För två veckor sen rök jag ihop med svärmor. Det var väl lite väntat att det skulle hända med tanke på hur det varit. Vi redde väl ut lite saker via sms dagen efter.
Tyvärr tog det hårdare än jag trodde både fysiskt och psykiskt. Skulle på ett bröllop dagen efter men fick stanna hemma. Åt ingenting dagen det hände och mådde jätte dåligt när jag vaknade dagen efter. Var som när jag är bakis. Kunde knappt äta något alls på flera dagar och fick ibland skynda till toaletten pga illamående. Min kompis som skulle gifta sig blev enormt besviken och vi har inte pratat sen dess. Jag har försökt förklara hur jag mått och hur ledsen jag var som inte kunde komma pga hur jag mådde men har inte fått något svar. Ångesten över bråket, missat bröllop och troligen en förstörd vänskap har tagit hårt. Fick äta dubbel dos esomeprazol och tvinga i mig mat.
I slutet på förra veckan fick jag äntligen aptiten tillbaka. Men så kom nästa grej, magen kraschade igen och huvudvärken kom. Stressen jag blivit av med kom tillbaka smygandes. Jag har alltså mått skit och känner mig som världens sämsta människa igen. Dessutom har jag nu ingen att prata med, min terapi är avslutad.
Jag kommer dock inte låta detta komma i vägen för min kommande arbetsprövning men jag kommer nog ringa psykiatrin och be om någon slags samtalskontakt.
I övrigt så sover jag jätte dåligt mest pga huvudvärken trots att jag äter medicin för sömnen som alltid funkat klockrent. Men jag försöker verkligen tänka positivt även fast det är som det är just nu.
Tyvärr tog det hårdare än jag trodde både fysiskt och psykiskt. Skulle på ett bröllop dagen efter men fick stanna hemma. Åt ingenting dagen det hände och mådde jätte dåligt när jag vaknade dagen efter. Var som när jag är bakis. Kunde knappt äta något alls på flera dagar och fick ibland skynda till toaletten pga illamående. Min kompis som skulle gifta sig blev enormt besviken och vi har inte pratat sen dess. Jag har försökt förklara hur jag mått och hur ledsen jag var som inte kunde komma pga hur jag mådde men har inte fått något svar. Ångesten över bråket, missat bröllop och troligen en förstörd vänskap har tagit hårt. Fick äta dubbel dos esomeprazol och tvinga i mig mat.
I slutet på förra veckan fick jag äntligen aptiten tillbaka. Men så kom nästa grej, magen kraschade igen och huvudvärken kom. Stressen jag blivit av med kom tillbaka smygandes. Jag har alltså mått skit och känner mig som världens sämsta människa igen. Dessutom har jag nu ingen att prata med, min terapi är avslutad.
Jag kommer dock inte låta detta komma i vägen för min kommande arbetsprövning men jag kommer nog ringa psykiatrin och be om någon slags samtalskontakt.
I övrigt så sover jag jätte dåligt mest pga huvudvärken trots att jag äter medicin för sömnen som alltid funkat klockrent. Men jag försöker verkligen tänka positivt även fast det är som det är just nu.
