Skarpare bett?

Tuva

Trådstartare
hej jag har en d-ponny (dressyr) som blir het både i hoppning och uteritt. Han drar en liten repa som man efter ett tag kan få stopp på. Men nu blir det lite väl mkt och tar lite för lång tid innan det går att bromsa. Hade därför tänkt prova ett skarpare bett. Jag rider nu på ett vanligt anatomiskt 2 delat och växlar även till ett tredelat ibland. Jag har alltid ridit på tränsbett då jag inte brukar tycka att problemet sitter i munnen men i detta fall så verkar det så. Jag vill ha en nödbroms helt enkelt ;-). Hur som helst så är jag osäker på vad jag ska ta och prova för bett. Är det någon som var någon erfarenhet av detta?
 
Grundproblemet kommer inte försvinna för att du betslar upp. Jag har själv en het häst i hoppningen och rider numera både bettlöst och med novabett, alternativt tredelat tränsbett. Jag tog hjälp av en tränare och lärde mig rida bättre och nu kan jag hantera min heta häst, som även lyssnar på mig.
Hoppas du kan få hjälp av en kunnig tränare också, det må kosta mer än att köpa ett nytt bett, men definitivt värt det i det långa loppet. :)
 
Senast ändrad:
Håller med @RedHyuuga .
Lösningen ligger inte i att betsla upp utan i träningen och valt sätt att rida.

Jag blir lite fundersam över hur din häst är tränad, eftersom du skriver att det är en dressyrponny - lydnad borde vara en god del av grundutbildningen där.
 
Som nödbroms så kan jaktkandar vara tillräckligt. En tygel att hålla reda på utan att behöva ha delta.

Tänk bara på att hävstångs bett ska vara raka.

Men är hästen så även då du rider dressyr ute? Sticker hästen för att sen tycker att det är skit roligt attt sträcka ut eller vänder den helt och och rusar hemmåt?
Är det alternativ 1 så kan det lösas med att ha några ordentliga galopp sträckor där man är noga med att vi x fattar vi och vid y stannar vi, dvs lite dressyr tänk. Hästen får springa fort och långt men du bestämmer när ni bryter av och startar.
och alternativ 2 är nog enklast att lösa med att ha sällskap. + en nödbroms för ens egen säkerhet. Inte roligt då hästen bara vill springa hem.. har en själv och även om man har en broms på henne så är det som att sitta på en tickande bomb.
 
hej jag har en d-ponny (dressyr) som blir het både i hoppning och uteritt. Han drar en liten repa som man efter ett tag kan få stopp på. Men nu blir det lite väl mkt och tar lite för lång tid innan det går att bromsa. Hade därför tänkt prova ett skarpare bett. Jag rider nu på ett vanligt anatomiskt 2 delat och växlar även till ett tredelat ibland. Jag har alltid ridit på tränsbett då jag inte brukar tycka att problemet sitter i munnen men i detta fall så verkar det så. Jag vill ha en nödbroms helt enkelt ;-). Hur som helst så är jag osäker på vad jag ska ta och prova för bett. Är det någon som var någon erfarenhet av detta?
Jag håller med RedHyuuga & Kryddelydd. Problemet löser sig inte genom att betsla upp. Bättre då att få hästen lydig, ridbar och med dig :) En duktig tränare kan hjälpa dig. :)
 
Jag fattar grejen och tycker TS definitivt ska betsla upp om hon inte får stopp. Rid inte på tränsbett om det är svårt att kontrollera då. Visst kan man försöka lösa det på längre sikt (träning lydnad, etc.) men innan dess vad ska man göra? Hålla sig inom 4 väggar, inte rida ut eller ge hästen varierad träning? Att fortsätta rida på tredelat och så springer hästen ut på vägen, bort i skogen eller skadar sig och TS... blir mörkrädd. Va inte rädd för att tillfälligt betsla upp om det behövs, tycka vad man tycka vill om skarpare bett men det är i mina ögon vettigare att göra i denna sits om hästen inte går att få stopp på. Jag tycker det är fel att säga att man inte ska betsla upp i sådana situationer.

Idéer för nödbroms:
  • Pelham, antigen vanligt med delta eller faktiskt om du vill med dubbla tyglar. Alltså en extratygel att ta i om du behöver en nödbroms, då slipper du dubbla bett i munnen som ex stång. Jobbigt och mycket "skrot" i munnen om hästen ej är van. Dessutom kan då då rida på den övre tygeln och något som liknar ett tränsbett när den inte behövs.
  • Vet även folk som rider ut på graman (ja tycka vad ni tycka vill om hjälptyglar). Om du nu är van och vet hur man rider med den kan det kanske vara en ide. Alltså den hänger bara där tills den behövs, då kan du ha ditt vanliga tränsbett som hästen trivs på och en nödbroms när den drar.
Min ponny fick ett pelham när hon 1 blev svår att bromsa vid hoppning och 2 drog ut och var halvvägs ute på vägen som låg nedanför vår galoppbana innan jag fick stopp. Detta hände två gånger och sedan fick hon inte galoppera där utan extrabroms, i alla fall inte åt hållet där vägen ligger ;). Min tränare såg detta och hon och jag var helt eniga om att hon för säkerhetens skull behövde starkare grejer. Vad hade hänt om en bil hade kommit i kurvan och som vanligt kört över hastighetsbegränsningen... hade jag och ponny fortfarande funnits idag?
 
Nej, jag har ingen större erfarenhet av just dressyrponnies - så var det sagt. Men rent allmänt skulle jag nog inte vilja rida en häst som jag inte känner att jag har kontroll på med ett enkelt tränsbett. Jag skulle vilja prioritera den biten i träningen väldigt högt, och har svårt att tro att det skulle ta orimligt lång tid.
 
Rider och kör alla mina tre hästar på stång!

Sätter man tygeln/tömmen i hålet närmast bettet är där ingen större hävstångseffekt. Men det är med så om de är på humör att inte hejda sig så är det lätt gjort att hoppa av och skärpa upp en stund.

Att rida eller köra på skarp betsling så är vitsen att göra vad man kan för att inte använda det.

Sen är det att träna och lära sig själv och hästen vad det innebär, eftergifterna blir ännu mera viktiga bara för att nämna nåt.

Fick lära mig att det är handen som gör hästen hård i mun, inte bettet!

Byta bett är ingen lösning i sig, men den kan vara en liten del i ett verktyg för att få möjlighet att använda en metod för att minska problemet. Är det det som går åt för att kunna rida och komma ut, för att på det viset kunna träna så att bettet blir så att säga onödigt, då kan det vara en väg att gå, om det används med förstånd.
 
Jag fattar grejen och tycker TS definitivt ska betsla upp om hon inte får stopp. Rid inte på tränsbett om det är svårt att kontrollera då. Visst kan man försöka lösa det på längre sikt (träning lydnad, etc.) men innan dess vad ska man göra?

Man kan se till att hålla uteritten kontrollerad: rida mest i skritt och trav, göra övergångar för att behålla fokus på ryttaren.
Man kan undvika att ge den möjligheten att sticka, även på uteritten.

Japp, jag har gjort missen när jag var ung att betsla upp för att få kontroll på en lite väl ivrig ponny. Den lärde sig rätt snart att strunta i det tuffare bettet också.
Det saknades i mitt fall kunskaper - och möjligheterna att inhämta den typen av kunskaper. Detta var på 1980-talet och vi var inte rika (mjölkbönder) och hade därmed varken tid eller pengar att rida för tränare.
Så vi sålde hästen och köpte en annan som jag klarade av.

Som vuxen kommer jag ihåg hur lite effektivt uppbetslingen är som kontrollverktyg om hästen verkligen bestämt sig.
Jag har också en person i min närhet som betslat upp för att få kontroll över en häst. Den hästen är hård i munnen även med Kimblewick, och det är inte roligt.

Som vuxen har jag haft möjligheter att inhämta mer kunskaper - och skaffat mig tålamodet att invänta effekten av träning.
Jag hade en liten vbl-travare som kunde bli väldigt het på uteritter (inte travtränad så ingens "fel"). Det blev mer eller mindre dragkamp och irritationer kring bettet. Henne började jag rida på side-pull på uteritterna, blev behagligare för både mig och hästen i och med att kriget försvann. Men att hon kunde bli het och förivra sig försvann aldrig och de dagarna fick det bli skritt och möjligen lite trav, och så sakta ner så fort hon visade tendenser att börja bli springig.
 
Var häst och var ryttare och var kombination däremellan kräver sin anpassade lösning.

Ett skarpare bett i sig gör ingen nytta alls utan kan mycket väl göra saker värre. Hästen måste lära sig vad det betyder, och framförallt vad det betyder när det inte används. Något som man även som ryttare/kusk måste lära sig.
 
Grundproblemet kommer inte försvinna för att du betslar upp. Jag har själv en het häst i hoppningen och rider numera både bettlöst och med novabett, alternativt tredelat tränsbett. Jag tog hjälp av en tränare och lärde mig rida bättre och nu kan jag hantera min heta häst, som även lyssnar på mig.
Hoppas du kan få hjälp av en kunnig tränare också, det må kosta mer än att köpa ett nytt bett, men definitivt värt det i det långa loppet. :)
Jag är fullt medveten om att det inte kommer att hjälpa i längden med att ta ett skarpare bett. Men jag känner bara att just nu blir det en fara när han blir så glad och springer :-) tycker därför det är bättre att ha något skarpare bett som nödbroms. Ett bett blir ju aldrig skarpare än handen
 
  • Gilla
Reactions: ptr
Håller med @RedHyuuga .
Lösningen ligger inte i att betsla upp utan i träningen och valt sätt att rida.

Jag blir lite fundersam över hur din häst är tränad, eftersom du skriver att det är en dressyrponny - lydnad borde vara en god del av grundutbildningen där.
Han är tränad för fullt men han är valack sedan 2 år tillbaka (kastrerad vid 9 års ålder) och kan därför få lite humör ibland. När en häst bestämmer sig för att springa så springer den. Då går det inte att få stopp hur tränad din häst än är. Det är ett flyktbeteende när de blir rädda. Jag har valt att betsla upp lite och bad om hjälp om vilket bett inte hur jag skulle rida min häst :)
 
Jag
Som nödbroms så kan jaktkandar vara tillräckligt. En tygel att hålla reda på utan att behöva ha delta.

Tänk bara på att hävstångs bett ska vara raka.

Men är hästen så även då du rider dressyr ute? Sticker hästen för att sen tycker att det är skit roligt attt sträcka ut eller vänder den helt och och rusar hemmåt?
Är det alternativ 1 så kan det lösas med att ha några ordentliga galopp sträckor där man är noga med att vi x fattar vi och vid y stannar vi, dvs lite dressyr tänk. Hästen får springa fort och långt men du bestämmer när ni bryter av och startar.
och alternativ 2 är nog enklast att lösa med att ha sällskap. + en nödbroms för ens egen säkerhet. Inte roligt då hästen bara vill springa hem.. har en själv och även om man har en broms på henne så är det som att sitta på en tickande bomb.
jag jobbar mkt på alternativ 1. Och ja han är lite fjompig så han smådrar även fast jag rider dressyr ute. Ska definitivt testa jakskandar :) h
 
Jag håller med RedHyuuga & Kryddelydd. Problemet löser sig inte genom att betsla upp. Bättre då att få hästen lydig, ridbar och med dig :) En duktig tränare kan hjälpa dig. :)
Jag tränar regelbundet för duktiga dressyrtränare så det är inte det som är problemet :) Jag är ute efter en nödbroms bara.
 
Jag fattar grejen och tycker TS definitivt ska betsla upp om hon inte får stopp. Rid inte på tränsbett om det är svårt att kontrollera då. Visst kan man försöka lösa det på längre sikt (träning lydnad, etc.) men innan dess vad ska man göra? Hålla sig inom 4 väggar, inte rida ut eller ge hästen varierad träning? Att fortsätta rida på tredelat och så springer hästen ut på vägen, bort i skogen eller skadar sig och TS... blir mörkrädd. Va inte rädd för att tillfälligt betsla upp om det behövs, tycka vad man tycka vill om skarpare bett men det är i mina ögon vettigare att göra i denna sits om hästen inte går att få stopp på. Jag tycker det är fel att säga att man inte ska betsla upp i sådana situationer.

Idéer för nödbroms:
  • Pelham, antigen vanligt med delta eller faktiskt om du vill med dubbla tyglar. Alltså en extratygel att ta i om du behöver en nödbroms, då slipper du dubbla bett i munnen som ex stång. Jobbigt och mycket "skrot" i munnen om hästen ej är van. Dessutom kan då då rida på den övre tygeln och något som liknar ett tränsbett när den inte behövs.
  • Vet även folk som rider ut på graman (ja tycka vad ni tycka vill om hjälptyglar). Om du nu är van och vet hur man rider med den kan det kanske vara en ide. Alltså den hänger bara där tills den behövs, då kan du ha ditt vanliga tränsbett som hästen trivs på och en nödbroms när den drar.
Min ponny fick ett pelham när hon 1 blev svår att bromsa vid hoppning och 2 drog ut och var halvvägs ute på vägen som låg nedanför vår galoppbana innan jag fick stopp. Detta hände två gånger och sedan fick hon inte galoppera där utan extrabroms, i alla fall inte åt hållet där vägen ligger ;). Min tränare såg detta och hon och jag var helt eniga om att hon för säkerhetens skull behövde starkare grejer. Vad hade hänt om en bil hade kommit i kurvan och som vanligt kört över hastighetsbegränsningen... hade jag och ponny fortfarande funnits idag?
Det är precis så jag känner. Ska prova dina tips :) tack för hjälpen.
 
Nej, jag har ingen större erfarenhet av just dressyrponnies - så var det sagt. Men rent allmänt skulle jag nog inte vilja rida en häst som jag inte känner att jag har kontroll på med ett enkelt tränsbett. Jag skulle vilja prioritera den biten i träningen väldigt högt, och har svårt att tro att det skulle ta orimligt lång tid.
Det är det som är det svåra med min lilla pålle. Jag har full kontroll på honom på träningar och ute tills han blir rädd för något. Det är då jag känner att det är en säkerhetsrisk att inte betsla upp just nu :)
 
Sen var det detta med eftergift och att inte rida dressyr hela tiden, utan ge hästen lov att få vara med och bestämma. men behålla rätten att bestämma när hästen får och när det är helt och hållet ryttaren som bestämmer.
Men förutsättningen att träna det är att lyckas bestämma när man vill det.
 
Man kan se till att hålla uteritten kontrollerad: rida mest i skritt och trav, göra övergångar för att behålla fokus på ryttaren.
Man kan undvika att ge den möjligheten att sticka, även på uteritten.

Japp, jag har gjort missen när jag var ung att betsla upp för att få kontroll på en lite väl ivrig ponny. Den lärde sig rätt snart att strunta i det tuffare bettet också.
Det saknades i mitt fall kunskaper - och möjligheterna att inhämta den typen av kunskaper. Detta var på 1980-talet och vi var inte rika (mjölkbönder) och hade därmed varken tid eller pengar att rida för tränare.
Så vi sålde hästen och köpte en annan som jag klarade av.

Som vuxen kommer jag ihåg hur lite effektivt uppbetslingen är som kontrollverktyg om hästen verkligen bestämt sig.
Jag har också en person i min närhet som betslat upp för att få kontroll över en häst. Den hästen är hård i munnen även med Kimblewick, och det är inte roligt.

Som vuxen har jag haft möjligheter att inhämta mer kunskaper - och skaffat mig tålamodet att invänta effekten av träning.
Jag hade en liten vbl-travare som kunde bli väldigt het på uteritter (inte travtränad så ingens "fel"). Det blev mer eller mindre dragkamp och irritationer kring bettet. Henne började jag rida på side-pull på uteritterna, blev behagligare för både mig och hästen i och med att kriget försvann. Men att hon kunde bli het och förivra sig försvann aldrig och de dagarna fick det bli skritt och möjligen lite trav, och så sakta ner så fort hon visade tendenser att börja bli springig.
har tästat även det :(. Målet är nu att försöka betsla upp bara ett snäpp från tränsbett. Tills han har börjat lita lite mer på sig själv ute. Sedan betsla ner igen såklart. Alla här verkar ju tro att jag ska betsla upp sjukt mkt nu. Men jag vill bara ha något som tar liiite mer än ett tränsbett.
 
O
Var häst och var ryttare och var kombination däremellan kräver sin anpassade lösning.

Ett skarpare bett i sig gör ingen nytta alls utan kan mycket väl göra saker värre. Hästen måste lära sig vad det betyder, och framförallt vad det betyder när det inte används. Något som man även som ryttare/kusk måste lära sig.
Jag anser att det är nödvändigt just nu. Om jag kan hindra hnm från att vara ute på vägen så är det det som behövs just nu.
 
Det är det som är det svåra med min lilla pålle. Jag har full kontroll på honom på träningar och ute tills han blir rädd för något. Det är då jag känner att det är en säkerhetsrisk att inte betsla upp just nu :)


Sen går det att fundera på om han blir rädd alla gånger eller tar det som anledning. Rädd på riktigt räcker inte skarpare bett, då är det att träna på att inte vara rädd i den situationen som är det som troligast är verksammast.
Men tar de saker som anledning för att rusa och dra, då är det till att kunna säga ifrån. Ju mer samarbetsvillig man fått dem i sin träning ju mjukare tag blir det. Men man ska komma dit med.

Dessutom, med en stång satt med tygeln i bettringen så blir det ett rakt bett. Behövs det går det att skärpa upp en stund, för att sedan flytta till snällt läge igen. Så bara för att bettet går att ha skarpt så behöver man inte ha det.
 

Liknande trådar

Utrustning Hej hej! Jag rider en ridtravare som fungerar superbra på hackamore men när han har ett bett (tredelat tränsbett) i munnen blir han... 2
Svar
33
· Visningar
1 212
Senast: sweep
·
Utrustning Min ponny är en MAXAD C ponny som är väldigt pigg men extremt känslig. Jag håller på att försöka se över hans bett då han har väldigt...
Svar
7
· Visningar
497
Utrustning Jag behöver ett skarpare bett till min valack då han blir för stark för dottern när de rider ut. Han bestämmer då tempot själv om de ska...
Svar
10
· Visningar
1 070
Senast: Sesca
·
Utrustning Hejsan! Jag har en 2-åring som jag ska börja vänja in med bett. Veterinären var och tog 2 vargtänder i april så hon är undersökt i...
Svar
14
· Visningar
1 779
Senast: cirkus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vilken färg?
  • Svensk Politik 4
  • Eurovision 2025

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrhingsten Skyline to B.
  • Vi som letar häst II
  • Födda-24
Tillbaka
Upp