Spår-instinkt?

[Ninja77]

Min rottis, 7 mån, och jag var ute och promenerade i skogen i förrgår, då jag helt tappade bort mig. Följde en stig (älg&rådjursstig)som tog slut, hittade en ny som delade sig, hamnade i ett träsk som jag gick runt, ny stig, osv. Vi var till slut helt vilse! Jag visste inte alls vilket håll som var hemåt. Vi hade gått i ungefär 30 minuter, så att hitta tillbaka till nånting som jag möjligtvis skulle kunna känna igen var så gott som helt omöjligt. Rottisen hade hela tiden gått bakom mig hack i häl.

När jag nu stannade upp och funderade på vad 17 jag skulle ta mig till, gick han före mig med nosen i backen och strosade iväg. Jag trodde inte att han letade efter vägen hem, utan kanske att han kände doften av ett spännande djur, så jag stod kvar och funderade. Han stannade upp och tittade på mig tills jag tog ett steg i hans riktning, då satte han nosen till marken igen och gick iväg. Eftersom han gick i absolut helt fel riktning enligt mig, följde jag bara tveksamt efter. Men han stannade hela tiden upp och kollade så att jag följde efter.

Efter ca 10 minuter kände jag igen ett dike som vi gått förbi på ditvägen och sen kände jag igen mig mer och mer! Han ledsagade mig hela vägen tillbaka till landsvägen, och följde vårat spår exakt! Jag kan inte säga hur glad jag blev, inte bara för att jag inte längre var vilse, utan även för att han var så duktig som spårade helt utav sig självt!

Jag har inte lärt honom nåt sånt, har inte ens börjat leka "gömma godis/bollen" än...!

Var bara tvungen att berätta!

 

[Turali]

Sv: Spår-instinkt?

Men vad kul att han fick hem er!
Jag tror inte min ena hund skulle ha gjort det, han skulle nog ha gått och strosat i skogen och bara njutit av livet antagligen...ett bra tag...

 

[AnnaJL]

Sv: Spår-instinkt?

Alla hundar kan spåra! Och om ni nyss hade gått där så kände din hund lukten väldigt bra. Och han kände nog på sig att ni var vilse:smirk:

 

[Ninja77]

Sv: Spår-instinkt?

Hade en rottweiler tidigare som inte alls fattade det här med att använda näsan. Han tittade i första hand, sprang runt och irrade med nosen uppe i luften. Det tog lång tid av träning att lära honom nosa. Han kanske var ett undantag mer än min nuvarande...?

Men det där med att dom känner på sig saker. Jag tror att dom nästintill är tankeläsare! Förra helgen sa jag till min sambo att jag tänkte stänga in hunden på nedervåningen så att jag kan få lite sovmorgon. (Han börjar leka 06:30 annars. Inte med mig, men inne i sovrummet. Han hämtar bollar och tuggben som han kastar fram och tillbaka. En skuttande rottweiler på trägolvet väsnas lite...) Men sen glömde jag av det i alla fall. Jag vaknade 08:30 förvånad över att inget väckt mig. Går ner och hittar vovven på sin plats i soffan. Han måste "hört" vad jag tänkte göra!