Sv: Spårning
Nu kan inte jag viltspår, men där ska det väl inte göras markeringar? Jag kör personspår med min hund, hon var lite som din, spårarbetet var väldigt befäst (vilket är mycket bra!) och när jag la favoritleksaken i spåret snubblade hon bokstavligen över den utan att så mycket som att höjja på ögonbrynen. Jag anser inte att man ska se detta som något problem, snarare tvärtom. Var glad över att du har en spårsäker hund. Det är först när spårarbetet är bra som man kan sätta in pinnar i spåret (enligt min mening) för vad händer om hunden hela tiden slår i spåret? jo, den går över apporterna...
Jag tränade in apporterna vid sidan av spåret, hela tiden byteslek - apport - godis, apport - godis, har tycker jag också att man med tiden ska vara noggran så att man kan få bort ev tugg... När det känns bra, dvs då hunden anser att apport=godis, då börjar jag lägga korta, raka spår med apporterna nära varandra (ca var 5:e m), har är det extremt viktigt att belöna bara hunden stannar till för en sekund och nosar på apporten, skulle hunden vilja plocka den är det bara att gratulera... Fortsätta såhär ett bra tag med korta pinnrika spår och växla med att spåra längre spår utan pinnar. När hunden spontanmarkerar kan man sedan gå över och lägga pinnarna i det längre spåret (men med en gradvis övergång).
I början när vi över in markeringarna skulle jag ca en meter innan pinnen hålla lite hårdare i linan/kopplet för att bromsa upp. Jag anser dock att det är farligt att göra detta för mkt och det är något man bör komma ifrån så snart som möjligt, annars kommer hunden lite på dig som förare "Nu håller hon i, då kommer det nog nått snart" vilket får till följd att man på tävling får hund som går över apporter..
Det här var min idé och detta fungerar utmärkt på min hund som nu är klar för ett apellspår, det förutsätter dock att man vill ha apporterande markering, sitt/liggmarkering har jag inte hållit på med så det får någon annan svara på.