där.
Vissa dagar har hon sju par vantar på skolan, men inga hemma.... Trots att jag påminner henne om att ta hem, varje dag.
Hon åker skolbuss så det är inte lätt att hålla efter henne heller.

Hon fick ta hål i öronen i höstas o hon har sedan hon fick börja byta örhängen slarvat bort minst tre par o massor med "pluppar".

Jag har förklarat, både snällt o argt att man kan inte bara glömma saker överallt, lägga lite här o där o tro att jag kan veta vart allt finns sedan. Att man kan inte bara köpa nytt för att man slarvar.

Bad henne att städa sitt rum idag. Nu ikväll (jag har inte hunnit inspektera tidigare) så såg rummet fortfarande ut som en sprängd leksaksbutik. Jag blev jättearg. Mjukisdjur över hela golvet, böcker slängda hur som helst i rummet. Även låneböcker o det gör mig stortokig - HON VET att man ska vara rädd om dom - men inte.

De hade lekt, o haft jackor o vantar o mössor på sig. Det låg slängt i en hög i hennes rum. Jag hade ingen aning om att de var där, hade jag frågat henne hade hon inte heller vetat var jackorna fanns...

Hur gör man? Är det obotligt? Jag KAN ju tyvärr inte svansa o plocka upp efter henne hela dagarna längre. Är det åldern?

Som sagt det är jättesvårt för mig att förstå, jag har alltid haft
kontroll på mina saker. Visst händer det att jag förlägger saker, och visst har jag tappat ngt enstaka smycke i mitt liv. Men det grämer mig oerhört o jag försöker alltid ha var sak på sin plats, och försöker förmedla det till barnen också.

 

[Snurrfian]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Vad händer om du sätter upp konsekvenser och sen genomför dem? Dvs är det inte uppstädat på rummet så försvinner alla sakerna, försvinner örhängen så blir det inga nya, sköter man inte låneböcker så blir man utan böcker osv...
Självklar menar jag inte att man ska vara extremt stenhård, ibland kan saker komma bort, men är det pga slarv ja då händer det något eller något uteblir.

 

[Tokmaja]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Jag är inne på Snurrfians teori med att just ta bort hennes saker.
Om det är av rent slarv ett örhänge kommer bort får hon för det första ta av sina egna sparpengar för att köpa nya (eller veckopeng eller vad hon nu har).
Saker som inte ligger på sin plats hamnar i "soporna" dvs på ett undangömt ställe och hon kan "förtjäna" dem tillbaka genom att städa upp och hålla ordning, för varje vecka så får hon lite saker tillbaka.
Som hon bäddar får hon ligga helt enkelt.
Har du bett henne att städa på sitt rum, och när du gör inspektionen har du med dig en sopsäck och ALLT som ligger ex på golvet eller där det inte ska vara åker i säcken och "försvinner".
Det är väl bevisat mer än en gång att det hjälper.... men det gäller ju att vara hård på det!
Hon måste uppskatta sina saker och inse att det inte är en självklarhet att de finns där utan att man har dem för att man förtjänat dem på något sätt.

Jag tror det där med att inte vara rädd om sakerna är ett ganska vanligt fenomen hos dagens barn, helt enkelt för att de är materiellt bortskämda... så även min son . Inte för att det var SÅÅÅÅÅÅ många år sedan jag var liten, men jag fick kämpa för saker jag ville ha, jag fick inte något varje gång vi var i en leksaksbutik tex jag erkänner att jag inte kan låta bli att köpa något själv idag.. även om det så bara är ett ritblock till sonen...
Det var jul och födelsedagar, eller om jag på något sätt varit riktigt duktig... och inte hade jag en trist barndom för det!!

 

[Snurrfian]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Det måste jag hålla med om, just det där med leksaker, en annan fick ju som sagt bara leksaker vid jul och födelsedagar, och jag som var lite bortskämd fick även när pappa hade varit borta på jobbresor, han var ofta i tyskland och var borta någon vecka åt gången. Men till elin är det väldigt lätt att köpa saker när man ser något man tror att hon skulle tycka om, det är väldigt lätt tillgängligt med leksaker oxå, på varenda matbutik finns det en hylla med leksaker om inte en hel sektion. När jag växte upp fanns det bara på de "större" mataffärerna, annars var det bara att gå till leksaksaffären och bara det var något att sukta efter... Att få se leksakerna utan att ens får köpa något...

Jag anser själv att elin har alldeles för mycket saker, men när jag jämnför med andra jämnåriga till henne så har hon en bråkdel... Vilket gör mig något rädd...

 

[Tokmaja]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Ja visst är det lite skrämmande!
Som sagt, tycker att våran son har alldeles för mycket leksaker, i o f har han fått massa av de jag hade men han har många jag har köpt också...
Var tex å köpte present till hans kusin förra veckan, å orkade jag hålla mig då? Nejdå, det blev ju ett nytt ritblock med lilla röda traktorn för jag tyckte att han hade klottrat klart i kogänget :smirk: fast att han garanterat hade nöjt sig med kogänget ett litet tag till

 

[Nidorina]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Lite kan man väl öva upp men inte allt, jag tror det är personlighet också. Vår äldste, 16 snart, är helt hopplös medan hans bröder som är yngre har stenkoll.

 

[mimus]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Konsekvenser och rutiner, är ett bra tips, men det gäller verkligen att hålla i dem och genomföra det man bestämt.
Annars blir man som sagt inte trovärdig inför barnet.

Lek och lust, "morötter" är också tips till att motivera ett barn till "tråkiga" saker som man vill att de ska göra, och att göra det tillsammans med barnet. I alla fall till en början.

Sen är vi ju olika, en del barn är små pedanter medan andra är slarvmajor.
Man måste hitta en väg som passar en själv.

 

[Xeline]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

MIn son är ganska lik din dotter, förutom att han faktiskt är rädd om sina prylar. Han är jätteduktig med tex att torka skridskorna efter hockeyträning ... men vantar, och mössor och överdragsbyxor och till och med en jacka har han tappat bort i vinter - hur fan går det till ?

Och sen frågar han mig var alla hans grejer är - JAG vet inte !!! han får hitta sakerna själv.

Städa rummet görs med snigelns hastighet - typ han hittar en serietidning som först måste läsas innan den kan läggas på plats. Då kan det ta låååååång tid.

Men han får göra det själv. Jag gör det ICKE.

 

[Stollan]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Ordningssinne är delvis ett personligt drag och själv skulle jag bli förbannad om någon tog mina saker som dräller och sa att dom hade slängt dom därför gör jag inte så mot min dotter heller. Risken med min dotter är också att man triggar igång hennes envishet så hon fastnar i den om man försöker något sådant som plocka bort och låtsas att man slängt dom samt när dom kommer fram någon gång igen så har jag undeminerat min dotters tillit till att det jag säger blir gjort. Hon är smart nog att fatta till nästa gång att sakerna inte försvinner för all framtid samt att jag inte håller det jag har lovat dvs slängt leksakerna. Jag har ljugit helt enkelt och för att vara ärlig hur mycket tar hon mig då på allvar nästa gång jag säger att jag inte tycker om när någon ljuger och jag vill att min dotter inte skall göra det?
För mig är ärlighet viktigt och slänga saker på riktigt skulle jag aldrig kunna med samt vad skulle jag säga när jag inte plockat bort något som kanske är viktigt och min dotter slängt det för det "dräller"?
Istället har vi gemensamt kommit överens om att det är för mycket leksaker på hennes rum så vi skall (när jag orkar) plocka bort en del och ställa ner i förrådet. Hon kan få lov att byta sedan dvs byta leksaker som finns i lägenheten mot dom i förrådet och på så sätt har hon "tillgång" till alla sina leksaker samtidigt som hon inte har så mycket att städa. När det blir för mycket att städa är det svårt att komma igång för ofta är det svårt att se i vilken ände man skall börja i.
Mindre leksaker = mindre att städa = lättare att överblicka var man skall börja.
Leksaker bortställda = leksaker känns mer som nya när man plockar fram dom = mer lek med leksaker.
Jag gjorde så när min dotter var mindre men har framme allt efter den senste flytten. Nu skall vi som sagt plocka bort främst sådant hon bara leker med ca 1-2 gånger/år som tex hennes stora dockor med tillbehör.

När det gäller att förstöra och förvanskliga sina saker så har jag alltid kört denna att är min dotter oaktsam så får hon stå för det. Hon får inget nytt om hon inte köper det själv för egna pengar om hon pga oaktsamhet haft sönder något eller slarvat bort saker.
Så hade det varit min dotter med hål i öronen så hade hon snart inte haft hål i öronen längre om hon slarvade bort örhängen. Slarvar man bort dom är man inte mogen nog för hål i öronen och får därför vänta ett tag till. Naturlig konsekvens på att vara slarvig med örhängen. Sedan vet jag ju med mig att dom där plupparna kan tappars i lek (åka ur) och det är en helt annan sak och räknas inte in som oaktsamhet för mig.
Nu har min dotter inte örhängen för jag tycker hon inte är mogen nog för det än. Hon får bli äldre och mer mogen först.

Sedan är det inte ovanligt att 7 åringar är glömska och verkar borta i sin egna värld. Dom har mycket att tänka på, hjärnan utvecklas i rasande fart. När hjärnan har "växtvärk" så brukar uppmärksamheten och minnet när det gäller mindre viktiga saker att tryta.
Min dotter hade en sådan period för inte så länge sedan (gick över för någon månad sedan eller två).
Något som tränar minnet i största allmänhet är ju spel som memory odyl. Träna minnet och koncentrationen gör att man lättare kan hålla flera sker i hjärnan en längre tid samt att minnena lättare ploppar upp och att koncentrationen när minnet poppar upp bibehålls längre.
Jag är dock förvånad över att min dotter inte har lyckats slarva bort några vantar alls när hon är ute.

Förövrigt så handlar det ofta om motivation och jag själv föredrar positiv förstärkning så långt det går för att höja motivationen.
När jag vill förändra ett beteende så funderar jag på vad jag vill förändra. Sedan hittar jag vad som motiverar min dotter bäst.
När det gäller min dotter är det pengar så hon själv kan välja vad hon vill köpa.
Jag sätter upp ett stjärnschema där hon får en stjärna för varje dag hon lyckats att göra det vi har satt upp som mål och en stjärna motsvarar en krona (kan motsvara en viss del i någon sak om man vill istället). När hon får sin månadspeng räknar vi på stjärnorna och hon får dom pengar som extra. Efter några månader behövs det oftast inte längre utan en ny vana är ordentligt etablerad.
Vanor som är "jobbiga" att jobba in är lättare om den som skall jobba in den kan göra det på ett positivt sätt.
Negativ försärkning skall sparas till det allra viktigaste och där positiv förstärkning inte har tillräckligt snabb effekt.
Negativ förstärkning tenderar att funka snabbt men inte lika bra i det långa loppet medans positiv förstärkning tenderar att ta lite längre tid på sig men får mer hållbart resultat. För mycket negiativ förstärkning påverkar dessutom barnen känslomässigt negativt och underminderar självkänslan och därför skall användas med försiktighet.

 

[biffen]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Jag har också svårt för det där med att "slänga bort" det är ingen vettig konsekvens, eftersom jag inte gör det på riktigt. Detta skulle direkt genomskådas.

Vi har en liten skrubb med leksaker där "överflödet" brukar sorteras in med jämna mellanrum.
Detta hjälps vi åt med allihop annars blir det en enda röra.

Det går bra att städa om vi har något kul som lockar runt hörnet, då kan hon i farten plocka ihop på hela övervåningen. Men det är ju inte alltid man kan muta med något
tillräckligt roligt. Vill hon inte så VILL hon verkligen inte.

Det som oroar mig mest är att hon verkligen inte kommer ihåg saker. Jag har lyckats pränta in att hon ska ta hem väskan vissa dagar, men den tredje kan den likafullt
bli kvar på skolan... Ibland är det ju viktiga lappar, låneböcker, blöta badkläder etc. som ska hem o det är ju inte så kul om det blir kvar över helgen.

Jag sa åt henne att det inte blir några mera örhängen på ett tag nu och det sa hon inte ett ord om.
Jag har hittat det senaste paret som försvann, under soffbordet...

 

[Stollan]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Hon är med andra ord ingen "naturlig" pedant
Är inte jag heller eller min dotter därför är dotterns rum välstädat ungefär en gång i månaden
Jag kan städa mycket nogrant och kan hålla uppe en hög standard på städning och gjorde så på jobbet men hemma är en helt annan femma
När jag väl börjar har det alltid blivit ordentligt bara det att det skall komma till "när det väl börjar" delen först och det är där det brukar brista

Slarv med låneböcker osv är ju värre för det är ju annans egendom. Det är en sak att slarva bort sina egna men andras. Jag har själv lyckats med denna bedrift och fått betala för det också

Jag som pga sjukdom har ett "icke fungerande" minnesförmåga samt "trasig" koncentrationsförmåga vet hur svårt det är att plocka fram saker som inte är allt för viktiga ur minnet och när barnen bara är 7 år dessutom så är det svårt att hålla flera saker samtigt i sin koncentration. Det brukar bli bättre med ålder.
Däremot så går det att träna upp koncentration och minne med lämpliga spel, pussel odyl. Gynnar utvecklingen i hjärnan helt enkelt.
"Vanlig" matte, läsning odyl utvecklar inte den delen på samma sätt speciellt inte i den som dom använder sig av i den ålder.
Minneslappar kan man skicka med men vanan att titta på minneslappar måste ju tränas in och där brister det om inte läraren, fritidspersonal mm kan hjälpa till i början eller om man som förälder inte hämtar upp barnet direkt efter skolan (vilket inte allt för många har). Bara vanan kommer in ordentligt så brukar det fixa sig men vanor på saker som inte faller sig naturlig och kanske tom är tråkigt är jobbigt att träna in och det tar tid samt att man måste vara konsekvent så vanan verkligen befästs.
Själv har jag lyckats befästa vanan att titta i min dotters ryggsäck varje dag för att se om där finns meddelande från läraren och det tog ett tag.
Är det från skolan hon glömmer saker?
Finns det möjlighet att läraren kan hjälpa henne att träna upp att få med sig sakerna hem?
Vissa lär sig genom att glömma men andra lär sig bara genom att få igenom en vana. För att dom skall få en vana kan påminnelse behövas och då se till att när dom går igenom påminnelsen att störningar med lek osv inte finns.
Just den biten när det gäller att städa...min dotter fastnar ofta för hon börjar att städa och rätt som det är har en leksak upptagit uppmärksamheten och borta är tanken "städa". Därför brukar jag försöka hålla henne sällskap när det är städning som gäller. Förövrigt tycker dottern att det är roligare att städa toalätt än sitt egna rum

 

[biffen]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Hmmm.... Hon är jätteduktig på att spela kort (femkort, "poker" utan byten), fia med knuff samt MEMORY.... hmmmm.....

Hon läser hyfsat (hon är eg. bara 6,5 ännu, går i förskoleklass), kan räkna o så utan problem - problemet är att hon tycker att det är jättejobbigt när man ber henne om att
göra det. Kommer hon på att skriva eller så på egen hand går det som en dans.
Hon kommer hem o tycker att det är jobbigt i skolan, de har också höga krav på sig, de gör ju betydligt mera än när jag gick på "lekis". Hon KAN ju, men är inte redo för att ha några krav på sig.

Jag är inte helt "hundra" själv längre, med stigande ålder o med många saker runt mig som stör koncentrationen så kan jag förlägga en massa saker, vilket stör mig oerhört.
Senast idag städade jag undan en trissvinstlott - rätt i sopkorgen..... tur att jag vet¨
hur jag är o började leta lite här o där.

 

[valborg]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Är hon lik mig så kan det bli lite bättre men inte bra. Jag har alltid tappat och glömt "allt". Nyligen köpte jag en ny ring för över 1000 kronor bara för att slippa tala om för min man att jag tappat den jag fått i födelsedagspresent av honom.

Jag städade i princip aldrig mitt rum och hade 3 identiska nyckelknippor eftersom alltid minst en var borttappad.

Enda sättet att få mig att städa var att leka "Askungen" D.v.s. min mamma var den elaka styvmodern som tvingade Askungen att städa. När jag blev större fick jag ha rörigt i mitt rum bara jag inte spred ut mina saker i resten av bostaden.

Är man vimsig så är man. Det hjälper inte att tjata och jag har klarat mig ganska bra ändå.
/ Valborg

 

[Morbo]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Jag vet inte om man kan göra något åt det, men jag har varit likadan så länge jag kan minnas, och vid 18 års ålder har det fortfarande inte bättrat sig.

 

[biffen]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

*FYYYYY* Jag HATAR verkligen den clownen.......

Hoppas att min dotter kommer att få ngt bättre komihåg så småning om iaf.

 

[pippi27]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

*lånar knapp*

Min dotter är sju, snart åtta, lillebror fyller snart sex.
Kan känna igen det där med att det blir jobbigt när man ber ungarna om ex läsa/räkna/plocka upp leksaker medans när dom gör det själva går alldeles utmärkt.
Vi har ett system här som fungerar bra.
Leksaker, kläder, pennor, tidningar mm som ligger på golvet hamnar i svart sopsäck i källaren. För att få tillbaka något ur säcken måste man göra sig förtjänt av det. Vi köper inte heller leksaker eller annat "jämt" utan bara som tex belöning eller vid födelsedagar osv.
Vi har även ett till belöningssystem. Båda barnen har fått rita en varsin teckning som sitter på kylskåpet. Varje gång dom varit extra duktiga, diskat, dammsugit eller annat får dom en prick på teckningen, vid tio prickar får dom välja sin belöning. Då har dom nå´t att se fram emot samtidigt som dom lär sig att det lönar sig att hjälpa till hemma.
Tex så valde Jonas en egen råtta vid ett tillfälle. Han fick det, fick välja själv i djuräffären, han är väldigt duktig på att ta hand om Emma själv (även om jag har ett vakande öga på det hela och tar upp henne när jag är ensam hemma ) och jag tror att en del av det hänger ihop med just det att han inte bara fick henne utan att han fick "jobba" ihop till råttan.

 

[javill]

Sv: Ordingssinne??? Kan man lära upp det?

Hemma hos oss har vi gjort så att barnens rum är organiserade så att allting har en "egen" plats. Spelen står på en hylla, lego ligger i en låda, bilar i en annan osv. Barnen vet vad varje sak ska stå.

Vi har bestämt så att en sak ska plockas undan innan nästa plockas fram. Har man ritat färdigt ska ritsakerna plockas undan innan nästa pryl tas fram. Har man kompisar hemma så gäller det att hjälpas åt att plocka undan.

Mina två går båda i förskoleklass och sonen tycker det är såå jobbigt att plocka undan och ber om hjälp ibland och då plockar vi undan tillsammans. De gånger (ytterst få) han tvärvägrat har prylarna åkt i en svart sopsäck och ut i soporna, har bara hänt en gång, efter det så håller han efter sitt rum betydligt bättre. Min dotter håller jättefin ordning i sitt rum, även om hon kan be om hjälp när hon fått någon ny sak och inte vet var den ska ha sin plats.