Skuldebrev

[Petruska]

Jag tycker också att det är lite skillnad kring vad man hjälper med. Ett spelberoende är ju just ett beroende, ett missbruk. Jag hade nog inte heller lånat ut pengar åt ngn som går på heroin, rent krasst.
Sen har mina föräldrar hjälpt mig att köpa en bostadsrätt tex. Men jag hoppas att de inte städat upp mina krediter om jag köpt för många Guciväskor.
Sen fattar jag att man såklart vill hjälpa sin vän, partner whatever. Men jag hade haft svårt om det gäller missbruk, det känns lite som att risken är för hög att man står där med lånet sen.

Och så är barn (även vuxna dylika) något helt annat än en partner. Förhållanden tar slut. Partners förvandlas till svin. Ens barn är ens barn.

Jag har hjälpt min unge med lägenhet och ovan nämnda fosterbarn med bil. Och jag står som någon sorts borgenär för henne hos hennes hyresvärd. Men herregud. En lägenhet mitt i stan. Det värsta som kan hända är att jag får ta kostnaden för ett par månadshyror.

Någon partner med spelskulder kan jag inte riktigt visualisera. Aldrig i helvete skulle jag riskera barnens arv efter mig för en spelande partner. Och då jag inte är rik, har jag troligen inte resurser för bådadera. Plus att jag inte håller med om att man inte kan rå för missbruk.