Sociala experiment

Lager

Trådstartare
Har ni sett filmen nedan? En man och en kvinna simulerar misshandel i en hiss. Den enda som reagerar är en engelskspråkig kvinna.

Vad tror Bukeoraklet? Är det vanligt med rädsla att ingripa? Vad beror det på i så fall? En trängd situation i en hiss påverkar kanske - känslan av att vara instängd med våldsverkaren. Ingen reagerar när dörrarna öppnas heller, de bara går. Om någon kontaktade väktare/polis i efterhand vet vi iofs inte.

Nu är inte jag den tuffaste kvinnan i stan direkt, men att stå en meter ifrån en annan person som blir hotad och knuffad utan att göra något alls...det känns gräsligt.


 
Nej jag fixade inte att se hela. Blir för arg. Trots att jag VET som du även skrev att det är ett experiment.
Kvinnan som säger ”låt mig kliva ut först” .... vilken värld lever denna i?
Förutom aset givetvis blir jag inte klok på folks reaktioner. Eller snarare BRIST på reaktioner.

Jag hade ingripit. Har även gjort det men i andra situationer.
Och ja lättare hade varit att inte se. Inte bry sig men hur kan lan då leva med sig själv av att INTE GÖRA NÅGOT?

Om det är flera och man ser att här är risken extremt stor att själv bli misshandlad då tänker man ut en plan. Man lämnar ingen sådär till sitt öde.
 
Jag har sett klippet förut. Avskyr verkligen när en ovetande allmänhet utsätt för "Sociala exeperiment" utan att ha någonting att säga till om, men det åsido finns det ju ingenting som säger att människorna som lämnar hissen inte ringer polisen. Det skulle nog jag göra.
 
Usch vad jobbigt att se, fick tårar i ögonen. :(
Jag har och hade ingripit. Är ganska snabb på att reagera och tänka sen.
 
Förskräckligt.
Jag hade ingripit, gjort det i liknande situationer. Har lite väl överdrivet civilkurage, men hellre det än tvärtom. Och civilkurage i kombination med noll impulskontroll gör att jag inte tvekar att ingripa.

Men å andra sidan förstår jag också de som inte ingriper. Har flera vänner och bekanta som inte gör det, utan stått långt ifrån när jag ingripit. Eller till och med gått därifrån.
För min del handlar det om att jag vuxit upp med en får som har än mer civilkurage än mig, tror att det har smittat av sig. Och har man inte haft den uppväxten så kan jag förstå att det kan kännas kymigt tt ingripa.
 
Vad tror Bukeoraklet? Är det vanligt med rädsla att ingripa? Vad beror det på i så fall?

Först och främst så får jag typ utslag av den typen av videos, det är så ofta bara en massa "höhö nu ska vi lattja med folk som inte är med på det för att visa hur dålig mänskligheten är". :down: Dessutom ofta redigerat för att verkligen stärka den negativa bilden.

Men om jag ska svara seriöst på frågan så är min spontana tanke att det är väldigt vanligt att vara konflikträdd oavsett situation, men också att de kanske inte vågar ingripa av en sorts omtanke om kvinnan; det är ju ett känt fenomen att det riskerar att förvärra för den utsatta när de väl är utom syn- och hörhåll från den som reagerat. Men det är ändå nedslående att se så många bara gå iväg som att de tänker "det är inte mitt problem". Man får verkligen hoppas att de påkallade polis eller väktare efter att de lämnat hissen.

Jag är känslig för spända lägen och taggar till direkt om jag upplever ett hot mot mig eller någon annan, så jag vill tro att jag hade gått emellan på något vis. Jag har gjort det förut i andra situationer, eftersom jag i stunden blir heligt förbannad och först långt efteråt tänker på hur illa det kunde gått. :nailbiting: Men det är lätt att tänka att man skulle gjort si och så när man sitter tryggt bakom en skärm, och en helt annan när man står där i ett litet utrymme med en hotfull person.
 
Jag har sett klippet och får ont i magen över alla som sitter hemma och spyr galla över de som inte vågar ingripa. Vissa av de som skriver skulle garanterat ingripa men det är så oerhört många så att det utifrån statistiken för det man ser skulle röra sig om ungefär 25% av de i den svenska befolkningen som faktiskt skulle våga ingripa som skulle ha kommenterat.
När jag ser det så känner jag att "hur kan de inte göra något" men i verkligheten så är jag inte alls säker på om jag skulle våga. Det är tyvärr farligt att försöka tala män tillrätta.
 
Jag har sett klippet och får ont i magen över alla som sitter hemma och spyr galla över de som inte vågar ingripa. Vissa av de som skriver skulle garanterat ingripa men det är så oerhört många så att det utifrån statistiken för det man ser skulle röra sig om ungefär 25% av de i den svenska befolkningen som faktiskt skulle våga ingripa som skulle ha kommenterat.
När jag ser det så känner jag att "hur kan de inte göra något" men i verkligheten så är jag inte alls säker på om jag skulle våga. Det är tyvärr farligt att försöka tala män tillrätta.

Ja, även polisen säger ju att man ska bara ingripa om man kan göra det på ett säkert sätt. Det är lätt att vara tuff bakom en skärm...

Personligen har jag ingripit i liknande situationer och skulle göra det igen, efter en bedömning om hur säkert det är.
 
Har ni sett filmen nedan? En man och en kvinna simulerar misshandel i en hiss. Den enda som reagerar är en engelskspråkig kvinna.

Vad tror Bukeoraklet? Är det vanligt med rädsla att ingripa? Vad beror det på i så fall? En trängd situation i en hiss påverkar kanske - känslan av att vara instängd med våldsverkaren. Ingen reagerar när dörrarna öppnas heller, de bara går. Om någon kontaktade väktare/polis i efterhand vet vi iofs inte.

Nu är inte jag den tuffaste kvinnan i stan direkt, men att stå en meter ifrån en annan person som blir hotad och knuffad utan att göra något alls...det känns gräsligt.


Den har fått en del kritik för att "offren" hävdade att man såg att det var skådespel samt att kameran syntes bland annat. Jag vet inte hur jag själv skulle agera i en liknande situation, jag hoppas att jag skulle hitta på ett sätt att avbryta det som pågick.
 
I teorin skulle nog de flesta säga ifrån eller ingripa på något sätt, precis som de flesta i teorin skulle skrika och kämpa om de blev överfallna eller våldtagna. Inte lika enkelt i verkligheten.

Sen är jag skeptisk till den här typen av "sociala experiment". Vilken är deras agenda? Såg "offren" att det var skådespel? Fanns det fler som grep in än vad som redovisas?
 
I teorin skulle nog de flesta säga ifrån eller ingripa på något sätt, precis som de flesta i teorin skulle skrika och kämpa om de blev överfallna eller våldtagna. Inte lika enkelt i verkligheten.

Sen är jag skeptisk till den här typen av "sociala experiment". Vilken är deras agenda? Såg "offren" att det var skådespel? Fanns det fler som grep in än vad som redovisas?

Och lite knapplån.
Jag är också otroligt skeptisk till "sociala experiment" på youtube. De är clickbait helt enkelt, otroligt vinklade och jag tycker som sagt inte att det är okej att utsätta gemene man för eventuellt traumatiska situationer för sitt eget höga nöje.
Det verkar också vara en tillgänglig ursäkt för folk som helt enkelt vill vara skitstövlar lite då och då.
 
Intressant att lyfta produktionen i sig. Jag fick filmen i mitt flöde på fejjan, har inte sett så mycket av den typen av filmer tidigare, och har inte gjort någon faktacheck av den utan reagerade mest på innehållet.

Jag har gått in i min professionella roll vid några tillfällen och avstyrt hot och våld, men då är jag ju positionerad på ett visst sätt genom yrket och platsen. Jag har inte sett nåt liknande i min vardag, och vet inte hur jag skulle reagera, utöver att bli rädd.
 
Det är beklämmande att ingen reagerar, men samtidigt så upplever jag det som ordentligt dåligt skådespeleri. Vi har också bara filmskaparens ord på vad som händer. Kanske är det många som reagerar och de bara visar de som inte reagerar, kanske är det "skådespelare" som är åskådade i hissen och filmen är skapad för att skapa uppmärksamhet. Sista omgången när kvinnan reagerar så vet de exakt hur många gånger de kört stuntet och tackar för att hon reagerar med att tala om det. Det känns inte övertygande.

I och för sig så är det lätt att säga i efterhand men det jag hakar upp mig på är att de visar upp dåligt spelat våld som är urtydligt att det inte är på allvar. Tjejen säger aj utan att killen rör henne och knuffarna och det nedtyckta huvudet är det inte mycket bevänt med. Vad hade hänt om tjejen fått en riktig smäll? Och riktiga knuffar? Jag tror jag mest hade undrat vad de höll på med. Hade det varit riktigt våld hade jag förmodligen reagerat men om jag vågat säga till, tveksamt om jag varit instängd i en hiss. Lite för stor risk att jag får samma behandling, då är det bättre att skaffa hjälp.
 
STHLM Panda fejkar saker så det är svårt att veta om det är deras vänner eller rentav inhyrda personer i hissen. De har exempelvis släppt "extramaterial" till en video när de av misstag visade en annan tagning av exakt samma scen som i deras orginalvideo.
 
Vet faktiskt inte hur jag skulle reagera, beroende på humör för dagen så allt mellan att det tar totalt fyr i skallen och blir fysisk till att komma ut ur hissen och ringa polisen om nu telefonen har batteri nog för att sitta i kön för att komma fram.
 
Jag önskar jag kunde säga att jag självklart skulle ingripa, men jag är inte så jäkla säker på att jag skulle. Jag vet att jag är oerhört konflikträdd, och vet även av erfarenhet att när jag själv blivit utsatt för obehagliga saker (absolut inget lila grovt som misshandel, men tillräckligt för att göra mig väldigt obekväm) så har jag blivit extremt ”låst” och liksom förstenad. Har fått höra saker i stil med ”varför sa du inte bara ifrån”, och ja i teorin hade det varit hur enkelt som helst men just där och då i praktiken kunde jag verkligen inte. Alls.
Så eftersom jag inte ens klarar av att stå upp för min egen skull, så är jag verkligen inte säker på att jag skulle klara av att göra det för någon annan. Eller så hade jag det?
Jag vet inte, har tack och lov hittills aldrig varit i en sådan situation där detta behövt ställas på prov.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 16
  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022

Omröstningar

Tillbaka
Upp