Problemet när folk läser mellan raderna (Neurotypi vs. Autism)

Fast det första i ditt exempel är ju väldigt elakt. Om person nummer fyra inte verkligen betett sig som ett ärkesvin skulle jag aldrig kunna säga något liknande till denna - då skulle jag antingen hålla tyst om planerna på arbetsplatsen, tiga och bjuda med den här gången (man kanske lär sig något nytt om personen.) eller tala om att det var något speciellt vi planerat bara "vi tre" och sedan aldrig lufta sådana planer på arbetsplatsen igen.
Jag tycker aboslut att en omskrivning är rätt i ett sådant läge.

Ditt exempel är ju lite underligt, då det enda hon hade behövt göra var att inte bjuda igen. Det är inte ens att vara lite vag.
 
Fast det första i ditt exempel är ju väldigt elakt. Om person nummer fyra inte verkligen betett sig som ett ärkesvin skulle jag aldrig kunna säga något liknande till denna - då skulle jag antingen hålla tyst om planerna på arbetsplatsen, tiga och bjuda med den här gången (man kanske lär sig något nytt om personen.) eller tala om att det var något speciellt vi planerat bara "vi tre" och sedan aldrig lufta sådana planer på arbetsplatsen igen.
Jag tycker aboslut att en omskrivning är rätt i ett sådant läge.
Varför? Vill man inte ha med personen är det väl direkt elakt med en omskrivning och opraktiskt att behöva smusla med det. Och du tro inte att du lyckas med att inte lufta sådana planer i framtiden om det förekommer då och då, det märks tydligt.

Alla kan inte gilla alla men att respektera någon så pass att man talar om att denne inte är välkommen är bättre och ärligare än att denne får gissa sig till det genom att aldrig bli medbjuden men ändå inse att det förekommer genom kommentarer som "visst var filmen kul", "du ser trött ut, fick du för mycket vin igår" eller "gu vad god paj du bjöd på". Och var kom ärkesvin ifrån? En ursäkt för att inte bjuda med? Om nu du tycker någon på jobb är ett ärkesvin och denne tycks gilla dig så pass att denne vill hänga med ut, är det inte på plats att vara ärlig och inte låtsas att det bara inte funkar idag? Tycker du personen är ett ärkesvin lär det aldrig funka just idag ändå

Det är inte elakt att inte bjuda med, det är elakt att ljuga.
 
Ditt exempel är ju lite underligt, då det enda hon hade behövt göra var att inte bjuda igen. Det är inte ens att vara lite vag.
Ja nog är det underligt, jag kommer ihåg det än idag. Men uppenbarligen ville hon inte vara ärlig och säga nej.
 
Varför? Vill man inte ha med personen är det väl direkt elakt med en omskrivning och opraktiskt att behöva smusla med det. Och du tro inte att du lyckas med att inte lufta sådana planer i framtiden om det förekommer då och då, det märks tydligt.

Alla kan inte gilla alla men att respektera någon så pass att man talar om att denne inte är välkommen är bättre och ärligare än att denne får gissa sig till det genom att aldrig bli medbjuden men ändå inse att det förekommer genom kommentarer som "visst var filmen kul", "du ser trött ut, fick du för mycket vin igår" eller "gu vad god paj du bjöd på". Och var kom ärkesvin ifrån? En ursäkt för att inte bjuda med? Om nu du tycker någon på jobb är ett ärkesvin och denne tycks gilla dig så pass att denne vill hänga med ut, är det inte på plats att vara ärlig och inte låtsas att det bara inte funkar idag? Tycker du personen är ett ärkesvin lär det aldrig funka just idag ändå

Det är inte elakt att inte bjuda med, det är elakt att ljuga.
Fast nej, här håller jag verkligen inte med. Att på en arbetsplats (särskilt om det är en mindre sådan) prata om utgång framför ögonen på en person som säger att den vill hänga med och då säga "rakt på sak" Nej det får du inte för vi gillar inte ditt sällskap - alltså en direkt personlig kritik är faktiskt inte okej. Stackars människa. Jag skulle kalla det mobbing, inte ärlighet.
Det är klart man kan låta bli att öppet prata om det på arbetsplatsen på sådant vis att andra ser det fritt att bjuda in sig.

Ärkesvin kom ifrån att det verkligen bara är om någon betett sig riktigt illa som jag skulle kunna säga till någon att "jag gillar inte ditt sällskap" och utesluta personen från en aktivitet som diskuteras på det viset på jobbet.

Det är inte automatiskt elakt att inte bjuda med, men det kan vara riktigt elakt att särbehandla folk på en arbetsplats.
 
Fast nej, här håller jag verkligen inte med. Att på en arbetsplats (särskilt om det är en mindre sådan) prata om utgång framför ögonen på en person som säger att den vill hänga med och då säga "rakt på sak" Nej det får du inte för vi gillar inte ditt sällskap - alltså en direkt personlig kritik är faktiskt inte okej. Stackars människa. Jag skulle kalla det mobbing, inte ärlighet.
Det är klart man kan låta bli att öppet prata om det på arbetsplatsen på sådant vis att andra ser det fritt att bjuda in sig.

Ärkesvin kom ifrån att det verkligen bara är om någon betett sig riktigt illa som jag skulle kunna säga till någon att "jag gillar inte ditt sällskap" och utesluta personen från en aktivitet som diskuteras på det viset på jobbet.

Det är inte automatiskt elakt att inte bjuda med, men det kan vara riktigt elakt att särbehandla folk på en arbetsplats.
Så det är mobning att tala om att personen inte är önskvärd, men okej att utesluta personen?

Om det är en normalbegåvad person så tar det inte lång tid att inse vad som pågår. Och då vet man att man inte är välkommen och inye ens värd respekten att kollegorna är ärliga om det.
 
Åh, just det där är det absolut värsta jag vet! Har flera gånger varit med om det. Personer som beter sig som att de är glada åt att umgås, men "inte har tid att ses just då, vi får hitta en annan dag" osv osv. Jag har även hamnat i situationer där jag skällt ut folk för att de hållit på så, när det kommit fram att de faktiskt inte vill och tycker att jag är jobbig när jag frågar en andra eller tredje gång. Säg vad ni menar så slipper ni få frågan igen! Folk alltså... :meh:
Precis så, man får vara bra korkad för att inte fatta men det tar ju ett par nej för att greppa det i synnerhet om de uppför sig som man är (hjärte) vänner när man ses.

Får man ett ärligt nej så kan man släppa det och ägna sin tid åt sndra.
 
Så det är mobning att tala om att personen inte är önskvärd, men okej att utesluta en person?

Jag tycker inget av det är direkt charmigt. Jag har en 7-åring och de är hårt drillade i att ska man ha kalas för hela klassen är det okej att prata om det, dela ut lappar etc. Men ska man bara bjuda några sköts det via sms och man går inte runt på skolan och tjattrar om kalaset.

Att bjuda in till after work och sen säga "men just du får inte komma" är ju skittaskigt, håller med @Sel
 
Så det är mobning att tala om att personen inte är önskvärd, men okej att utesluta personen?

Om det är en normalbegåvad person så tar det inte lång tid att inse vad som pågår. Och då vet man att man inte är välkommen och inye ens värd respekten att kollegorna är ärliga om det.
Det finns ju flera situationer med modifikation, men att stå och säga till en arbetskollega att en grupp på arbetsplatsen ska gå ut och att anledningen till att hen inte får följa med är att "vi" helt enkelt inte gillar hen är helt uppåt väggarna tycker jag. Skulle ta upp det med chefen om jag upplevde det på min arbetsplats.
Antingen beter man sig som en vanlig vuxen och bjuder med kollegan den gången (som sagt kanske man lär sig något om personen på köpet) eller också har man en anledning (som kan var helt legit och inte alls behöver vara en lögn) den gången och drar sedan inte upp gruppträffar på arbetet i framtiden.

Skulle jag och några nördar träffas för att spela rollspel en kväll skulle jag absolut kunna säga "'Nej, vi är en färdig grupp som spelat tillsammans länge. Det finns inte plats för fler." Det kan jag göra utan att behöva lägga till "...och vi gillar inte dig!" som en klackspark.
 
Kom att tänka på ett exempel från min verklighet. Jag har ADHD och min sambo är autist så ni kan ju tänka er....

Jag tycker inte alls att han är tydlig, snarare tvärtom, att han har en tendens att utgå från att jag förstår saker han INTE sagt?
Exempel ur verkligheten: sambo säger till mig att han ska jaga lördag och söndag. Ok säger jag, najs. På lördag kväll när jag skriver sms och frågar hur det går får jag en bild på en säng. "vart fan är du?" frågade jag. "I jaktstugan, eller vad menar du?"
Jaha skrev jag, blev du akut trött eller varför ligger du där?

"Jag ska ju sova där inatt, det sa jag ju?".
Nä, det sa du inte? "Jo men jag sa att jag skulle jaga lördag och söndag, det är ju en bit att åka så jag trodde du fattade det...."

Då har han alltså någon gång för typ 1 år sedan sovit där en natt, och därför skulle jag på nåt sätt begripa att han skulle göra det nu också (missförstå mig rätt, han får sova vart han vill). Så jag frågade "men om jag säger att jag ska träna hund fredag och lördag, fattar du då att jag ska sova borta?". Nä det gjorde han ju inte....

Han tyckte ju att han var supertydlig. Jag tolkade honom dock enbart bokstavligt, han ska jaga både lördag och söndag. Tänkte inte alls på översovning för det nämnde han inte?
 
Det finns ju flera situationer med modifikation, men att stå och säga till en arbetskollega att en grupp på arbetsplatsen ska gå ut och att anledningen till att hen inte får följa med är att "vi" helt enkelt inte gillar hen är helt uppåt väggarna tycker jag. Skulle ta upp det med chefen om jag upplevde det på min arbetsplats.

Det är väl typ själva definitionen av mobbning, tycker jag!
 
Det finns ju flera situationer med modifikation, men att stå och säga till en arbetskollega att en grupp på arbetsplatsen ska gå ut och att anledningen till att hen inte får följa med är att "vi" helt enkelt inte gillar hen är helt uppåt väggarna tycker jag. Skulle ta upp det med chefen om jag upplevde det på min arbetsplats.
Antingen beter man sig som en vanlig vuxen och bjuder med kollegan den gången (som sagt kanske man lär sig något om personen på köpet) eller också har man en anledning (som kan var helt legit och inte alls behöver vara en lögn) den gången och drar sedan inte upp gruppträffar på arbetet i framtiden.

Skulle jag och några nördar träffas för att spela rollspel en kväll skulle jag absolut kunna säga "'Nej, vi är en färdig grupp som spelat tillsammans länge. Det finns inte plats för fler." Det kan jag göra utan att behöva lägga till "...och vi gillar inte dig!" som en klackspark.
Då kontentan, det är okej att utesluta folk bara man gör det diskret.

Obs, jag menar inte att folk inte ska göra vad de vill på fritiden och med vem de vill. Det är bara onödigt sårande att inte vara ärlig och säga nej utan hellre smusla med det. Och att tro att det funkar att är väl i det närmaste att dumförklara folk.
 
Och att linda in saker är att inte våga så för det utan försöka dölja .... ;)

Ta exemplet att man ska ut efter jobb med 3 kollegor och en 4: de man helst slipper frågar om denne kan hänga med.

Rakt svar - Nej vi gillar inte ditt sällskap, men tack för att du frågar
Omskrivning - Tyvärr vi har en bordsbokning/ det ryms inte fler i bilen/vi ska göra xx, det funkar inte med fler. Och inte sällan när rätt person frågar lite senare så är det inga problem att tränga ihop sig mm.

”Nej vi gillar inte ditt sällskap, men tack för att du frågar”. Det är väl inte rakt att tacka för frågan om man man inte uppskattar frågan?

Inte heller nödvändigtvis rakt att svara för alla. Det lutar mot mobbning om det är en grupp som enkelriktat utsätter en person för utfrysning.
 
Så det är mobning att tala om att personen inte är önskvärd, men okej att utesluta personen?

Om det är en normalbegåvad person så tar det inte lång tid att inse vad som pågår. Och då vet man att man inte är välkommen och inye ens värd respekten att kollegorna är ärliga om det.
Med tanke på att det i praktiken kan räknas som mobbning att vägra svara när någon hälsar på dig på arbetsplatsen och definitivt att utesluta någon från olika varianter av ”after work” om någon säger att den vill vara med så bör man absolut planera umgänge med kollegor som är privata vänner utanför arbetet om man anar att fler vill vara med men det inte önskas.
 
Jag tror du har tolkat in annat i min text. Missförstånd sker oavsett om folk läser mellan raderna eller ej, men alla feltolkningar handlar ju inte om att någon läst mellan raderna. Jag menade bara att ts verkar ha en lite skev uppfattning om vad ”mellan raderna” inkluderar och inte.
Det var tur.

Jag förstår i och för sig inte varför din förståelse av ”mellan raderna” ska vara mer giltig än TS. Hon menar såklart det hon menar oavsett om du väljer att etikettera det ”skevt” eller inte. Ur mitt perspektiv är en negativ bedömning av kommunikationspartnerns sätt att uttrycka sig (istället för att söka förstå avsedd mening) nog en större risk för misslyckad kommunikation än hur direkt eller underförstått folk uttrycker sig.

Delvis KL:

Jag kanske har misstolkat, men det känns som att stor del av tråden handlar om ansvaret att tolka outsagda saker, vilket blir ett ansvar som ligger på den andra. Ansvaret för konsekvenserna av att uttrycka sig med outtalad information borde rimligtvis framförallt ligga på den som gör det. Alltså om jag är vag eller försöker hinta saker (medvetet eller omedvetet) så är det lika mycket av vikt för ömsesidig förståelse som vilken nivå på förståelse av hintarna den andra ”ska” kunna förvänta sig rent generellt. Inferrerad information är inte alltid dåligt såklart, men borde inte samtalet kring vad som får oss att göra så, vara minst lika intressant som ett samtal om exakt vilken nivå av att göra så som alla ”ska” förstå?

Jag tror det är otroligt vanligt att mottagaren tolkar annorlunda än avsändaren avsett och det är bådas business. Och som @Araminta skrev är det inget problem så länge viljan att förstå och förmågan att reparera missförstånd finns. Jag tror definitivt inte det är en företeelse som bara uppstår när en neurotypisk och en neurodivergent person samtalar. Det finns dessutom massor av orsaker till att inte uttala all information. Det kan bland annat vara omedvetet eller medvetet, som en ”lek”/internt skämt, det kan vara tidigare erfarenheter som skapar obehag kring att stå för sina behov eller sin vilja, en vana eller sociolekt (”som vi alltid pratar i mitt gäng/på mitt jobb osv”).
 
Kom att tänka på ett exempel från min verklighet. Jag har ADHD och min sambo är autist så ni kan ju tänka er....

Jag tycker inte alls att han är tydlig, snarare tvärtom, att han har en tendens att utgå från att jag förstår saker han INTE sagt?
Exempel ur verkligheten: sambo säger till mig att han ska jaga lördag och söndag. Ok säger jag, najs. På lördag kväll när jag skriver sms och frågar hur det går får jag en bild på en säng. "vart fan är du?" frågade jag. "I jaktstugan, eller vad menar du?"
Jaha skrev jag, blev du akut trött eller varför ligger du där?

"Jag ska ju sova där inatt, det sa jag ju?".
Nä, det sa du inte? "Jo men jag sa att jag skulle jaga lördag och söndag, det är ju en bit att åka så jag trodde du fattade det...."

Då har han alltså någon gång för typ 1 år sedan sovit där en natt, och därför skulle jag på nåt sätt begripa att han skulle göra det nu också (missförstå mig rätt, han får sova vart han vill). Så jag frågade "men om jag säger att jag ska träna hund fredag och lördag, fattar du då att jag ska sova borta?". Nä det gjorde han ju inte....

Han tyckte ju att han var supertydlig. Jag tolkade honom dock enbart bokstavligt, han ska jaga både lördag och söndag. Tänkte inte alls på översovning för det nämnde han inte?
Det hade jag också tolkat som du. Att han ska jaga två dagar men sova hemma.
 
”Nej vi gillar inte ditt sällskap, men tack för att du frågar”. Det är väl inte rakt att tacka för frågan om man man inte uppskattar frågan?

Inte heller nödvändigtvis rakt att svara för alla. Det lutar mot mobbning om det är en grupp som enkelriktat utsätter en person för utfrysning.
För mig är det oväsentligt om man säger något med ord eller visar det med handling. Vill man inte ha med personen så märks det ganska snart oavsett hur man uttrycker det verbalt.

Om det är mobning eller inte handlar för mig mest om det är en större avdelning/arbetsplats. Alla kan inte gilla alla men är det bara dessa 4 som jobbar där så är det utfrysning oavsett hur mycket man planerar träffarna utanför jobb. Är man 100 så är det 97 som inte är med och även ett par till är välkomna är det ändå en minoritet.
 
Det var tur.

Jag förstår i och för sig inte varför din förståelse av ”mellan raderna” ska vara mer giltig än TS. Hon menar såklart det hon menar oavsett om du väljer att etikettera det ”skevt” eller inte. Ur mitt perspektiv är en negativ bedömning av kommunikationspartnerns sätt att uttrycka sig (istället för att söka förstå avsedd mening) nog en större risk för misslyckad kommunikation än hur direkt eller underförstått folk uttrycker sig.

Delvis KL:

Jag kanske har misstolkat, men det känns som att stor del av tråden handlar om ansvaret att tolka outsagda saker, vilket blir ett ansvar som ligger på den andra. Ansvaret för konsekvenserna av att uttrycka sig med outtalad information borde rimligtvis framförallt ligga på den som gör det. Alltså om jag är vag eller försöker hinta saker (medvetet eller omedvetet) så är det lika mycket av vikt för ömsesidig förståelse som vilken nivå på förståelse av hintarna den andra ”ska” kunna förvänta sig rent generellt. Inferrerad information är inte alltid dåligt såklart, men borde inte samtalet kring vad som får oss att göra så, vara minst lika intressant som ett samtal om exakt vilken nivå av att göra så som alla ”ska” förstå?

Jag tror det är otroligt vanligt att mottagaren tolkar annorlunda än avsändaren avsett och det är bådas business. Och som @Araminta skrev är det inget problem så länge viljan att förstå och förmågan att reparera missförstånd finns. Jag tror definitivt inte det är en företeelse som bara uppstår när en neurotypisk och en neurodivergent person samtalar. Det finns dessutom massor av orsaker till att inte uttala all information. Det kan bland annat vara omedvetet eller medvetet, som en ”lek”/internt skämt, det kan vara tidigare erfarenheter som skapar obehag kring att stå för sina behov eller sin vilja, en vana eller sociolekt (”som vi alltid pratar i mitt gäng/på mitt jobb osv”).
Mig veterligen så finns det en vedertagen betydelse av ”läsa mellan raderna”. Klart att det snurrar till det om man använder begrepp på ett sätt som inte matchar den gängse betydelsen.

Jag tror också att misstolkningar sker typ hela tiden och självklart sker det mellan alla människor. Som jag skrivit flera gånger så är ju inte missförstånd någon stor grej.
 
För mig är det oväsentligt om man säger något med ord eller visar det med handling. Vill man inte ha med personen så märks det ganska snart oavsett hur man uttrycker det verbalt.

Om det är mobning eller inte handlar för mig mest om det är en större avdelning/arbetsplats. Alla kan inte gilla alla men är det bara dessa 4 som jobbar där så är det utfrysning oavsett hur mycket man planerar träffarna utanför jobb. Är man 100 så är det 97 som inte är med och även ett par till är välkomna är det ändå en minoritet.
Jag är inte ute efter din egen uppfattning, utan ifrågasätter att det är rakt att säga ”Nej vi gillar inte ditt sällskap, men tack för att du frågar”. Det är inte rakt utan motsägelsefullt att tacka för en fråga man inte uppskattar.

Hur en enskild person vill bli avvisad är individuellt. Du uppskattar tydligen en tydlig avspisning, medan andra skulle ta det för elakt. Den som bli avspisad har rimligtvis tolkningsföreträde, så som det normalt fungerar vid mobbning/kränkningar.
 
Mig veterligen så finns det en vedertagen betydelse av ”läsa mellan raderna”. Klart att det snurrar till det om man använder begrepp på ett sätt som inte matchar den gängse betydelsen.
En snabb googling ger en massa träffar som säger
Att läsa mellan raderna är en tolkning av en händelse eller situation som finns i en text.

Obs! I en text, inte i kroppsspråk eller tonläge etc. Så är nog du som använder begreppet fel.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Förtydligande: jag tror faktiskt inte det. Men ibland känns det så. Jag har lektion skriftligt, har aldrig träffat läraren. Jag hade...
11 12 13
Svar
251
· Visningar
16 002
Senast: SiZo
·
Kropp & Själ Jag har hela mitt liv lidit av olika psykiska sjukdomar och min autism. Jag upplever att det i många sammanhang fortfarande år 2020 är...
3 4 5
Svar
94
· Visningar
6 439
Senast: Lillefrun
·
Relationer Jag har sen snart 2 år tillbaka levt med en alldeles underbar. Jag skulle vilja påstå att det är min livsstörsta kärlek som jag hittade...
10 11 12
Svar
235
· Visningar
61 229
Senast: Voeux
·
  • Artikel
Dagbok Jag behöver skriva av mig om en situation som orsakat väldigt mycket ångest och frustration hos mig på senaste. Det kommer att bli...
3 4 5
Svar
98
· Visningar
17 183
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Uppdateringstråd 29
  • Airtags, selar etc

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp