Problem med hundmöte

Sv: Problem med hundmöte

Elmo har kommit in i könsmognaden så jag får väl ha lite förståelse.

Fast detta kan vara lite farligt. Förståelse i all ära, men det går FORT för ett beteende att bli befäst. Isländsk fårhund är ju dessutom väldigt intelligent och snabblärd (på gott och ont) och i detta läget kan det skapa problem iom den minnesbild han kan få här.

Jag var på ett seminarium idag med Jan Gyllensten. Han förklarade att ett sådant här beteende måste stoppas så snart som möjligt oavsett orsak.

Skäller han för att han är rädd och får utdelning för det (exempelvis självförstärkande) så går det inte bort av sig själv. Upprepas det tillräckligt många ggr blir det ett befäst beteende oavsett, även efter könsmognaden är klar.

När han skäller och ekipaget ni möter försvinner så blir det "BINGO" i hans lilla hjärna och beteendet kommer att fortsätta. Han vinner ju på att skälla eftersom ekipaget försvinner och det är just det han vill. Hänger du med?

Du gör ju naturligtvis som du vill. Men jag personligen hade inte vågat vänta ut det. Det är bättre att bryta, vilka medel du än väljer att använda.
 
Sv: Problem med hundmöte

Men jag tränar alltid min hund vid hundmöten. Har aldirg skrivit att jag låter honom göra som han vill, vet inte vart du fått det ifrån men annars hade jag väl aldrig startat tråden.

Jag har tränat på att få kontakt med honom jämt ända sedan han var liten, o som ja nämt tidigare är han väldigt lätt att få kontakt med, o visst det har funkat bra, från början vif hundmöten. Men det har blivit svårare. Vi möter ju aldrig heller någon hund så det blir ju liksom ingen träning.

Jag har även tränat på att bara gå förbi ekipaget. Att det inte händer något vid hundmöten. Ja har gjort allt sådant som man brukar göra.

Min fråga var ju faktiskt om ja skulle utsätta honom för en massa hundmöten NU när han var som färskast i könsmognaden. Eller vänta med det tills allt har blivit lugnare. Man ska aldrig ta till konflikt, det gör allt bara värre.

Jo detta med att han får som han vill då han skäller o ekipaget försvinner.. hmm ja det är därför man ska ha hundgården så långt ifrån vägen som möjligt. Det där vet jag.. men förstod nog inte vad du menade när du skrev vid hundmöten för vad sjutton ska man då göra? Be den mötande stanna o gå tills min hund är tyst?
 
Sv: Problem med hundmöte

När jag skaffade min tik för 9 år sedan så gick jag några kurser osv och fick en fin kontakt och lydnad, men intresset för att träna går i upp och ner nu kan jag säga. Nu blir det mest skogsrundor och lite uppmärksamhetsträning vilket har gjort oss två lite ringrostiga i jämnförelse från innan:o.

Min tik har sina perioder då hon vill vara den som bestämmer och tar ledningen vilket direkt visar sig i hundmöten och där måste jag vara snabb att säga åt att sånt beteende inte går hem här. det är ju en färskvara. Med vissa hundar kan hon bara gå förbi utan att kolla på den, jag gör inte så stor sak av det då utan hon går bredvid och jag tittar rakt fram och låtsas inte om den andra.

Andra hundar kan hon redan börja spana in på avstånd och nästan kattliknande smyga fram, osäkerhet kanske eller för att göra sig på styva linan. Där säger jag åt henne så hon ska kolla på mig vilket brukar vara svårt när hon väl kommit in i den "vallhunds" positionen och får jag ingen kontakt vänder jag bara tvärtom och går åt andra hållet och då tittar hon upp och undrar vad som händer. Sen kan jag sätta henne en bit i från och väntar tills den andra hunden gått förbi då hon inte ska få belöningen att ränna fram och hälsa vilket hon är ute efter, då ska hon helst också ha kontakt med mig när den går förbi. Däremot skäller hon aldrig men alla hundar är ju olika:)

Så hon är inte perfekt i möte med andra hundar och det är mitt fel, men det är inget som är ohållbart utan situationer jag får rätta till efter hand då hon som sagt har sina perioder och vissa hundar som hon ogillar mer än andra.


Men om jag ser tillbaka så är det att om jag inte får kontakt direkt vid möte utan att hunden drar iväg så vänder jag snabbt runt , inte vänta på att den ska fatta att jag vända. Sen går jag bara med bestämda steg fram och tittar inte på hunden, när hunden sen söker min kontakt så berömmer jag. Detta kan behöva upprepas många gånger och till slut så brukar det bara räcka att göra en antydan till vändning så är hunden med dig.

Jag är ingen specialist och har fått erfara både bra och mindre bra träningsmetoder på kurser av tränare men man gör det som känns bäst för en själv och ens hund:). Och jag kan trösta dig med att Frida va en brinnande mardröm som unghund som testade alla gränser och jag trodde aldrig att det skulle bli hund av henne, men en tränare sa till mig att det är en vass hund du har skaffat men vid 4-5 år har hon lugnat ner sig så du har något att se fram emot och han hade rätt:rofl:
 
Sv: Problem med hundmöte

Min fråga var ju faktiskt om ja skulle utsätta honom för en massa hundmöten NU när han var som färskast i könsmognaden. Eller vänta med det tills allt har blivit lugnare. Man ska aldrig ta till konflikt, det gör allt bara värre.


Jag tror absolut inte att det är något fara att åka till stan/byn och träna hundmöten. Finns många hundar i din hunds ålder om möter hundar varje promenad utan att ta någon skada;) Du behöver ju inte bråka med honom, bara sätta dig på en bänk och titta på andra hundar eller bara gå förbi andra och låtsas som det regnar så att han märker att det inte är en stor grej att möta andra, som det lätt blir om det blir sällan:)
 
Sv: Problem med hundmöte

Men jag tränar alltid min hund vid hundmöten. Har aldirg skrivit att jag låter honom göra som han vill, vet inte vart du fått det ifrån men annars hade jag väl aldrig startat tråden.

Jag har inte heller skrivit att du låter honom göra som han vill. Vad fick du det ifrån?
Jag tolkade helt enkelt en hel del av det du skrev som att du tänkte vänta ut honom eftersom han är inne i sin könsmognad. Vilket jag inte tror är bra eftersom det på den tiden kan bli ett befäst beteende.

Sant att man inte ska ta till en konflikt i könsmognaden. Men har man å andra sidan tydliga ramar och regler så blir det sällan just konflikt. Skulle hunden motsätta sig så talar man om för den att det inte finns på kartan att man kan bryta mattes ramar och "ta sig ut". Detta skapar trygga hundar. Dom vet vad som gäller.


Det där vet jag.. men förstod nog inte vad du menade när du skrev vid hundmöten för vad sjutton ska man då göra? Be den mötande stanna o gå tills min hund är tyst?

Ja! Absolut något som jag ska testa om min hund får "återfall". Alternativt att du talar om för honom att det inte är ok att skälla. Jag tränade i 3 år med metoder som har beskrivits här (godis mm). Nu när jag har flyttat och är trygg i mig själv igen, så valde jag att helt enkelt tala om för honom att jag inte längre tillåter det onödiga tramset han håller på med. Det är orationellt att skälla ut och göra monsterattacker mot hundar vi möter. 4-5ggr vrålade jag ifrån och sa åt honom att lägga av med dumheterna (INGA fysiska korrigeringar behövdes). Jag gjorde klart för honom att det var honom jag var less på och att det inte var något försök att hjälpa honom att skrämma bort mötande hund. Nu är det nästan helt borta. Han får återfall vid möten av typer som liknar dem han blivit attackerad av förut, men det går oftast att styra bort genom att gå en liten lov och ha slakt koppel vid mötet.

Ibland spänner han sig lite, men slappnar sedan av själv utan att jag behöver lägga mig i. Dessa beteenden där han själv väljer att överlämna det hela till mig berömmer/belönar jag honom lugnt och fint, "duktig kille, braaa", sedan går vi bara vidare. Inget uppstressande eller liknande, allt sker väldigt lugnt.

Det viktigaste här är att DU tror att det kommer att fungera. Känslan måste finnas med. Som med allt annat vi gör med våra hundar.
 
Sv: Problem med hundmöte

Jo jag tror vi kommer fixa detta absolut.
Men jag blir så förvirrad för jag går hos en riktig duktig hundinstruktör som är utbildad på hundcampus. Alltså hon är verkligen duktig. Hon använder den posetiva metoden, det finns inget nej eeller annat negativt.

Hon tycker INTE jag ska TRÄNA min hund, alltså visst träna när jag väl möter en hund absolut. Men hno tycker inte att jag ska åka ut och utsätta min hund för hundmöten som är planerat.

Men.. det är så svårt för en del av mig tycker att jag ändå borde göra det. En annan del säger att hon är så ju duktig och vet o kan så mycket, borde jag lyssna på henne?

Jag är liksom kluven.

Min kille höm höm lyssnar inte särskilt bra då jag säger till honom tycker jag. Skulle svärfar som är grov o har grov röst säga till..oooookej säger Elmo o backar. Men matte, nepp. Visst blir jag riktigt förbannad givet att han tycker det blir obehagligt och viket undan huvudet. Men jag har ju testat att sagt ifrån honom o ja tycker..hm..inte det funkade så bra.

Första gången ja sa till honom då vi gick förbi en hundgår o han skällde o skällde blev han förvånad, tittade på matte o pep. Då menade min instruktör att hunden blev förvirrad över att han inte hade mitt stöd.

Nu när vi går förbi den där hundgården skäller han värre än nånsin.

Ja.. jag är rätt klyven vad som är rätt o fel. Förstörde ja honom ännu mer när ja sa åt honom där??

Suck.. ibland är det inte lätt men jag tänker inte ge upp.
 
Sv: Problem med hundmöte

Jag förstår hur du känner och jag tvivlar inte på att hon är duktig. Men inte ens mina idoler inom hund har rätt i mina ögon alltid :).

Det där med stöd vet jag inte.. han kanske tänkte så, men då kan du ju passa på att visa honom att han har ditt stöd när han gör rätt. Du kanske inte passar att använda dig av sådana metoder helt enkelt och då får du finna din egen väg, vilket kan ta tid. Om han har blivit värre vid hungården nu så skulle jag göra det positivt att gå förbi den. Alltså mycket mycket beröm (lugn sådan) och gotte när han visar att han lagt märke till att ni närmar er den. Alltså belöna innan han gör sitt utfall. När du har belönat så vänder ni och går därifrån.

Upprepa detta och minska avståndet till hundgården sakta men säkert. Alternativt att du inte går där förrens du har lärt in Blandrastiks förslag ordentligt?

Hehe, nej det ska gudarna veta att det inte är lätt att ha hund. Men bland det viktigaste är att vara säker i sig själv och vad man tror på. Att hitta sin egen "stil" men att ändå kunna anpassa sig efter hundens personlighet.
 
Sv: Problem med hundmöte

Nu tränar jag ju inte alls som den instruktör du tränar för, men av det jag läser så känns det som att du tänker alldeles för mycket!!

För mej är hundträning generellt ganska enkelt! Svart eller vitt! Rätt eller fel!

Om din hund beter sej på ett vis du inte vill varför inte tala om det?!
Tydligt! Så att din hund förstår vad du vill att den skall göra men också vad den inte skall göra?

Ex: Hunden drar i kopplet och skäller på en annan hund = förklara med all önskvärd tydlighet - röst, koppel och halsband, kasta vantarna i marken och stampa med foten eller what ever works - att det betendet är åt helvete fel!
Ge sedan hunden direkt en ny uppgift - ex. "Gå här" och promenera vidare med bestämda steg som visar att du leder er dit ni skall och du är säker och trygg!
När hunden sedan utför den uppgifter bra, då - men först då - belönar du den utförda prestationen med kel/lek/boll osv.

/Swat
 
Sv: Problem med hundmöte

För mej är hundträning generellt ganska enkelt! Svart eller vitt! Rätt eller fel!

Detta tror jag också på.

Om din hund beter sej på ett vis du inte vill varför inte tala om det?!
Tydligt! Så att din hund förstår vad du vill att den skall göra men också vad den inte skall göra?

Det fetstilta tror jag att många glömmer. Man vill bara att hunden slutar med något, men den får inga direktiv på vad du vill istället.

Ex: Hunden drar i kopplet och skäller på en annan hund = förklara med all önskvärd tydlighet - röst, koppel och halsband, kasta vantarna i marken och stampa med foten eller what ever works - att det betendet är åt helvete fel!
Ge sedan hunden direkt en ny uppgift - ex. "Gå här" och promenera vidare med bestämda steg som visar att du leder er dit ni skall och du är säker och trygg!
När hunden sedan utför den uppgifter bra, då - men först då - belönar du den utförda prestationen med kel/lek/boll osv.

/Swat

Då måste jag inflika en sak här (och säg gärna vad du tycker). Jag har en hel del erfarenhet av att folk försöker sig på metoder de inte tror på/kan hantera och därmed går det i stöpet och allting förvärras. Det var mycket därför jag också skrev att TS måste tro på det hon ska göra/gör.
 
Sv: Problem med hundmöte

Du har HELT rätt! Tror man inte på en metod - oavsett det gäller hundträning, bantning, husbyggnation eller vad som helst - så skall man inte praktisera den!

TS verkar dock inte vara nöjd med resultatet hon får när hon tränar enligt instruktörens "ordinationer".

Viktigast när man väljer instruktör är ju INTE personens meriter, utbildningar, betyg eller att "alla andra" tycker att personen är duktig!
Det absolut viktigaste anser jag är att man tittar på personen när han/hon tränar med/umgås med/"bara är" med sina egna hundar och så funderar man.
"Har den personen den relation till sina hundar som jag vill ha till mina?"
"Är den personens hundar mot honom/henne som jag vill att mina hundar skall vara mot mej?"
Om svaret är ja så är det ju bara att köra på! Om svaret däremot är nej, så bör man se sej om efter en annan instruktör!

Jag är av den fasta övertygelsen att en bra instruktör/dressör måste kunna visa upp konkreta resultata med sina hundar - absolut inte tävlingsmässiga resultat dock, om det inte är tävlingsträning jag skall anlita honom/henne för.
Skall jag anlita någon för att tex. få ordning på en hund som gör utfall eller jagar, så vill jag ju veta att personens hundar hanterar hundmöten utan minsta problem och kan vara lösa utan att jaga osv.

/Swat
 
Sv: Problem med hundmöte

Idag gick jag förbi en annan hund gård. Jag hade jävlar anamma i mig. En fin solig dag lagom kyla. Hundens koppel blir träckt och jag hör ett vrål då en annan hund en bit bort skäller i sin hundgård. Jag säger åt Elmo på skarpen. Efter det små morrar han med rest ragg, luktar vidare, tittar upp mot hundgården, morrar, ger ett litet skall jag säger till honom igen.. så piper han sådär. Jag berömmer varje gång han blir tyst o sköter sig.

Men är så rädd på ett sett att jag ska förstöra honom att varje gång ja möter en hund kommer matte bli arg. Då blir väl varje hundmöte obehagligt? Eller hur tycker du att jag resonerar?

Vi skällde ju på vår finska lapphund. Fast där ryckte vi till ordendligt i kopplet, korrigerade (sådant vi fick lära oss på bruksklubben) o tog honom med över allt där det var massvis med folk o hundar. Sedan har han ju blivit påflugen som valp så jag ska väl inte jämföra. Han är hemskt att möta hund med. Men det är svårt då man varit med om samma situation förut o märker att sin egna vovve börjar visa en likadan sida. Däremot är finnen HELT BLOCKERAD. Elmo kan jag iaf få kontakt emellanåt. ´Nu har ju jag gjort motsatta än vad vi gjorde med finnen.. ja vet inte längre vad som är rätt o fel..
 
Sv: Problem med hundmöte

Jag tänkte nog mer förr. Jag la av med det där tänkandet o lät dagarna flyta på. Men allt eftersom ja tränade de få gångerna så tyckte jag nästan hunden blev värre.. inte pga den övningen jag gjorde vid varje möte eller gå förbi hundgård, jag tror han blivit värre pga åldern. Förut var han ju bara en liten mes.. så nu måste jag tänka igen för att inte förstöra hunden..

Men att skrämma en osäker hund vid möte som att slänga vantar på backen.. är det så smart egentligen? Man gör ju bara situationen mer obehaglig..så ser jag det. Nu kan inte jag tyda om han är osäker eller om det är ålderns dumheter. . Men som sagt jag vet inte längre..
 
Sv: Problem med hundmöte

Men att skrämma en osäker hund vid möte som att slänga vantar på backen.. är det så smart egentligen? Man gör ju bara situationen mer obehaglig..så ser jag det. Nu kan inte jag tyda om han är osäker eller om det är ålderns dumheter. . Men som sagt jag vet inte längre..

Men se det som att du bryter en fixering. Du ber om uppmärksamhet, hunden ignorerar, du sätter ner foten för att bryta fixeringen. Är det samma som att "skrämma" honom. Det låter snarast förmänskligande.
 
Sv: Problem med hundmöte

Men se det som att du bryter en fixering. Du ber om uppmärksamhet, hunden ignorerar, du sätter ner foten för att bryta fixeringen. Är det samma som att "skrämma" honom. Det låter snarast förmänskligande.

Jätteintressant - och jag har absolut inget svar själv. Jag kör just nu den "mjuka" metoden med min hund och ser faktiskt en klar och tydlig förbättring. Han står inte längre på bakbenen och vrålar, jag kan få kontakt med honom och jag märker att han egentligen "inte vill" göra sina utfall, han skulle hellre hitta en annan utväg. För jag misstänker det handlar om stress/osäkerhet och inte aggression.
Jag har dessutom sett, under en längre tid, en ung hanhund av stor bruksras som gjorde fruktansvärda utfall mot andra hundar, och där hussen var extremt dominant och tydlig, men det hela eskalerade och blev värre och värre, inga "tränings-sessioner" hjälpte, hunden for i backen och skulle visas vad som gällde, det var en kamp! Hunden fick avlivas vid ett års ålder då den till slut började vända sig mot husse vid korrigeringarna och slutligen bet denne allvarligt. Och detta var en trevlig hund i alla andra situationer.
Det gav mig en tankeställare - och många frågetecken. Jag är själv för mjuka metoder (vad fånigt det låter...) men menar också att man måste visa sin hund vad som är acceptabelt och vad som inte är det.
 
Sv: Problem med hundmöte

Men det är så svårt för... jag har tränat med min hund regelbundet sedan han kom hem till mig, kommunikation, tricks lydnad. Allt sånt o han är skit duktig. Men det blir svårt vid möte av hund det blir det, förr var det jätte lätt, hade jag godis i handen fanns inget annat, men nu....

Jag tänker faktiskt lite som du. Nu sa jag bara till Elmo att nu får han lägga av. Men jag vet inte hur jag skall göra då jag MÖTER någon. För jag vill ju att det ska bli posetivt att möta hund. Suck.. tänk om man hade ett gäng här som hade hundar. Men nej. ingen.. o dom som har det går inte ens ut o går med sin hund!
 
Sv: Problem med hundmöte

Får man kontakt med hunden och den svarar på en mjuk behandling är det toppen. Jag kör mycket så själv, och det hjälper eftersom även jag håller mig lugn och glad istället för att bli nån vrålande furie.
Skulle hon dock ignorera min uppmaning, som hon gjorde häromdagen, när jag ställer mig ivägen för att blockera hennes blick på en mötande hund, och hon reser sig trots kommando att sitta för att fara fram mot den andra hunden, då åker hon tillbaka i sittande position fortare än kvickt. Där hjälper det för mig att vara hundra procent inställd på att det DÄR köper inte jag. Det finns ingen tvekan i hunden om vad jag menade och det blev trevligt så fort man fick arslet i backen igen.

Hade jag där börjat överanalysera; "Hm, undrar om hon blir rädd, eller förvirrad, eller deprimerad om jag säger nej, och vem skäller jag på egentligen, henne, den andra hunden eller vädrets makter?" så hade jag varit extremt otydlig för hunden. När vi två minuter senare gick förbi samma hund igen var allt löst och hunden lugn.

Jag tror som swat, att oavsett vem man tränar för och vilken metoden är måste man tro på den. Tro att det är möjligt.

Att wrestla ner en stor hund på marken när den är upprörd blir väldigt utdraget, och man riskerar just att förlora. Jag föredrar ett bra halsband som hunden märker av när man tar i det, och som oftast hänger slappt och fint.
 
Sv: Problem med hundmöte

Men, att träna nära och intensivt med möten, med en hund som blir stressad, låser sig och beter sig, är ingen bra ide´. För när han väl gått upp i stress kan du knappast lösa upp den knuten genom att utsätta honom för mer och mer stress, dvs andra hundar.
Du måste, om du ska köra den metoden jag nämnde tidigare, börja med lååånga avstånd. Träffar du på en annan hund som du inser kommer att hamna för nära, får du vända om, gå en krok ut på ett fält, vad som helst, du ska INTE fullfölja mötet. Jo, det här är en metod som tar lång tid och som är rätt omständig, för vem vill traska ut på ett lerigt fält bara för att undvika ett hundmöte, som ju borde vara så enkelt?
Sen får du, successivt, låta "mötena" bli närmare och närmare, men avbryt så fort du ser att din hund stelnar till, stänger munnen, stirrar på den andra hunden, "tappar dig". Då är han redan för långt gången.
Att träna hundmöten i stan och i parker etc är jättebra för en valp t.ex. eller en hund som helt enkelt inte är van vid andra hundar, liv och rörelse, etc. Men en hund som redan utvecklat det reaktionsmönstret, den reflexen, som din och måååånga andra hundar gjort, blir inte lugn eller avslappnad eller avtrubbad av att man forcerar fram intesiva stressframkallande möten, tvärtom!
Låt era "möten" bli på låååångt avstånd och sedan, under en lång tid, allt närmare, medan du hela tiden jobbar på att byta ut din hunds reflex mot en annan - stressen och uppjagandet mot ett lugnt "oj! Hund! Matte blir glad och lugn och jag får godis! Lajbans!"
Lycka till!
 
Sv: Problem med hundmöte

Jag tänker faktiskt lite som du. Nu sa jag bara till Elmo att nu får han lägga av. Men jag vet inte hur jag skall göra då jag MÖTER någon. För jag vill ju att det ska bli posetivt att möta hund. Suck.. tänk om man hade ett gäng här som hade hundar. Men nej. ingen.. o dom som har det går inte ens ut o går med sin hund!

Skvallermetoden går ju ut på just det, och är inte så svår att lära in. Hade jag varit du hade jag velat möta hund, och direkt ni ser den klickar du (om du kör med det) eller så mular du i hunden lite köttbullar eller vad han nu gillar, och sen gör du inte mer. Vänd och gå därifrån. Ta det inte hela vägen om hunden inte klarar det, utan begär det hunden kan. På vilket avstånd kan han se en annan hund? 100 meter, tvåhundra meter? Börja där.
 
Sv: Problem med hundmöte

Du skrev att det är så enkelt hemma men att utomhus blir det plötsligt mycket svårare.

det kan vara av en väldigt enkel orsak. I hemmet visar man upp godiset först, vilket bidrar till att man MUTAR sin hund " ser du godiset? lyder du mig får du det". Vilket utomhus bidrar till att när du inte har godis att muta med så är dina kommandon inte värda ett skit.

Hursomhelst Hoppas verkligen allt ordnar sig!:)
 
Sv: Problem med hundmöte

Hemmet är ju annars hundens mest vana miljö, och en utan särskilda störningar, så det är inte direkt ovanligt att hunden lyssnar eller "kan" hemma, men sen inte kan det utomhus vid maxstörning som kan vara tex ett hundmöte.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Detta är nog det absolut svåraste jag någonsin har behövt skriva. Jag har en pomeraniantik på snart 4 år, hon är min första hund och...
Svar
17
· Visningar
6 579
Senast: Sel
·
Övr. Hund Hej på er! För ett tag sen vädjade jag efter råd här på buke om min jaktgalna blandrastik. En del har hänt! Inte jättemycket, men en... 2
Svar
21
· Visningar
2 164
Senast: OUL
·
Övr. Hund Igen och igen händer det. Vad kan man göra? Började morgonen med en promenad på vår vackra skogskyrkogård här i området( hundar... 2 3
Svar
47
· Visningar
7 492
Senast: vallhund
·
Övr. Hund Jag tycker nu mitt problem med hundmöten har eskalerat med hundarna. Den lilla har alltid haft mer eller mindre problem, den stora har... 7 8 9
Svar
175
· Visningar
15 434
Senast: em-pirre
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp