Snälla hjälp!

[InaScott]

Jag vet inte vad jag ska göra! Jag vill ha en egen hund men mina föräldrar vill inte, de skyller på att "det går inte att åka på semester"... Vad ska jag göra för att övertala dom???? HÄLP!

 

[Milosari]

du får väl stanna hemma med hunden...? så har jag alltid fått göra med mina djur, elle få någon till att passa dom under tiden. annars får du väl vänta tills du är gammal (?) nog att flytta hemifrån. en hund kostar massor, både i tid och pengar, och det kanske dina föräldrar inser.

 

[LoveRindi]

Jag har oxå tjatat i åratal! Men helt plötsligt kom ju (som du vet) papsen och sa att vi skulle köpa en vofsa! Övertala din mamma o Daniel att du kan stanna hemma, eller du betalar hundpensionatet. Du går ut med hunden i ur och skur, och du städar efter hunden! Jag vet att du gärna vill ha en hund, och jag hoppas du får det! Stå på dig!

 

[Skogstrollet]

Passa en hund tillfälligt och visa att du klarar av både spyor på vardagsrumsmattan och långa promenader i pissväder. En helg räcker dock inte, ett par veckor iaf så du själv får prova på det ordentligt också.

Annars får du göra som jag gjorde, väx till dig och köp en egen hund för egna pengar när du har möjlighet att ta hand om en.

 

[Daydream]

Vill dina päron inte ha hund så får du vänta tills du blir "stor". Tufft men eftersom de bestämmer så...
Det du kan göra är ju att verkligen sitta ner med dem och förklara hur du känner. Då kan du ju poängtera att du tycker att den glädje som hunden skulle ge dig borde uppväga det besvär som det innebär att fixa hundvakt till semestern.
Troligtvis så använder nog dina päron semestern bara som ett svepskäl, de tycker nog att det är besvär med hund helt enkelt.
Tjata, skrika och gapa om en hund hjälper nog inte, då blir det nog snarare lättare för dem att säga nej till dig - du är ju redan "dum"!
Nej, försök med att vädja till deras känsla för rättvisa, ditt behov av hund kontra deras bekvämlighet.
Lycka till!
Ps, du kan ju låta dem välja ras så har de ju fått bestämma det mesta!

 

[martina]

Tyvärr så får du liksom jag vänta. Men det är det värt. Under tiden jag bodde hemma så kunde jag fundera och fundera på olika hundraser. Ett alternativ som dina föräldrar tydligen inte vet om är att man kan lämna in hunden på hundpensionat medans man är på semester.
Nämn det för dem!!

 

[Zommergluckchen]

Ända sedan jag gick på dagis så har jag velat ha en egen hund.. men har fått samma respons från mina päron som du får... dessutom har dom skyllt på att pappa "nog" är lite allergisk...
Nu passar vi våran ridlärares hund några veckor med jämna mellanrum, och det funkar bra. pappa har inte reagerat ännu, och både mamma och pappa gillar honom... mamma tycker nästan att det är lite tråkigt och tomt när han måste fara hem igen... pappa har seriöst börjat överväga att skaffa en jycke, så han inte blir en "lat gammal soffkudde".

Så nu i sommar, så köper jag min första hund.. för mina egna pengar...=)=) har längtat sedan jag var litet blöjbarn...=)

 

[whipsy]

Mina föräldrar var också emot mina hundköparideer länge. Jag frågade de varför och fick det sketna svaret att om jag inte ens kunde hålla ordning i mitt rum hur skulle jag då kunna ta hand om en hund. (Jag var 16 år )
Jag frågade de om jag skulle få köpa hund om jag visade att jag kunde hålla ordning i mitt rum under 1 (!!!) år. Eftersom de känner mig (jag är stolt ägare till det mest underutvecklade ordningssinnet i mannaminne) tänkte de att det här skulle de lätt vinna. Men jag VILLE ha en hund och bara för att de inte skulle kunna backa ur om jag väl klarade det så komponerade jag ihop ett fint kontrakt som vi alla skrev under. JAG KLARADE DET!!
1 år senare fick jag min efterlängtade hund , ja ,det blev ingen Bullterriervalp som jag alltid viljat ha utan en 8 årig pensionerad Greyhound sprang rakt in i mitt hjärta!
Vi var oskiljaktiga från dag ett. 5 å fick vi tillsammans innan han blev sjuk och vi var tvungna att avliva honom. Hela familjen var jätteledsna och min pappa som aldrig visar känslor i onödan grät när min hund dog. När jag senare flyttade iväg , ja då visade det sig att pappa minsann tyckte det var så kul med hund att han skaffade sig en annan pensionerad greyhound. Och jag , jag föll pladask för en liten vild whippetvalp.
Men, jag visste hela tiden att förr eller senare skulle mina föräldrar ge med sig, de ä djurälskare av stora mått. Men om dina föräldrar ABSOLUT INTE vill ha en hund i huset är det bättre att låta bli, det blir nämligen hunden som blir lidande....

 

[Moniq]

Om enda anledningen till ett nej från föräldranas sida är att man inte kan åka på semester om man har hund så är ju det argumentet lätt att "sparka undan".

Våra hundar följer med när vi semestrar med bil i Sverige och när de inte kan följa med så finns det hundpensionat som kan ta hand om hunden.

Jag tjatade mig blå när jag var ung efter både hund och häst, men fick alltid svaret: Utbilda dig och skaffa dig ett bra jobb så kan du köpa dig hur många hundar och hästar du vill" - och det gjorde jag

Visst vill man ha hunden/hästen här och nu när man är ung. Men så här i efterhand inser jag att vi inte hade råd med häst och att det inte skulle fungerat tillfredsställande med hund, man måste ju kunna ge hunden ett bra liv också så den inte behöver ligga hemma hela dán ensam t.ex.

Även om det kändes hårt när jag var ung att inte kunna få vare sig egen hund eller häst är det inte kört för det. Jag skötte hästar och var medryttare samt tjänade extra pengar på att rasta andras hundar och vara hundvakt och som sagt, jag har tagit igen det med råge nu när jag kan bestämma själv .