Skuldebrev

[Philosophia]

Nu blir jag faktiskt riktigt irriterad, jag frågar efter hjälp med det juridiska nen blir påhoppad av alla möjliga andra anledningar. Det var inte det jag undrade eller ville ha åsikter på. JA, det är en jävla skitsituation jag sitter i, NEJ, jag tvekar inte på mitt beslut.
Mod får gärna låsa tråden.

Men slappna av. Folk är ju bara måna om dig - det är ingen som hoppar på dig.

 

[iNHALE]

En jurist är den enda som kan hjälpa dig med detta.

 

[Philosophia]

Ja, såklart? Och i ett sådant läge skickar jag honom till KFM.

Det som är kruxigt och som kanske oroar är att man inte kan skriva in att en viss fordringsägare ska ha prioritet. Skulle ni separera på grund av att han faller tillbaka i spelmissbruk och tar nya skulder så är det inte ens säkert att du har rätt att vid försäljning av bostadsrätten säkra de pengar som han är skyldig dig - det kan ju finnas andra fordringsägare. Vidare - skulle din sambo få skuldsanering så kommer din skuld att skrivas ner. Saknar han betalningsförmåga så kan den skrivas ner helt och du får ingenting.

Men nu är det som det är och jag hade förmodligen också gjort motsvarande för min sambo. Men kontakta en jurist - det är det enda rätta för att det ska bli korrekt. För att begära betalningsförläggande med hjälp av kfm så är det t.ex. nödvändigt att skulden har ett sista datum då den förväntas bli betald. Små men viktiga detaljer!

 

[Hyacinth]

Han är en missbrukare, framgick inte det rött tydligt? Han och jag går i terapi.

Såhär: det finns en sak mina föräldrar alltid sagt. Gå aldrig i borgen för någon. Du har tagit ett Blanco-lån vilket ändå är snäppet bättre, men jag hoppas du är beredd på att betala av det själv om det skiter sig.
Jag köpte bil med ett ex. Han stod på bilen, jag gjorde slut. Han behöll bilen, jag gick med skulder på 60 000kr för en bil jag inte ägde, och jag har 15 år senare inte tagit körkort.

 

[Bella1234]

Tack för era svar, och jag förstår vad ni menar men jag kände mig rejält påhoppad då jag fick råd jag inte bad om. Det här har såklart varit svinjävlajobbigt, och har till slut mynnat i att jag fått välja mellan att hjälpa eller lämna den personen i mitt liv som betyder absolut mest och som jag är helt säker på att jag vill leva resten av mitt liv med. Som är världens bästa människa i precis alla övriga avseenden. Vi är fö 30+. Jag valde det första alternativet och även om jag är långtifrån nöjd över situationen som uppstått, så vill jag nu organisera upp allting. Jag förstår nu att juristhjälp är det som gäller och kommer ta kontakt med en sådan för att få till ett så bra avtal som möjligt.
Jag är självklart medveten om risken att stå själv med alla skulder men det är ändå värt det för mig.
Jag hade antagligen reagerat som er om situationen var omvänd, men det var inte era åsikter kring hur och varför jag ville ha, utan svar på min fråga om själva avtalet. Ni vet ingenting om vad som föregått det här beslutet och inte heller hur vi planerat för att inte hamna här igen, och därför vill jag inte heller att ni dömer eller oroar er. Gällande det känslomässiga och beroendeproblematiken får vi båda professionell hjälp.

 

[Mia_R]

Kan ni redan nu reglera ägarandel i bostaden som gäller tills lånet är avbetalt? Om ni nu äger 50/50 att du äger motsvarande lånets storlek mer än vad han gör, säg 40/60 eller 25/75 beroende på hur stor skulden är och värdet på bostaden?

 

[Eloise]

Jag löste lån åt min man när vi gifte oss och köpte boende tillsammans. Vi har reglerat det med att jag äger mer av bostaden. Skulle vi gå isär får jag mer än honom.
Vi fick jättebra hjälp av en jurist som vår bank rekommenderade.
Nu var det ingen större skuld min man dragit på sig, jag råkade av en slump komma på det i ett tidigt skede. Men det hände likväl.

Hade jag varit i er sits hade jag hellre belånat bostaden mer och ändrat ägarförhållandena på den. Billigare än blancolån.

Både jag och min man gick på varsitt håll, samt tillsammans i terapi. Han gick dessutom på möten för spelmissbrukare.
Nu två år senare har vi en välfungerande, tillitsfull relation igen. Jag ångrar inte att jag gav honom en andra chans. Missbruk kan man inte rå för, men man kan rå för hur man hanterar det.
Lycka till, hoppas det går bra för er!

 

[MiaMia]

Kan ni redan nu reglera ägarandel i bostaden som gäller tills lånet är avbetalt? Om ni nu äger 50/50 att du äger motsvarande lånets storlek mer än vad han gör, säg 40/60 eller 25/75 beroende på hur stor skulden är och värdet på bostaden?

Kolla ifall man måste ha samboavtal om att den inte ska bodelas också, annars får ju sambon hälften oavsett ägarandel vid en separation.

 

[Bella1234]

Kan ni redan nu reglera ägarandel i bostaden som gäller tills lånet är avbetalt? Om ni nu äger 50/50 att du äger motsvarande lånets storlek mer än vad han gör, säg 40/60 eller 25/75 beroende på hur stor skulden är och värdet på bostaden?

Det kan absolut vara en idé att göra så nu på en gång. Tack för tips!

 

[Mia_R]

Det kan absolut vara en idé att göra så nu på en gång. Tack för tips!

Anlita då jurist som du redan tipsats om.

 

[Bella1234]

Jag löste lån åt min man när vi gifte oss och köpte boende tillsammans. Vi har reglerat det med att jag äger mer av bostaden. Skulle vi gå isär får jag mer än honom.
Vi fick jättebra hjälp av en jurist som vår bank rekommenderade.
Nu var det ingen större skuld min man dragit på sig, jag råkade av en slump komma på det i ett tidigt skede. Men det hände likväl.

Hade jag varit i er sits hade jag hellre belånat bostaden mer och ändrat ägarförhållandena på den. Billigare än blancolån.

Både jag och min man gick på varsitt håll, samt tillsammans i terapi. Han gick dessutom på möten för spelmissbrukare.
Nu två år senare har vi en välfungerande, tillitsfull relation igen. Jag ångrar inte att jag gav honom en andra chans. Missbruk kan man inte rå för, men man kan rå för hur man hanterar det.
Lycka till, hoppas det går bra för er!

Tack för ditt svar! Jag ska titta på att ändra ägarförhållandet. Skönt att höra att ni hittat tillbaka, vi är inte där än men, jag tror, på god väg.

 

[tornblomma]

Kan ni redan nu reglera ägarandel i bostaden som gäller tills lånet är avbetalt? Om ni nu äger 50/50 att du äger motsvarande lånets storlek mer än vad han gör, säg 40/60 eller 25/75 beroende på hur stor skulden är och värdet på bostaden?

Detta låter som den absolut bästa lösningen! TS: försök denna metod!
Jag hade aldrig tagit ett lån någon annan och absolut inte ngn med spelmissbruk.

 

[Petruska]

Tack för era svar, och jag förstår vad ni menar men jag kände mig rejält påhoppad då jag fick råd jag inte bad om. Det här har såklart varit svinjävlajobbigt, och har till slut mynnat i att jag fått välja mellan att hjälpa eller lämna den personen i mitt liv som betyder absolut mest och som jag är helt säker på att jag vill leva resten av mitt liv med. Som är världens bästa människa i precis alla övriga avseenden. Vi är fö 30+. Jag valde det första alternativet och även om jag är långtifrån nöjd över situationen som uppstått, så vill jag nu organisera upp allting. Jag förstår nu att juristhjälp är det som gäller och kommer ta kontakt med en sådan för att få till ett så bra avtal som möjligt.
Jag är självklart medveten om risken att stå själv med alla skulder men det är ändå värt det för mig.
Jag hade antagligen reagerat som er om situationen var omvänd, men det var inte era åsikter kring hur och varför jag ville ha, utan svar på min fråga om själva avtalet. Ni vet ingenting om vad som föregått det här beslutet och inte heller hur vi planerat för att inte hamna här igen, och därför vill jag inte heller att ni dömer eller oroar er. Gällande det känslomässiga och beroendeproblematiken får vi båda professionell hjälp.

Hur vi andra KÄNNER kring det du skriver, är noga räknat inget du råder över. Min utflugna fosterdotters sambo kraschade sin ekonomi rätt rejält genom spelmissbruk för ett par år sedan. Fosterdottern var oerhört nära att sluta upp kring honom än mer än hon redan hade gjort. Hans familj tryckte även på henne om det. Hans mamma tog ett lån för att rädda honom. Fosterdottern bröt till sist ÄNTLIGEN relationen. De hade varit ihop ungefär 10 år, båda 30+, ett barn och en bostadsrätt.

 

[Cambrie]

Tack för ditt svar! Jag ska titta på att ändra ägarförhållandet. Skönt att höra att ni hittat tillbaka, vi är inte där än men, jag tror, på god väg.

Jag har suttit i ungefär samma sits men med ett betydligt sämre utgångsläge och vet du? Det löste sig det också även om vi inte lever ihop längre. Jag förstår ditt beslut och dina val till fullo men har inga mer råd än de som du (utöver alla andra kommentarer) faktiskt har fått, men du får gärna PMa om du vill bolla med någon.

 

[tornblomma]

Hur vi andra KÄNNER kring det du skriver, är noga räknat inget du råder över. Min utflugna fosterdotters sambo kraschade sin ekonomi rätt rejält genom spelmissbruk för ett par år sedan. Fosterdottern var oerhört nära att sluta upp kring honom än mer än hon redan hade gjort. Hans familj tryckte även på henne om det. Hans mamma tog ett lån för att rädda honom. Fosterdottern bröt till sist ÄNTLIGEN relationen. De hade varit ihop ungefär 10 år, båda 30+, ett barn och en bostadsrätt.

Jag tycker också att det är lite skillnad kring vad man hjälper med. Ett spelberoende är ju just ett beroende, ett missbruk. Jag hade nog inte heller lånat ut pengar åt ngn som går på heroin, rent krasst.
Sen har mina föräldrar hjälpt mig att köpa en bostadsrätt tex. Men jag hoppas att de inte städat upp mina krediter om jag köpt för många Guciväskor.
Sen fattar jag att man såklart vill hjälpa sin vän, partner whatever. Men jag hade haft svårt om det gäller missbruk, det känns lite som att risken är för hög att man står där med lånet sen.

 

[Bella1234]

Jag tycker också att det är lite skillnad kring vad man hjälper med. Ett spelberoende är ju just ett beroende, ett missbruk. Jag hade nog inte heller lånat ut pengar åt ngn som går på heroin, rent krasst.
Sen har mina föräldrar hjälpt mig att köpa en bostadsrätt tex. Men jag hoppas att de inte städat upp mina krediter om jag köpt för många Guciväskor.
Sen fattar jag att man såklart vill hjälpa sin vän, partner whatever. Men jag hade haft svårt om det gäller missbruk, det känns lite som att risken är för hög att man står där med lånet sen.

Det är hur svårt som helst, tro mig. Men i mitt fall handlar det om någon jag älskar, och det här gör att han kan släppa stressen kring det praktiska, dvs skulderna, och komma vidare i sitt tillfrisknande. Jag gör det för att hjälpa honom, precis som jag vet att han skulle hjälpa mig i samma sits. I det här fallet är jag också högst delaktig i behandlingen och vet därför att det värsta i beroendet är förbi.

 

[tornblomma]

Det är hur svårt som helst, tro mig. Men i mitt fall handlar det om någon jag älskar, och det här gör att han kan släppa stressen kring det praktiska, dvs skulderna, och komma vidare i sitt tillfrisknande. Jag gör det för att hjälpa honom, precis som jag vet att han skulle hjälpa mig i samma sits. I det här fallet är jag också högst delaktig i behandlingen och vet därför att det värsta i beroendet är förbi.

Förstår att det är jättesvårt! Men om du kan lösa det som att du kan äga en större del av er gemensamma BR har du iallafall lite mer säkerhet tänker jag!

 

[escodobe]

Det är hur svårt som helst, tro mig. Men i mitt fall handlar det om någon jag älskar, och det här gör att han kan släppa stressen kring det praktiska, dvs skulderna, och komma vidare i sitt tillfrisknande. Jag gör det för att hjälpa honom, precis som jag vet att han skulle hjälpa mig i samma sits. I det här fallet är jag också högst delaktig i behandlingen och vet därför att det värsta i beroendet är förbi.

Mitt råd är att du inte lånar ut mer pengar än du har råd att förlora. Utgå från risken att du inte får tillbaka pengarna, kan du klara det utan att din ekonomi får nån större smäll?

 

[Bella1234]

Mitt råd är att du inte lånar ut mer pengar än du har råd att förlora. Utgå från risken att du inte får tillbaka pengarna, kan du klara det utan att din ekonomi får nån större smäll?

Det klarar jag, annars hade jag inte gjort det här. Jag har också ett bra skyddsnät med min familj om det skulle gå riktigt illa.

 

[Hellas]

Hej!
Jag har hjälpt min sambo att lösa spelskulder genom blancolån till en större summa. Jag står på lånen, men han betalar av dem. Jag ska nu författa ett skuldebrev som specar vad han är skyldig mig i händelse av en separation, och funderar på vad man behöver ha med.
Jag tänker mig personuppgifter, ursprungliga skulderna, räntesatser, skuld per avtalsdatum. Att den då aktuella skulden ska regleras mot mig utan dröjsmål vid separation/lghförsäljning. Vad missar jag? Om vi kommer till den punkten vill jag att allt ska vara solklart.

Jag är jurist men vill inte ge råd då detta inte är min specialitet. Rent allmänt håller jag med om att ni bör avtala om lägenheten på ett sätt som garanterar att du får dina pengar vid en försäljning/bodelning. Förmodligen krävs det ett samboavtal.